Argentinas president Javier Milei tar stora och kritiserade lån från Internationella valutafonden, IMF. Jon Weman ser en geopolitisk utveckling där landet tydligt tagit sida för USA i maktkampen mot Kina om inflytande på den latinamerikanska kontinenten, även om det innebär att sätta sitt eget lands ekonomi på spel.
I april beviljade Internationella valutafonden, IMF, ett lån till Argentina på 20 miljarder dollar, runt 200 miljarder svenska kronor. Från en svensk horisont låter det kanske inte som en speciellt upphetsande finansnyhet, men runt om i Latinamerika och speciellt i Argentina väcker förkortningen ”IMF” starka känslor.
Argentina – skolexempel på nyliberal politik
Allt sedan 1980-talet har ”fonden” varit känd för att i utbyte mot lån i krissituationer mer eller mindre ta kontroll över låntagarländernas politik och tvinga fram drastiska nedskärningar, avregleringar och privatiseringar – som i sin tur inte sällan slutat i korruptionsskandaler.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill

