2021 firade den allmänna rösträtten 100 år. Men hur allmän är den egentligen? I forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” utmanas den gängse bilden av demokratins genombrott i Sverige.
Arbetaren har under våren gjort väljarintervjuer, men det är inte alla intervjuade som faktiskt får rösta i höstens val. Förvarstagna Ahmed Mohammed som bott i Sverige sedan 2015 säger till Arbetaren att han önskar sig att svenska politiker ”omedelbart förändrar lagar och praxis så att människor inte hålls i förvar.” Han tillhör dem som inte får rösta. Man brukar säga att Sverige fick allmän och lika rösträtt 1921, men stämmer det verkligen?
– I senaste riksdagsvalet 2022 så hade knappt en fjärdedel av befolkningen inte rösträtt, berättar Fia Cottrell-Sundevall, forskare på Stockholms universitet och projektledare för forskningsprojektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”.
Fia Cottrell-Sundevall, forskare i ekonomisk historia vid Stockholms universitet.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill
