Det är ditt första album på fyra år och dessutom din första skiva på svenska. Vad fick dig att överge engelskan i dina texter?
FAKTA Frida Hyvönen
Frida Hyvönen debuterade med den hyllade skivan Until Death Comes 2005 och har sedan dess släppt ytterligare tre kritikerrosade album. Hon har bland annat mottagit Nöjesguidens musikpris och DN:s kulturpris och spelade som första svenska popartist på Dramaten 2009. På fredag släpper hon sitt femte album, Kvinnor och Barn som producerats ihop med Tobias Fröberg.
– Det handlar nog om det minsta motståndets lag. När jag började med texterna till den här skivan skrev jag både på svenska och engelska, men efter ett tag upplevde jag att det var både enklare och roligare att skriva på svenska. Så jag valde att helt fokusera på det till slut.
Hur skulle du vilja beskriva albumet?
– Som vanligt med det jag brukar göra är det ganska textbaserat. Så den svenska publiken kommer nog att kunna lägga ännu mer fokus på texterna nu än tidigare. Och det jag skrivit är ganska lättillgängligt, om allmängiltiga ämnen som till exempel en barndom med en ful gubbe i hörnet av trädgården, sådant med hög igenkänningsfaktor. Men jag har också tänkt mycket på liveframträdandet när jag gjort skivan, att det ska vara en föreställning. Som en sagoberättelse nästan men med verkliga historier.
Första singeln, Imponera på mig, har du beskrivit som en brutal låt om en kapabel kvinnas relationsdrama och kärlekens ekonomi. Berätta.
– Det där var något jag skrev ihop i all hast. Men det handlar om en frågeställning. Om en kvinna som kan allt och gjort sig oberoende men som ändå ganska traditionellt söker efter en livspartner och när hon väl hittar honom är han inte alls lika bred och kapabel och hon blir bara besviken. Ska berättaren hitta någon så måste det vara någon som kan imponera på henne, annars går det åt helvete helt enkelt. Berättelsen är ganska sorglig.
Ska berättaren hitta någon så måste det vara någon som kan imponera på henne, annars går det åt helvete helt enkelt.
Det låter nästan självupplevt…
– Mest har jag nog inspirerats av en dynamik som jag sett upprepade gånger runt om mig. Men det är klart att jag har tagit delar från mig själv också. Jag tycker ju att jag kan mycket. Allt från att byta däck, koka palt, spela och sjunga och tänka fritt. Men det är inte en helt självbiografisk låt på något vis, även om delar är det naturligtvis.
Nu släpps skivan snart. Vad har du förväntningar?
– Egentligen bara att äntligen få komma ut och spela. Jag hoppas att låtarna och berättelserna ska nå ut till dem som behöver det. Men jag har liksom inga förväntningar på höga försäljningssiffror.