–Sie hatten einen besseren Zusammenhalt.
– Bra, det låter mycket bättre nu, det är stor skillnad från förut. Och vad kan det betyda då?
– De var mer… sammanhållna.
– Nja, försök hitta ett bättre ord än sammanhållna.
– De hade bättre… sammanhållning!
– Ja, precis. Bra!
15-åriga Victor Bergström sitter böjd över tyskaboken och följer texten koncentrerat med fingret. Då och då tittar han upp och stryker snedluggen på plats med en ivrig gest. Till vänster om honom sitter Gustav Palm. Han ser till så att de hela tiden tar sig framåt i läroboken, låter sin elev försöka först och ber honom ta om det, tills allt stämmer. Mellan stunderna av fullt fokus småpratar de om Victors skola.
Gustav Palm skulle kunna vara hans utflugne storebror, tänker jag.
Vi sitter vid ett salongsbord i ljust trä, i villans luftiga vardagsrum. En naivistisk krokodiltavla sticker ut – men passar ändå in – i den diskret eleganta inredningen. Victor Bergström kommer ut med varsin kopp kaffe från espressomaskinen.
– Ingen blir typ mobbad i min skola, det finns ingen grov mobbning. Fast man ska akta sig för att komma till skolan utan märkeskläder när man går i nian. Men det är inte så konstigt för oss, eftersom alla bara har märkeskläder i det här området, säger Victor Bergström.
Han berättar att han håller tyst om sin läxhjälp, han tror inte att det är någon annan i området som har en privatlärare hemma hos sig fyra timmar i veckan. Men Gustav Palm vet att hans arbetsköpare har särskilt många kunder just här, i Smedslätten.
Det största läxhjälpsföretaget, My Academy, har på fyra år mer än tiodubblat sin omsättning. De andra aktörerna visar upp liknande utvecklingskurvor. Bakom den explosionsartade ökningen ligger en generös tolkning av det skatteavdrag för hushållsnära tjänster, Rut, som infördes för fem år sedan. Skatteverket har nämligen tillåtit att läxhjälp räknas in i tjänsten ”barnpassning”, vilket gjort att företagen kan erbjuda barn upp till 16 år privatlärare för runt 250 kronor i timmen.
I stället för det dubbla.
Från och med nästa år ska skattesubventionen även börja gälla gymnasieelever. Förslaget fick svidande kritik från de tunga, oberoende remissinstanserna. Men My Academy, branschorganet Almega och Intresseföreningen för hushållsnära tjänster var positiva. Regeringen valde att lyssna på de senare. Och läxhjälpsbranschen andas självförtroende.
– Lärarna i skolan har ofta en hopplös uppgift att förmedla kunskap till 25 elever samtidigt. Men vi jobbar one-to-one med barnen. Det här har alltid funnits, jag till
exempel fick hjälp av grannens son när jag var liten. Men nu finns det en rörelse i samhället som vill göra de här tjänsterna vita, säger Kristian Hansson, presskontakt på My Academy.
Även den ideella sektorn växer, för att möta det stora behovet hos dem som inte har råd med privatlärare. Röda Korset har bedrivit gratis läxhjälp på skolbibliotek sedan 1990-talet. De har cirka 600 ideellt arbetande volontärer. På samma sätt jobbar Individuell Människohjälp och Rädda Barnen.
Men ett nytt fenomen är Stiftelsen Läxhjälpen, som genom sponsring från näringslivet kan ge sina hjälpare betalt. De riktar in sig på elever i utsatta områden som har svårt att nå skolmålen.
På Röda Korset upplever man att efterfrågan på läxhjälp vuxit rejält, framför allt under det senaste decenniet. Från att ha haft ett par tusen besökare vid millennieskiftet beräknar man nu att det är sammanlagt 20 000 som får hjälp ute på de omkring hundra orter där man bedriver läxhjälp.
– Många av de här barnen behöver en vuxen som sitter bredvid och säger: ”vad duktig du är”. De kan ha föräldrar som kanske inte kan hjälpa till för att de själva inte gått i skolan, eller föräldrar som jobbar väldigt mycket och inte hinner helt enkelt. Det är en salig blandning människor, det kommer även vuxna som till exempel går på SFI, säger Annie Mohl, rådgivare i integrationsfrågor på Röda Korset.
