Efter valet 2006 minskade regeringen bidragen till a-kassorna med 9–10 miljarder, vilket innebar kraftigt höjda avgifter för medlemmarna. 500000 personer har sedan dess lämnat a-kassorna. SAC:s a-kassa SAAK tvingades höja avgiften från 90 kronor till 378 kronor – den femte högsta avgiften bland de 33 a-kassorna – och medlemsantalet sjönk från 12000 till 8500.
De a-kassor med allra högst avgifter kommer inte att kunna genomföra den nu beslutade sänkningen, och för SAAK:s del är det ännu så länge oklart.
– Vi har varit i kontakt med sakkunniga på Arbetsmarknadsdepartementet och ingen har ännu kunnat ge något bestämt besked, men vi hoppas naturligtvis att vi ska kunna sänka avgiften, säger Michael Ribbenhag.
Regeringen föreslår också att inträdeskravet på att man ska ha arbetat en viss tid tas bort, vilket Michael Ribbenhag välkomnar:
– Det är bra och ett krav som vi på a-kassorna har drivit länge.
När det gäller regeringens syfte med dessa förändringar, anser han att det i viss mån handlar om valfläsk, men att detta inte är huvudanledningen.
– Regeringen måste ju ha räknat med ett visst tapp när a-kassorna tvingades höja sina avgifter, men att det skulle bli så stort tror jag inte att de hade förutspått. Nu när konjunkturen viker vill de ha tillbaka folk till a-kassorna. Annars får ändå kommunerna ta smällarna via socialbidraget.
– Det tillfälliga medlemserbjudandet om att sänka kvalificeringstiden för ersättning från tolv till sex månader under 2009 ska också ses som ett försök att göra a-kassorna mera attraktiva. Det är ett försök från regeringens sida att temporärt mildra konsekvenserna av sin förda politik.
Fakta/Statsbudgeten
Budgeten rymmer nya satsningar för 32 miljarder kronor år 2009.
De största posterna är:
• Höjt jobbskatteavdrag,
höjd brytpunkt 15 mdr
• Infrastruktur, främst vägar 3,8 mdr
• Sänkta företagskatter 3 mdr
• Sänkt skatt för pensionärer 1,9 mdr
• Forskning 1,7 mdr
• Klimat, miljö, energi 1,3 mdr
• Sänkt a-kasseavgift 1 mdr
