Koldioxidransonering
Ransonering av koldioxidutsläpp innebär att samhället sätter ett tak för hur mycket utsläpp som tillåts. Den mängd utsläpp som ryms under detta tak fördelas sedan enligt en lika för alla-princip – alla medborgare får en lika stor koldioxidkvot. Varje gång någon tankar en bil, betalar en elräkning eller beställer en flygresa dras ransonerna av från ett digitalt ransoneringskort. Den som inte utnyttjar hela sin ranson har möjlighet att sälja outnyttjade kvoter till den som är beredd att betala för dem.
På så sätt får alla, oavsett inkomst, en lika stor tillgång till begränsade resurser i form av drivmedel och energi, och samtidigt ett gemensamt incitament att verka för strukturella förändringar som fasar ut den fossila infrastrukturen.
Det finns flera förslag på hur ransonering ska kunna införas. I det vanligaste förslaget (TEQs/DTQs) är omkring 40 procent av samhällets utsläpp föremål för individuell ransonering, övriga 60 procent auktioneras ut av staten till företag och organisationer och priset för utsläppen hamnar i stället på varornas prislappar.
Varje år minskar den årliga ransonen för att på ett säkert sätt nå i det närmaste nollutsläpp.
Ransonering är en idé som framför allt vunnit mark i Storbritannien samt på Irland där ett ransoneringssystem för drivmedel kan komma att införas inom kort.
Alla bloggposter på Arbetarens klimatblogg om koldioxidransonering
Länkar
Debattartikel i Göteborgs-Posten om koldioxidransonering utifrån en ny attitydsundersökning.
Bra introducerande artikel av Shaun Chamberlin som varit med och utvecklat ransoneringsmodellen TEQs (Tradable Energy Quotas).
The Guardians ledarskribent Polly Toynbee hyllar ransonering i artikeln Carbon credits tick all the boxes. What’s the delay?.
Bra introducerande reportage i Arbetaren
Storbritanniens parlaments miljökommitté ställer sig bakom kolidixoidransonering i en läsvärd rapport.
Artikeln Why we must ration the future av Mark Lynas
Introduktion till David Flemings ransoneringsmodell Tradable Energy Quotas, TEQs.
Anrika Royal Society of Arts (RSA) har en egen sajt som driver idén om koldioxidransonering, Carbon Limited
Kortfattad och lättillgänglig introduktion från Carbon Equity om ranonsering.
A Rough Guide to Individual Carbon Trading från Storbritanniens miljödepartement.
Ett väldigt mastigt, men mycket intressant runda bords-samtal om ransonsering som gått som bilaga i New Statesman. Här får man också en stark känsla av hur mycket längre fram i klimatdebatten som Storbritannien befinner sig än Sverige.
Brittiska Tyndall Centers rapport Domestic Tradeable Quotas, DTQs.
I Storbritannien har det uppstått omkring 50 frivilliga ransoneringsgrupper, så kallade Carbon Rationing Action Groups som genomför ransoneringsidén inom gruppen.
Irlands Sustainable Development Council har gett ut en rapport om olika styrmedel. Den drar åt Cap & Share (en variant av ransoneringsidén), men ger en bra introduktion även till andra ransoneringsmodeller.