Sagorummet längst in i barnavdelningen på Rinkeby bibliotek är varmt och kvavt. Längs väggen står rader av bokryggar; Astrid Lindgren, Tove Jansson, Ulf Nilsson – framför dem två långbord. Alla stolar är upptagna. Ett kompakt mummel flyter runt i den tjocka luften.
– Nu måste du komma ut hit, det är jättemånga som behöver hjälp här också, ropar någon från dörren till läxhjälparen Rezwan Mohammad.
Där utanför breder biblioteket ut sig i flera sektioner. Vid alla borden sitter barn och vuxna böjda över skolböcker, och här och där står någon Röda Korset-volontär bredvid och pekar, rättar, uppmuntrar.
Mellan bokhyllorna springer minstingar som tappat koncentrationen runt och stojar. En bibliotekarie hastar fram och tillrättavisar när de råkar välta ett utställningsbord.
– Det känns som att vara på ett dagis, muttrar hon och stryker sig över pannan. Vi är jätteglada att de har läxhjälpen här, men det blir lite mycket ibland.
Lite längre bort i biblioteket, där ropen hörs mindre, sitter en ung man från Somalia. Han har en gymnasieutbildning från hemlandet men måste läsa om och läsa till några kurser på Komvux innan han kan söka in till drömlinjen. Han vill bli läkare. Ulf Forsman, en äldre grånad herre, sitter bredvid, böjd över NO-boken och hjälper till med instuderingsfrågorna. Det gäller att plocka ut det viktigaste ur texten.
Rezwan Mohammad skyndar till andra änden av biblioteket för att hjälpa Cheman Merza med grammatiken i hennes Svenska B-uppsats.
”Alla har rätt till sitt språk, det är en mänskliga rättighet…” Hon slår ut med händerna i en frågande gest mot datorskärmen, är det rätt?
– Nej, här ska det vara mänsklig rättighet, svarar Rezwan Mohammad, tar stöd med ena handen mot skrivbordet och böjer sig närmare skärmen. Han fortsätter engagerat vidare genom texten.
– ”Familjens språk och samhället språk…”. Samhällets! För här är det genitiv, förklarar han.
– Snälla Rezze, vi måste spara det som vi skriver nu, hur gör man det?
Cheman Merza har hållit på med sin uppsats i nästan tio dagar. Det är svårt på egen hand, hon behöver någon som förklarar vad som är fel, och varför.
– Här får jag så bra hjälp, i skolan har de inte så mycket tid till mig, säger hon.
Den svenska skolan är inte längre världsledande på jämlikhet. Sedan 15 år tillbaka har skillnaderna mellan olika skolors genomsnittliga resultat mer än fördubblats. Föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska situation, sådana faktorer som barnen inte själva kan påverka, spelar en allt större roll för deras skolresultat. Det sociala arvet blir tyngre att bära.
Friskolereformen, kommunaliseringen och nedskärningarna i skolan pekas ut som viktiga orsaker i en rad forskningsrapporter. De högpresterande eleverna flyr ”problemskolorna”, och tillräckliga resurser saknas för att utjämna de accelererande skillnaderna.
Ingenting tyder på att barnen i Smedslätten och i Rinkeby kommer att ha samma förutsättningar i livet. Det är i skuggan av denna utveckling som Sverige fått uppleva en plötslig läxhjälpsboom.
– Den privata läxhjälpen gynnar de barn som har råd med den och missgynnar de andra. Jag är starkt emot att man nu ytterligare triggar igång den utvecklingen genom skatteavdraget. Det leder till ökade klyftor, säger Ingrid Westlund, docent i pedagogik vid Linköpings universitet.
Längst fram i Skandiasalen i Riksdagen sitter Anders Borgs statssekreterare Hans Lindberg. På sin högra sida har han representanter för Skolverket, Skatteverket och de två lärarfacken. Till vänster sitter vd:arna för Almega och My Academy. Det är debatt kring regeringens förslag om ytterligare subventioner för läxhjälpsbranschen.
Den högra sidan har precis sågat förslaget. De båda ordförandena Eva-Lis Sirén och Metta Fjelkner från lärarfacken understryker båda att varenda krona som satsas på utbildning behövs inom skolan; för att lärarna ska kunna hjälpa alla elever att nå målen. Skolverket instämmer i kritiken.
