Hög risk för utnyttjande i sommarkroglivet
Sommarens dagsländor i restaurang- och turistnäringen öppnar upp möjligheter för många unga att få jobb. Men med tillfälliga affärsrörelser följer också risken för skrupelfritt utnyttjande. En regnig dag kan innebära indragen lön. För Hotell- och restaurangfacket gäller det att lägga in en extra växel. Det säger Pim van Dorpel, fackets vice ordförande.

– Det finns stora möjlighet för många unga att jobba i restaurangbranschen i sommar. Det finns bra jobb och är man organiserad fackligt kan man också se till att få schysta villkor och en bra sommar. Men jag jobbar inte på smhi, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i Hotell- och restaurangfacket.

Under sommaren exploderar restaurangbranschen och säsongskrogar öpp­nar för att kapitalisera på semesterfirarna. Många unga får möjligheten till ett tillfälligt påhugg, men dåligt väder kan för många innebära indragen arbetstid.

– Tyvärr är det ganska beroende på väderlek hur våra medlemmar och ickemedlemmar behandlas. Under en regnig sommar är det många som inte får ut sina timmar, eller blir hemskickade utan lön, säger Pim van Dorpel.

Enligt honom innebär sommarens tillfälliga affärsverksamheter inte bara extra arbetstillfällen utan också en ökad risk för uttnyttjande.

– Det är långt ifrån alla som gör så, men det är en så pass stor andel lycksökare som passar på att uttnyttja ungdomar eller personer som inte känner till sina rättigheter i allmänhet. Lyckas vi inte söka upp dem är de ett lätt offer för skru­pelfria arbetsgivare.

Hur bemöter ni det?

– Vi måste vara duktiga i vår kommunikation och nå ut till unga som ska komma och jobba i vår bransch. Men också nå föräldrarna och se till att deras ungdomar inte utnyttjas och går med i facket. Får man problem ska man kontakta facket och LO:s hjälptelefon.

Vilken är den största fackliga nöten att knäcka?

– Det är svårt att nå den här gruppen, många arbetsgivare inte har tid att släppa ifrån sig personalen när vi söker upp dem. Många ungdomar har kanske inte heller sommarjobbet som sin huvud­sakliga inkomst, då minskar orken att ta strid.

Kommunal hoppas på bättre villkor för bärplockarna

De senaste åren har skandalerna kring hejdlöst uttnyttjande av utländska bärplockare varit en återkommande sommarhändelse. Men i år hoppas Kommunal att deras förebyggande arbete får effekt, säger Jörgen Gustavsson, central ombudsman.

Skandalerna har avlöst varandra, men när de thailändska bärplockarna blev lurade på lönen gick de samman och protesterade högljutt. Det fick både facket och Migrationsverket att vakna till.

Under det senaste året har Kommunal, som varit det fackförbund som fått axla ansvaret, arbetat förebyggande med att försöka få Migrationsverket att skärpa upp kon­trollen av villkoren för de många utländska bär­plockare som lockas till Sverige av företagen.

– Vi försöker inom den branschen att synliggöra bärplockarna. Tillsammans med de stora livsmedelsföretagen har vi också försökt få till att de certifierar bären, att arbetsgivarna betalar ut löner och erbjuder drägliga villkor, säger Jörgen Gustavsson, central ombudsman på Kommunal.

Vad finns det för risker för dem som arbetar med bärplockningen?

– Riskerna har varit att de inte får betalt. De har haft problem med vettigt boende och bott i bostäder där de inte haft säkert brandskydd. Vi tycker att vi gjort ett bra arbete tillsammans med Migrationsverket.

Även om Kommunal har möjlighet att uttala sig gällande villkoren hos de arbetsköpare som går genom Migrationsverket för att plocka in arbetskraft, gäller det bara för länder utanför EU. Mörkertalet över hur mån­ga som kommer in utan att registreras genom myndigheten är stort.

Men Jörgen Gustavsson  vill uppenbart ogärna prata om de problem som kvarstår i branschen.

– Jag har ingen uppskattning om ifall det finns företag som tar in personer utan att de tar upp det. Vi tar hand om de förfrågningar vi får in.

De andra blundar ni för?

