Livet till havs med Östersjön som arbetsplats är vardag för personalen ombord på Tallink Siljas båtar. Hur är det att jobba på ett kryssningsfartyg? Arbetaren gick ombord på 40-timmarsbåten mot Helsingfors för att prata med två av dem som jobbat längst där. 

Ljudet av klapprande rullväskor mot Värtahamnens asfalterade gator visslar om en förväntan i luften. Det är sensommar och semesterväder. Om en timme ska Finlandsbåten kasta ankar och styra kursen mot Helsingfors, en av Tallink Siljas slutdestinationer. De långa korridorerna är tomma och i Tax Free-shoppen råder lugn och tystnad.

Men om en stund kommer det se annorlunda ut. Då kommer den fullbokade båten fyllas med över 2 500 resenärer som ska lokalisera sina hytter och fynda i butiken. 

Erkki Rintala, 60 år, står i marinblå sjömanskostym vid relingen och blickar ut över vattnet. Han är hovmästare och ansvarar för restaurangerna på Silja Symphony. Precis som många andra i besättningen har han jobbat i många år på båten.

– Jag har arbetat som sjöman i närmare 40 år och skulle säga att snittåldern bland personalen är ganska hög just nu. För mig började det med ett sommarjobb som kypare och i dag som vikarierande restaurangchef har jag främst ett organisatoriskt ansvar för personalfrågor, bemanning, schema och att det finns tillräckligt med personal i bespisningen, säger han. 

Erkki Rintala kommer ursprungligen från Torneå i Norrbotten, är tvåspråkig och talar både svenska och finska. Numera bor han i Jämtland och pendlar liksom många i besättningen till Värtahamnen i Stockholm. Ofta arbetar han till sjöss tio dagar i sträck och får sedan vara ledig tio dagar på land. Som befäl har han flexibel arbetstid och jobbar beroende på dag och avgång i genomsnitt 12 till 14 timmar per dag.

– Man ska ha en viss livsstil för att trivas med det här jobbet. För vissa kan fartygsmiljön upplevas som instängd och psykiskt påfrestande. Men för mig har livet som sjöman alltid inneburit stor frihet. De långa ledigheterna gör att man kan bo var som helst och ägna mer tid åt sina fritidsintressen, sådana möjligheter finns inte när man jobbar vanliga kontorstider. När jag kliver av färjan trycker jag på en off-knapp och kan hänge mig helt åt mina äventyrliga aktiviteter som löpning, fjällvandring och snowboarding, som är mina största passioner i livet, säger han. 

Till skillnad från andra färjkryssningar med partyprofil är båten mot Helsingfors mer städad, vilket gör att antalet överförfriskade gäster och alkoholstinna miljöer oftast inte innebär några större bekymmer för arbetsmiljön, berättar Erkki Rintala.  

–Vi har inte fylleproblem på samma sätt som andra kryssningar. De här resorna är mer seriösa, lite dyrare. Jag tror att de flesta vill hålla sig pigga för att kunna göra sin sightseeing i Helsingfors eller Stockholm. Men om det skulle uppstå en stökig situation så finns det bra beredskap här, med fylleceller och väktare som kan gripa in och säkerställa tryggheten för både personal och passagerare, förklarar han. 

Vanligt med osäkra anställningar

Under intervjun framgår det tydligt att Erkki Rintala överlag är nöjd med arbetsförhållandena på Tallink Silja. Under åren har han erbjudits många utbildningar för att utvecklas och avancera i sin yrkesroll. Han pekar på förmåner som helpension, arbetskläder, städad hytt, tillgång till gym, bastu, i kombination med en omväxlande arbetsmiljö, som bidragande orsaker till att många vill jobba kvar. 

Samtidigt menar han att det har blivit svårare att få fast anställning och att kriser som pandemin, kriget i Ukraina och inflationen har slagit hårt mot besättningen. 

– Precis som med många andra branscher är det inte lika lätt att få fast anställning i dag som det var förr. Konsekvensen blir att många ser sig om efter andra jobb och att det blir svårare att få in rätt kompetens. Det har varit en bra sommar med fulla avgångar, men vi känner fortfarande av efterföljderna av pandemin, speciellt under lågsäsong med låga avgångar samt bemanningsproblem.

Han fortsätter: 

– Efter uppsägningssommaren 2020 och under korttidspermitteringarna var det många som valde att gå vidare till andra rederier i Norge och Danmark. Vissa lämnade branschen helt och hållet. Fulla avgångar med 2 600 passagerare  kräver en personalstyrka på ungefär 78 till 82 personer endast i restaurangavdelningen. Ibland når vi inte upp till det, bristen på personal kan göra att det blir hetsigare, stressigare och högre arbetsbelastning. 

För att minska arbetsbelastningen och säkerhetsställa en god arbetsmiljö tillämpas riskanalyser, berättar Erkki Rintala

–Vi strävar efter en god arbetsmiljö ombord både fysiskt och psykiskt, en öppen och ärlig företagskultur. Bra stämning på arbetsplatsen samt teamarbete kan minska stressen avsevärt. Personalen har gått genom en riskanalys, alltså vilka risker vårt arbete innebär med felbelastning och fel lyft. Psykosocial arbetsmiljö har alltid legat mig närmast hjärtat, säger han. 

Estoniaolyckan fastetsad i minnet

Erkki Rintala har vigt hela sitt vuxna liv åt att erbjuda service på havet och även om det är något han planerar att göra fram till pensionen, så har det funnits vissa stunder då de existentiella frågorna varit mer högljudda än andra. En sådan stund var morgonen då Estonia sjönk. 

– Jag jobbade ombord Silja Scandinavia då och vi var ute på Östersjön samtidigt som Estonia sjönk. Det var en särskild stämning ombord, många grät och hade svårt att sova. Flera av besättningen hade kollegor på Estonia och kände solidaritet med de omkomna men också rädsla inför sina egna liv.

