Inrikes

Indianaktivist anklagas för mord

– Det här har ingenting med ett par stulna cowboystövlar att göra, säger tutchonindianen John Graham från sin husarrest i Kanada. Han låter lugn och sansad, i bakgrunden hörs barn leka. Den 1 mars ska John Graham närvara vid förhandlingarna om utlämning i Högsta domstolen. Om den godkänns kommer han åtalas för mordet på Anne […]

– Det här har ingenting med ett
par stulna cowboystövlar att göra, säger tutchonindianen
John Graham från sin husarrest i Kanada. Han låter lugn
och sansad, i bakgrunden hörs barn leka.

Den 1 mars ska John Graham närvara
vid förhandlingarna om utlämning i Högsta domstolen.
Om den godkänns kommer han åtalas för mordet på
Anne Mae Pictou-Aquesh, en kollega från befrielserörelsen
American Indian Movement (AIM).

En sommardag 1975 anlände två
FBI-agenter till indianreservatet Pine Ridge i South Dakota, USA.
Stämningen mellan FBI och AIM hade successivt hårdnat
med allt fler sammanstötningar åren innan. Agenterna
letade efter en man som stulit ett par cowboystövlar. Skottlossning
utbröt och allmänt kaos uppstod på platsen. De två
FBI-agenterna och en man från AIM sköts till döds.

I efterdyningarna av de mycket uppmärksammade
dödsfallen försökte FBI övertala flera AIM-medlemmar
att ge information om vem som sköt agenterna. En av dem var
Anne Mae, en ung Mi?qmakindian, nära vän till John Graham.
En höstkväll 1975 skjutsade han henne hem till Pine Ridge.

– Hon var livrädd, säger
John Graham. En FBI-agent hade hotat henne till livet om hon inte
samarbetade.

Ett par månader senare fann
samme FBI-agent henne död inne i reservatet, med ett skottsår
i huvudet.

Nu, snart 30 år efter mordet,
hävdar FBI att John Graham mördade Anne Mae i tron att
hon var informatör. Något han ihärdigt förnekar.

– Det här är större
än Anne Mae, det är större än mig. Det handlar
om att FBI vill rentvå sig från misstankar, säger
John Graham.

Han vet inte vad USA har för
bevis mot honom, men tror att de kommer använda mutade vittnen.

– Jag litar inte på varken de
kanadensiska eller amerikanska myndigheterna, säger John Graham.
Hela min livserfarenhet säger mig att man inte kan det.

Han menar att FBI vill ”neutralisera”
motståndsrörelsen AIM och att det här är bara
ett led i en process som startade i Pine Ridge. Enligt AIM har ett
60-tal av dess medlemmar mördats.

Mordet på de två agenterna
är enligt FBI redan uppklarat. 1976 dömdes AIM-aktivisten
Leonard Peltier till två livstidsdomar under starka protester
från människorättsorganisationer världen över.
FBI har själva erkänt att de använde sig av mutade
vittnen och undanhållna motbevis för att få Peltier
dömd. AIM och Amnesty International uppmanar därför
de kanadensiska myndigheterna att noggrant granska samtliga bevis
som läggs fram emot John Graham. Om han skulle komma att utlämnas
kommer de kräva garantier för en rättvis rättegång.
Leonard Peltier följer sedan 28 år tillbaka AIM:s arbete
från Leavenworthfängelset i Kansas.

”Jag är rädd att John
inte får en mer rättvis rättegång än
jag. Kom ihåg att det finns dokumenterat att FBI ljög
för att få mig utlämnad”, skriver Leonard Peltier
i ett av sina brev från fängelset.

John Graham har ägnat sitt liv
åt att arbeta för indianernas rättigheter. Han har
bland annat protesterat mot brytning av uran inom indianreservaten.

– Vi pratar om de fattigaste av de
fattiga, säger John Graham. Och de ser sitt land brytas upp,
förvandlas till en gruva, ser sjöarna förgiftas och
fiskarna dö. Denna verksamhet inbringar miljarder dollar varje
år till den kanadensiska staten.

Han besökte Sverige 1984 då
han bland andra träffade den dåvarande SSU-ordföranden
Anna Lindh och diskuterade konsekvenserna av uranbrytningen i Nordamerika,
varifrån många länder köper uran, bland annat
Sverige.

Den 1 mars startar förhandlingarna
om Grahams utlämning. När beskedet kommer vet han inte.
Vad händer om han inte utlämnas?

– Det skulle vara en stor dag för
rättvisan, säger han. De vill förstöra vad vi
står för, men det kommer inte att lyckas. Det finns inom
oss.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984