Representanter från riksdagspartierna KD och SD har sagt att de vill tillåta landminor. Landminor har varit förbjuda sedan 1997, eftersom det är en form av vapen som inte gör skillnad på civila och militära mål. – Om landminor tillåts skulle det innebära att personminor grävs ner på eget territorium, så det är ett förslag att minera Sverige, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).
Svenska politiker från KD och SD har sagt att de vill tillåta bruk av landminor, som har varit förbjudna i nästan 30 år. Och därmed lämna det internationella fördrag som förbjuder detta vapen och som Sverige har varit med och drivit igenom.
– Det finns ju en anledning till att de är förbjudna och det är för att de inte går att använda i enlighet med folkrätt, eftersom de inte gör skillnad på militära och civila mål och drabbar civila i stor utsträckning eftersom de ligger kvar i marken, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) till Arbetaren och tillägger:
– Globala siffror visar att ungefär hälften av de som drabbas är barn. Det är ett fruktansvärt vapen.
Ottawafördraget förbjuder landminor
Sverige var ett av de drivande länderna bakom förbudet mot landminor, vilket resulterade i Ottawafördraget 1997. Nu vill alltså KD och SD se om Sverige skulle kunna dra sig ur fördraget. KD och SD vill också öppna upp för att slopa förbudet mot klustervapen.
Klustervapen är vapen som släpps från flygplan och sedan sprider sig över ett väldigt stort område och lämnar flera explosiva lämningar i marken, vilka sedan exploderar när exempelvis ett barn försöker plocka upp dem eller om någon rör sig i området.
Malin Nilsson menar att det är anmärkningsvärt att politikerna går ut och gör ett sådant uttalande, för normen mot personminor och klustervapen är, enligt henne, stark.
– När man hör det här förslaget, känns det som att de knappt förstår vad de pratar om. Det man gör med personminor är ju att man gräver ner dem på sitt eget territorium, så det skulle ju handla om att minera Sverige, säger Malin Nilsson.
– Då undrar man vilken del av Sverige det är de här politikerna vill minera.
Runt 164 länder har undertecknat Ottawafördraget. Medan 40 stater, bland annat USA och Ryssland, inte har gjort det.
Argument som partierna framför handlar om att Ryssland tillåter minor och att de menar att vapen kan ha en avskräckande effekt.
I Finland har också användningen av landminor varit uppe för diskussion nyligen.
– Men Sverige har inga gränser mot Ryssland, så skulle vi då minera gränserna till våra grannländer, frågar sig Malin Nilsson.
– Det skulle innebära att de som i slutänden skulle riskera att skadas är svensk civilbefolkning som eventuellt skulle röra sig i de här områdena.
Menar KD och SD allvar med utspelet om landminor?
Enligt Malin Nilsson är det ett absurt påstående och hon undrar om det är genomtänkt eller om det handlar om att politikerna vill visa handlingskraft genom att prata om nya vapen och nya sätt att kriga.
– Det är också en stor sak att lämna ett nedrustningsavtal. Globalt behöver vi tilltro till internationell rätt. Att lämna ett nedrustningsavtal som man har varit aktiv i och lagt ner mycket arbete på skulle skada tilltron till internationell rätt.
– Det här avtalet har ju dessutom tagits fram för att skydda civilbefolkningen, säger Malin Nilsson och fortsätter:
– Kristdemokraterna var med och drev fram att Sverige skulle vara en del av avtalet, så det är ju en helomvändning om partiet nu vill tillåta landminor.
Dessutom är alla EU-länder en del av Ottawafördraget och har en gemensam hållning.
– Om Sverige och Finland skulle välja att lämna det skulle det vara en stor sak och något som skulle försvåra arbetet även i EU, säger Malin Nilsson.
”Vi agerar som att vi redan befinner oss i krig”
Malin Nilsson menar att vi borde lägga mer fokus på förebyggande arbete, att diskutera hur vi förebygger att hamna i en situation där vi överväger att använda mer vapen.
– Att överväga något som är så farligt för civilbefolkningen ska ju vara en sista utväg, inte något vi planerar för nu, säger hon.
– Det är som att vi agerar som att vi redan befinner oss i krig skulle jag säga.
Tror du att det handlar om att Sverige ser en chans att tjäna ännu mer pengar på vapenproduktion?
I veckan presenterade regeringen en vapenexportutredning och i den framkommer att Sverige vill kunna exportera mera vapen.
– Vi har tidigare haft en produktion av exempelvis klustervapen. Så det är inte omöjligt att man ser att Sverige skulle kunna producera även landminor, säger Malin Nilsson.
– Men de utspel vi har hört låter mer som att man i första hand vill kunna använda sig av dem. Men det känns inte som ett genomtänkt förslag utan mer som ett sätt att försöka fortsätta trissa upp stämningen kring de här frågorna. ”Att vi behöver mer vapen.”
Krigsretorik för att skapa rädsla
Malin Nilsson vänder sig mot vad hon ser som en krigsretorik som driver på rädsla i befolkningen.
– Bilden som målas upp i debatten är att vi verkligen står inför ett hot som helt överskuggar alla andra betänkligheter som vi kan ha. Oavsett om det gäller införskaffandet av mer vapen, nya tillstånd till militäranläggningar eller övningsverksamhet. Alltihop bygger ju på att vi ska vara rädda nog att acceptera alla de här inskränkningarna i våra fri- och rättigheter i Sverige, säger hon.
Det viktiga, anser Malin Nilsson, är att den våldsspiral som nu är i spinn – att alla länder rustar upp – stoppas.
– Om Sverige skulle dra sig ur Ottawafördraget skulle det ge en signal till andra länder i världen att man inte behöver följa de fördrag som man gått med i och öppna upp för den här typen av inhumana vapen, som vi under de senaste 40 åren har arbetat för att förbjuda.
– Vi måste stoppa upprustningen innan det är försent, säger hon.
