Mars 2007. Ett drygt halvår har gått sedan valförlusten mot den borgerliga alliansen. Tolv år av socialdemokratiskt styre är över. Göran Persson har erkänt sig besegrad och meddelat att han ämnar avgå. Vid extrakongressen väljs Mona Sahlin till hans efterträdare.
De första raderna i ett nytt socialdemokratiskt kapitel har skrivits.
Vad har hänt sedan dess?
Socialdemokraterna har rasat i de senaste opinionsundersökningarna och blivit omsprungna av Moderaterna som det största partiet i Sverige – en position S innehaft sedan 1917. Den borgerliga alliansen har seglat om De rödgröna och får sitta kvar vid makten om siffrorna förverkligas den 19 september. Och S målas ut som ett parti som förlorat sin identitet.
Är Socialdemokraternas storhetstid ett minne blott? Det tror inte partisekreteraren Ibrahim Baylan.
– I grund och botten handlar politik inte om opinionsmätningar eller siffror hit och dit. Nu har vi haft fyra år med en borgerlig regering som lett till större klyftor i samhället. I det läget har vi goda möjligheter att locka breda väljargrupper, säger han till Zenit.
Vilka är ni, Socialdemokraterna? Vems parti vill ni vara?
– Vi vill vara ett parti för alla. Vi vill inte bli ett särintresseparti som många mindre partier har blivit. För oss är det människovärdet som styr. I grund och botten lockar fortfarande idén om ett samhälle där människovärdet är riktlinjen.
Ibrahim Baylan fnyser åt anklagelserna att S gått för mycket åt höger.
– Jag känner igen den kritiken och tar lätt på den. De här anklagelserna har funnits sedan 1917, då vi sa nej till revolution. Om det här hade stämt så hade vi legat långt höger om Djingis Khan, säger han.
Hans recept på valseger är enkelt – få folk att förstå att det är Socialdemokraterna och inte Moderaterna som är det svenska arbetarpartiet.
– Väljare förknippar S med trygghet och jämlikhet. Moderaterna är ett parti för välbärgade. Vi ska fokusera på de stora samhällsutmaningarna som bekämpning av arbetslöshet och en utveckling av det gemensamma ansvarstagandet. Det är så vi kan vinna människors förtroende.
Men det finns de inom socialdemokratin som inte är lika lugna och självsäkra som Ibrahim Baylan. Johanna Storbjörk, ledamot i SSU:s förbundsstyrelse, ser flera orosmoln som måste skingras för att vända den negativa trenden.
– Vi har förlorat slaget om verkligheten. Det är inget nytt, det gjorde vi för ganska länge sen och vi har inte lyckats komma tillbaka på banan efter det. Det är både pinsamt och förödande för massor av människor som bor i Sverige i dag, säger hon.
Och fortsätter:
– När vi till stor del köper den politik som borgarna för så är det inte konstigt att man flyr åt både höger och vänster. Klart man inte väljer den bleka kopian. Jag önskar en tydlighet inom politiken. Kopplingen mellan ideologin och den konkreta politiken som förs är inte alltid självklar. Vi är ju ett parti som är kritiskt mot samhället och som vill förändra. Det märks inte alltid.
Att locka de unga väljarna ser Johanna Storbjörk som en av de stora utmaningarna.
– Vi som SSU:are har inte alltid lyckats. Vi har haft en jäkligt tuff tid bakom oss, och det påverkar så klart. Vi måste bli bättre på att nå ut med våra starka frågor, som handlar om att vi vill ha ett samhälle för alla. För hur hett är det egentligen att rösta på Socialdemokraterna?
HISTORIA
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti grundades 1889 som den socialistiska arbetarrörelsens politiska gren. S har innehaft regeringsmakten huvuddelen av tiden efter 1930-talet – endast mandatperioderna 1976–1979, 1979–1982, 1991–1994 och 2006–2010 har partiet varit i opposition.
Socialdemokraterna har oftast regerat ensamt med Vänsterpartiet som parlamentariskt stöd, och har vid några tillfällen i början och mitten av 1900-talet ingått i koalitionsregeringar med Centerpartiet och Folkpartiet.
Partiets officiella ideologi är socialdemokrati och betonar vikten av en omfattande fördelningspolitik. Partiet har sedan 1980-talet rört sig närmare den politiska mitten.
Sin storhetstid hade partiet under Tage Erlanders ledning 1946 till 1969, då partiet bland annat noterade ett av sina bästa valresultat någonsin (50,1 procent i valet 1968).
Socialdemokraterna har haft totalt sju statsministrar.
1962 hade partiet 836 000 medlemmar. I mitten av 1990-talet hade det sjunkit till drygt 200 000. I dag har partiet 103 027 medlemmar.
VIKTIGASTE POLITISKA BEDRIFTER
• Åtta timmars arbetsdag införs 1919, ett socialdemokratiskt krav sedan många år.
• Under mandatperioden 1936-1939 genomför Socialdemokraterna, ledda av Per Albin Hansson, en rad socialpolitiska reformer. Bland annat bostadsbidrag, folktandvård, förebyggande mödravård samt statlig arbetsförmedling införs.
• Inför 1938 lagstadgad semester, då två veckor om året. 1951 utvidgas semestern till tre veckor, 1963 till fyra veckor och slutligen till fem veckor 1978.
DEN TYPISKE S-VÄLJAREN…
… är en 50-årig manlig eller kvinnlig medelinkomsttagare som klassificerar sig själv som arbetare.
… har ingen högskoleutbildning.
… har mycket eller ganska stort förtroende för politiker och tillhör sedan lång tid tillbaka de mest partiidentifierade väljarna.
OM DU RÖSTAR PÅ S SÄGER DU…
JA TILL:
• Höjt tak i a-kassan. Vill höja maxbeloppet till 930 kronor per dag.
• Sänkt arbetsgivaravgift. Vill sänka avgiften för småföretagare.
• Betyg från 7:an. Vill införa betyg från 7:an och omdömen från 1:an.
NEJ TILL:
• Sänkt inkomstskatt. Vill återställa skatterna.
• Fri fildelning. Anser att upphovsrätten ”måste skyddas”.
• Pensionärsskatt. Vill införa lika skatt för pension och arbetsinkomst.
SÅ HÄR TYCKTE SOCIALDEMOKRATERNA…
1972
Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Oskarshamn 1, startas. Utbyggnaden av kärnkraften har brett stöd i riksdagen och S är positiva till kärnkraften.
1983
Det ursprungliga förslaget om löntagarfonder läggs fram av LO redan 1975. S är emot förslaget, men inför ändå en modifierad form av löntagarfonder 1983.
1995
S driver igenom frågan om registrerat partnerskap för samkönade. 2009 ändras äktenskapsbalken så att även personer av samma kön kan ingå äktenskap, med stöd av S.