– Ett av skolans viktigaste uppdrag är att uppväga skillnader i elevers förutsättningar. Men våra rapporter visar att likvärdigheten minskar i skolan. Den här insatsen når inte elever med resurssvaga föräldrar. Vi hade hellre sett en insats som riktas till alla elever, säger generaldirektör Anna Ekström.
Hans Lindberg svarar att rika familjer alltid har kunnat köpa privat läxhjälp till sina barn, men att Rut-avdraget gör så att fler kommer att ha råd med tjänsten.
– Jag tror inte att det här påverkar likvärdigheten. Vi ser det som en positiv reform för elevers lärande. Dessutom ger det fler vägar till arbete för studenter som kan jobba extra som läxhjälpare, säger han.
Det finns ingen statistik över vilka inkomstgrupper som använder sig av Rutavdraget för just läxhjälp, eller ”barnpassning”. Men bilden är ganska entydig om man ser till det totala Rutavdraget. Enligt Statistiska centralbyrån är det tio gånger vanligare att rika barnfamiljer använder avdraget än att barnfamiljer med låga inkomster gör det.
Skolforskaren Ingrid Westlund anser att skatteavdraget till privat läxhjälp även kan ge andra konsekvenser.
– Det handlar inte om att elever som behöver godkänt får hjälp. Oftast vill de ha högre betyg än de redan har och det leder till en betygsinflation. Det skickar fel signaler. Man måste lära barnen att göra sitt bästa, i skolan, säger hon.
De rödgröna partierna debatterade högljutt mot regeringens förslag innan omröstningen i riksdagen den 5 december. Men Sverigedemokraterna hakade på de borgerliga – förslaget om utökad skattereduktion för läxhjälp bifölls och träder i kraft efter nyår.
Tillbaka i Smedslätten. Victor Bergström lutar huvudet i handen och betraktar sin uppslagna skrivbok. Han kliar sig i hårbotten. Och så suddar han hastigt några ord och borstar bort de små grå suddgummiresterna, som faller ned på det rustika trägolvet. Han suckar så att läpparna fladdrar, och fattar pennan.
Gustav Palm påminner om att tyska substantiv skrivs med stor bokstav.
– Jag har lärt mig mer tysk grammatik i dag än på tre år i skolan. Läraren förklarar så dåligt. Jag har dyslexi, ändå får vi tjata för att jag ska få någon stödundervisning över huvud taget, säger Victor Bergström med ett modfällt leende.
Han berättar att lärarna ibland struntar i att ge honom möjlighet att komplettera vissa saker muntligt, trots att hans diagnos ger honom rätt till det. Skolan har bara en specialpedagog – på 80 barn med dyslexi.
Men läxhjälpen har verkligen gett resultat. Förra året hade han ganska dåliga betyg, men nu är målet att komma upp i ”typ 295 poäng” – för att kunna välja mellan alla skolor. Förmodligen blir det någon i innerstan, säger han, men annars ska Blackebergs gymnasium vara bra.
Och ganska nära Smedslätten.
Kaltum Mohamud från Rinkeby, 14 år, har också hört gott om Blackeberg. Hon vill bli något inom vården, biologi är favoritämnet.
– Men för att komma in på naturlinjen där behöver man höga betyg. Jag kämpar för att klara det, säger hon.
Hennes ansikte är inramat av en svart slöja, en så kallad jilbab, som täcker hela kroppen i ett stycke. Hon är helt i sin egen värld där hon sitter och skriver, mitt i sagorummets klibbiga atmosfär. Runt omkring rabblar och stakar sig barn och vuxna igenom läxor tillsammans med hjälparna – ”he, she, it is”, ”den eller det?”, ”bra!”.
Men nu är det dags att resa sig. Biblioteket stänger. Novellen hann nästan bli klar. Det är en skräckis som handlar om en galen sagoberättare som blir mördare.
Rezwan Mohammad går mot utgången. I dag var det ovanligt hektiskt, extra många att hinna med. Han verkar trivas som läxhjälpare, har sett lika genuint intresserad ut av att förklara mattetal på lågstadienivå som svensk grammatik.
Men helst hade han sett att han inte hade behövts alls.
– Jag tycker att skolan borde klara av att hjälpa sina elever. En tjej berättade att det är 36 personer i hennes lågstadieklass. Då är det klart att det blir svårt att ge dem som behöver tillräcklig stödundervisning.
Fotnot: Victor Bergström heter egentligen någonting annat.