– Nej, vi blundar inte för dem. Vi försöker ta hand om dem som vi upp­täcker. Lokalt åker våra av­delningar ut och kollar av vad de kan göra bland bär­­upp­kö­pare och de tar till sig det de hittar.

När den reguljära arbetskraften går på semester måste tillfällig ta vid. Men som ny och tillfällig på en arbetsplats är det lätt att bli betraktad som utbytbar.

John Nordmark, som precis lämnat sitt uppdrag som central facklig samordnare i SAC, säger att det är tydligt att det råder någon sorts undantagstillstånd på arbetsplatserna under sommaren.

– Min egen upplevelse är att på sommaren brukar det vara lite mer vilda västern. Det är min erfarenhet av att ha sommarjobbat själv och hanterat fackliga ärenden som rör sommarjobbare eller vikarier. Under sommaren ökar antalet som aldrig tänkt följa regler, eller betala ut rätt lön. Men man kan se att även de som betraktas som seriösa arbetsköpare ser sin chans att fula sig och komma undan med saker de inte kommer undan med annars, säger han.

Förutom att många medvetet tar in för lite personal och låter den tillfälliga personalen dra ett större lass slarvas det också när det gäller arbetsmiljö och säkerhetsrutiner.

– Det är belagt att nya och unga löper störst risk att skada sig på arbetet. Det gör ju att de gamla i gemet, de ordinarie och även facken, måste ha stenkoll så att det inte blir sämre på sommaren. Man kan inte lita på arbets­köparna.

Tidigare år har SAC haft centrala riktade satsningar mot sommarjobbare och tillfälligt anställda, men i år ligger det ansvaret på de lokala organisationerna. I SAC, där medlemmarnas engagemang är avgörande för den fackliga verksamheten, är det extra viktigt att inte acceptera dåliga villkor utan säga ifrån, menar John Nordmark. Medlemmarna har möjlighet att ta ansvar för sin egen situation och det gäller att ta den chansen, säger han.

– Det är viktigt att tänka på, även om det är kort tid, att man inte går med på en massa skit. Det finns god möjlighet att organisera sig, kanske ännu mer om man är flera nya och har ett stridbart fack i ryggen.

Ett ständigt sjunkande antal utbildade specialistsjuksköterskor och en allt sämre arbetsmiljö som leder till avhopp och skapar vikariebrist under sommaren. När det saknas personal redan under året kan det bara bli värre när semestertiden kommer. Inför denna sommar är läget återigen mer kaosartat än någonsin.

– Det ser inte alls bra ut inför sommaren. Det vi hör från våra avdelningar är att det ser värre ut än förra året. Det är en sprial som gått åt fel håll. Vi behöver ju vända det här. Det behöver bli attraktivt att jobba i vården igen, säger Johan Larsson, vice ordförande för Vårdförbundet.

Han berättar att under de senaste somrarna har ett nytt oroväckande mönster blivit vanligt förekommande. Enligt semesterlagen har alla rätt till semester, men i händelse av nödsituation kan vårdpersonal återkallas i tjänst. Men det beskedet får inte lämnas förrän semestern inletts. Det kan därför hända att personal som under året bitit ihop med semestern som en hägrande möjlighet för vila, får mattan undandragen under fötterna.

– För de allra flesta är det något man ser fram emot, sedan kommer den dagen och då kan du plötsligt inte gå på semestern utan måste in i verksamheten. Det är obeskrivligt för svenska arbetsförhållanden. Du kan gå under press under en peri­od, men i längden får det katastrofala följ­der. Vi har ett ständigt ökande sjukskrivningstal.

För att begränsa skadeverkningarna har Vårdförbundets avdelningar under året legat på och försökt se till att kommuner och landsting inleder planeringen i god tid. I kommunerna fungerar det bättre. Landstingen lyckas sämst. Enligt Johan Larsson krävs det åtgärder på ett övergripande samhällsplan.

– Det går inte att spara sig ur det här. Staten har tagit ansvar och börjat peta i skolan. Det är dags att fråga sig om det behövs även när det gäller vården. Vi skulle kunna prova att ha de bästa villkoren på arbetsmarknaden i vården. Vi har provat det motsatta och sett hur det gått.