– Vi tycker det är positivt att folk hör av sig så vi har möjlighet att göra någonting åt problemen, säger Katarina Jönsson, ansvarig för insamling av hushållsavfall på Trafikkontoret.
Sopkaoset beror på att sopåkarna numera följer arbetslagarna, att de inte stressar längre, lyfter mindre åt gången och tar ut sin lunchrast vilket inte hanns med förut. Katarina Jönsson säger att Trafikkontoret länge efterfrågat ökade krav på sopåkarnas arbetsmiljö. Ansvaret för hur sophanteringen sköts ligger enligt Trafikkontoret på entreprenörerna. I handlingsplanerna ska det framgå att de har kapacitet, det vill säga hur många bilar som sätts in och hur många hämtningar som behövs. Reklamationerna går från Trafikkontoret till entreprenörerna.
– De är medvetna om våra krav och vad som ingår i avtal och handlingsplaner. Vi har dialog dagligen om vad som behöver göras.
Nu växer sopbergen i staden.
– Vi hinner med cirka 25–30 procent av sophanteringen. När man öppnar dörren till soprummet så möts man av en vägg av sopor, säger en sopåkare som vill förbli anonym till Arbetaren.
Förra veckan skrev Arbetaren om en ny dom i Arbetsdomstolen som gav renhållningsföretaget rätt när de slutade använda det ackordsystem som varit norm i branschen. Enligt det tidigare systemet fick sopåkarna mer betalt ju mer sopor de hanterade. Nu betalas i stället ut fast månadslön vilket innebär lägre lön och längre arbetstider för sopåkarna.
–Vi följer arbetsmiljö- och tra-fiklagarna till punkt och pricka och är till 100 procent solidariska, det är det enda vapen som gäller för oss arbetare. Kan ett företag göra så här drabbar det andra yrkesgrupper som jobbar på ackord, fortsätter sopåkaren.
Arbetaren har inte lyckats nå LLAB för en kommentar.