Jens Christian Grøndahl är en av Danmarks mest hyllade författare. Han har en diger verklista att luta sig mot när han i sin senaste roman Fyra dagar i mars tematiserar moderskapet. Det är modigt att beskriva vår tid, författare gör sig så mycket sårbarare för kritik än när de väljer ett historiskt tema. Det är svårt att träffa exakt rätt ton, fånga miljöer och återge tidsandan när vi fortfarande lever i den. Grøndahl kan.
Ingrid Dreyer är en 48-årig arkitekt som får ett telefonsamtal under en tjänsteresa i Stockholm. Hennes 15-årige son Jonas har anhållits för grovt våld mot en invandrare. Under fyra dagar följer vi Ingrids självrannsakan, minnen från barndom och havererade relationer.
Ingrid är ensamstående sedan många år. Liksom hennes mormor en gång levde ut sina författardrömmar och hennes mor lämnade familjen för att förverkliga sig själv som journalist, har Ingrid ägnat mer tid åt sin karriär än sitt barn. Är det ett familjemönster, eller bara vår tids fokusering på eget välmående? Det är barnen som får betala det höga priset enligt Grøndahl. Han slår hårt mot yrkesverksamma kvinnor i sin kritik av jämställdhetens följder. Männen verkar stå i skymundan och inte ha något ansvar att tala om. Tvärtom har Ingrids förste man Anders hjälpt henne att ”frigöra sig från den förkrympta kärringvärld hon vuxit upp i” och det är farfadern som är Jonas stöd i vått och torrt – inte mamman. I romanen sviker mödrarna, medan fäderna förlåts för de gör så gott de kan. Grøndahl har själv sagt att romanen är starkt påverkad av egna erfarenheter.
Det blir nästan komiskt när han beskriver kvinnorna i ett fysiskt och psykiskt förfall, medan Ingrids 70-årige älskare uppvisar en förvånansvärd manlig energi och virilitet: ”Han kan knulla henne i tid och rum”. Jag kan inte låta bli att se romanen som den självömkande försmådde mannens version av verkligheten.
Grøndahls berättarförmåga svärtas tyvärr ner av hans gubbiga åsikter. Jag blir djupt provocerad, som kvinna, mor och människa. Och då hjälper inte vackra meningar.
Fyra dagar i mars
Jens Christian Grøndahl
Wahlström & Widstrand
