”Alla hembiträdes-relaterade frågor löses”, förklarade Malaysias New Strait Times den 28 juni, rapporterande från ett toppmöte mellan Malaysias och Indonesiens respektive premiärministrar. I själva verket framgår det att, trots de optimistiska uttalandena, har de egentliga förhandlingarna mellan regeringarna inte ens börjat.
Det finns runt 2 miljoner indonesiska gästarbetare i Malaysia, varav 800 000 utan papper. Indonesiskor och filippinskor är de största grupperna bland Malaysias 320 000 utländska hembiträden. De arbetar för löner på runt 400 ringit eller omkring 1 000 svenska kronor i månaden och blir inte sällan inlåsta, misshandlade eller utsatta för andra övergrepp av sina arbetsköpare. Indonesiska ambassaden rapporterade förra året att de fått kännedom om 1 000 sådana fall, varav 200 kvinnor som flytt från arbetsköparnas hem och fått tillflykt på ambassaden.
Förra året upprördes den indonesiska allmänheten av fallet med tjänsteflickan Siti Hajar, som visade upp sina svåra skador efter att hennes ”husmor” hällt kokande vatten över henne, slagit henne med en käpp och hotat att döda henne om hon lämnade huset. Hon lyckades dock till sist rymma.
Året innan dömdes en malaysisk kvinna till 18 års fängelse för att bland annat ha misshandlat sin tjänsteflicka med ett strykjärn, men 2009 ledde ett liknande fall bara till tio månaders fängelse. Siti Hajars fall har ännu inte gått upp i rätten.
Allmänhetens upprördhet har tvingat den indonesiska regeringen att agera i frågan som därmed blivit en stötesten för att länderna ska kunna fortsätta utvidga sitt ekonomiska samarbete, på ungefär samma sätt som de mexikanska invandrarnas situation i USA letat sig upp på agendan när de två ländernas presidenter möts. För en kortare tid stoppade den indonesiska regeringen rentav all malaysisk rekrytering av hembiträden i landet.
I mars förra året fick alla indonesiska hembiträden rätt till en ledig dag i veckan och till att behålla sina pass, som arbetsköparna tidigare vanligen beslagtagit. Det är ingen generell arbetsmarknadslag, utan slogs fast i ett bilateralt avtal och gäller inte hembiträden från andra länder.
Malaysias nationella fackföreningsfederation kräver reglerade arbetstider, löner på 600 ringit, och ett program mot övergrepp. ”Siti Hajar är bara toppen på ett isberg”, sade federationens generalsekreterare G. Rajasekaran.
I ett försök att komma runt svårigheterna att rekrytera utländska tjänsteflickor lanserade den malaysiska regeringen förra året ett program för att utbilda de inhemska kvinnorna till ”hemskötare” med löner på 2 000 ringit i månaden. Denna malaysiska variant av hushållsnära tjänster floppade dock när det visade sig att ingen var beredd att betala de högre lönerna.
Även grannlandet Singapore, ett av Asiens rikaste länder, fick ett liknande uppmärksammat fall med en indonesisk tjänsteflicka som skållats med kokande vatten och varje natt tvingades sova på balkongen bland familjens hundar. Rättegången har ännu inte hållits. 90 procent av alla utländska hembiträden är dock ”nöjda”, enligt ett uttalande av Singapores arbetskraftsdepartement, som inte avslöjade vilken undersökning de stödjer siffran på.