Vi satt tillsammans i personalrummet och stöttade varandra. Där och då blev gemenskapen bland personalen oerhört viktig. Sedan dess har säkerheten förbättrats enormt och för min egen del känner jag mig inte rädd över att jobba på öppet hav.

Jobb på sjön – unik flexibilitet

Ett år tog han tjänstledigt för att prova på arbetslivet på land i Stockholm, en erfarenhet som gjorde honom desto mer övertygad om varför han valde sjömanslivet. 

– Fasta kontorstider och begränsad fritid funkade inte riktigt för mig. Jag saknade kollegorna, friheten och den unika flexibiliteten, säger han.

När han går igenom båten hejas det åt alla håll och kanter, det märks att det finns en kärvänlig och avslappnad stämning bland besättningen. 

– Förr var personalen ganska homogen, nu är det mer diversifierat vilket också har influerat dynamiken och arbetsmiljön på ett bra sätt. Här har jag mina bästa vänner som jag känt i över 20 år. Trots att jag lever ensam så känner jag mig inte ensam. Silja Symphony är mitt hem, konstaterar han med en säker ton innan han måste kila vidare till nästa möte. 

Bra förmåner och variation

Någon som också betraktar Tallink Silja som sitt andra hem är finlandssvenske Mats Smedback, 46 år, som till vardags jobbar i informationsdisken på Silja Symphony. När Arbetaren når honom över telefon befinner han sig under sin lediga period i sitt hus, tre mil söder om finska Vasa. 

– Att jobba på öppet hav har alltid haft en rofylld inverkan i mitt liv. Jag skulle säga att  kollegorna, gemenskapen och den omväxlande arbetsmiljön har gjort att jag och många blivit kvar. De flesta som jobbar på Silja har jobbat länge vilket innebär att personalomsättningen är låg. Det gör att man blir lite som en egen glesbygd, ett eget samhälle där alla känner alla, berättar Mats Smedback. 

Men livet till havs har inte alltid varit ett självklart val och tanken från början var att göra något helt annat. 

– Jag började jobba som säsongsarbetare 1996, direkt efter gymnasiet på MS Wasa Queen som var i Siljas ägo och en stor arbetsgivare i min hemort. Rutten gick mellan Vasa och Umeå.  Jag såg det som en bra inkomstkälla att ha medan jag studerade till förskollärare. Efter min förskoleexamen jobbade jag inom barnomsorgen, men livet ville annat och jag återvände till Silja och blev kvar. Jag hade svårt för det förutsägbara och inrutade livet på land och ville tillbaka till båtmiljön och en mer äventyrlig vardag där ingen dag är den andra lik, förklarar han. 

Mats jobbar som de flesta anställda 10,5 timmar per dag i tio dagar och är ledig i tio dagar. På Tallink Silja tjänar de flesta mellan 25 000 och 30 000 före skatt, beroende på erfarenhet och kompetens. Under sina år inom båtföretaget har han haft olika yrkesroller vilket lett till både ombyte och variation i jobbet. 

– Det är en ganska unik arbetsplats på det sättet, man kan med lätthet byta jobb och arbetsuppgifter vilket gör att jobbet blir mer omväxlande och inte lika enformigt. Skulle de behöva förstärkning i Tax Free-shoppen så kan jag utan problem hoppa in bakom kassan, säger Mats Smedback.

En annan motiverande faktor med arbetslivet på kryssningsfärjan är förmånerna, berättar han. 

– När du jobbar 9-5 så lever du ett mer begränsat vardagsliv. Du kommer hem på kvällen och ska hinna med allt, som att laga mat, städa, kanske hinna med någon serie och sen är det läggdags. Här får du en egen välstädad hytt, alla måltider lagade. Gym och bastu finns inom gångavstånd och du får även fribiljetter som gör att du kan resa på Tallink Siljas rutter. Det finns tid till återhämtning och mer nöje, när man jobbar så här, berättar Mats Smedback.

Svårt kombinera med familjeliv

Precis som Erkki Rintala lever han ensam och säger att livet till havs kanske inte är helt idealt om man har en småbarnsfamilj. Dessutom är det en fördel att ha självdistans och nära till skratt för att klara av arbetsmiljön, säger Mats Smedback. 

– Jag skulle säga att förutsättningarna för att trivas i en sådan här arbetsmiljö kräver att man är öppensinnad, har lite skinn på näsan, bär på en stor dos humor och inte är så lättkränkt. Har man partner och småbarn kan familjelivet förstås bli lidande av att man är borta så länge. Det kan vara väldigt utmanande för omgivningen, men samtidigt är det något man bör väga in när man tar det här jobbet, säger han. 

Mats Smedback medger att han själv reflekterat över om han hade kunnat leva ett annat liv och hur det hade sett ut om han inte valde att jobba på kryssningsfärjor.

– Det händer ibland att jag tänker; hur blev mitt liv så här? Och det kan så klart vara påfrestande när man börjar ifrågasätta sina val i livet. Men samtidigt har jag svårt att se att jag hade kunnat göra något annat. Jag jobbade på land under pandemin och innan jag fick fast anställning på Tallink Silja, så jag vet att ett landjobb inte riktigt passar mig.  Genom båtlivet har jag fått möjlighet att resa och träffa människor från hela världen, det är ett privilegium som inte alla har. 

Han berättar också att serviceyrket rimmar väl med den han är och att det finns en yrkesstolthet som då och då blir extra kännbar. 

– Jag minns en gång när jag assisterade en amerikansk gäst med en enkel uppgift och fick ett Thank you, sir, som tack. Det gjorde ett ganska starkt intryck på mig, säger han.