Skogen de ärvde – Adelsbröder kräver staten på skadestånd

Två markägande adelsbröder kräver Skogsstyrelsen på över 4 miljoner kronor i skadestånd. Detta för att myndigheten inventerat och registrerat höga naturvärden i deras skogar. Arbetarens läsarfinansierade gräv finner pågående rättstvister som kan komma att påverka framtiden för Sveriges skogar och utvecklingen för landets klimatarbete. Detta är del 1.

Snön faller långsamt längs landsvägen strax nordost om Nyköping. Här varvas åkermark med skog och fjärd med utlopp i Östersjön. Snart går landsvägen över till privata småvägar kantade av jakttorn. Marken ägs av adelssläkten von Plomgren som haft herrgården Måstena, belägen norr om Sundhällafjärden, i sin ägo sedan 1755. 

Journalisten Björn af Kleen konstaterar i reportageboken Jorden de ärvde från 2009 att adeln söder om Dalarna äger mer än 400 000 hektar jord – en yta större än Gotland. Staten tar inte fram statistik över mark uppdelad efter klasstillhörighet, däremot ägdes 44 procent av Sveriges markyta av privatpersoner 2020 – varav fler än två tredjedelar är män.

Övrigt inkluderar: Kommun och landsting, okänd, bostadsrättsförening, dödsbo, kommunalt bostadsföretag och övriga.
Källa: SCB; Markareal i hektar efter ägarkategori år 2020. 
Markfördelningen i Sverige.
Källa: SCB; Markanvändningen i Sverige 2020

Adelsbröderna von Plomgren äger i dag 609 hektar produktiv skogsmark i området runt Måstena, varav stora delar har höga naturvärden. I området finns även naturreservatet Koholmen som bär spår av tidigt åkerbruk och genom adelssläktens mark löper i dag en delsträcka av Sörmlandsleden. 

Det som händer i den här adelsägda skogen kan komma att få omfattande konsekvenser för svenskt skogsbruk. Bröderna har via bolaget von Plomgrens förvaltning AB ansökt om skadestånd via Justiekanslern för att Skogsstyrelsen inventerat och registrerat höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper, på deras mark. Får de rätt i den pågående rättstvisten kan konsekvensen bli att fler skogsägare begär skadestånd för samma sak.

Vi tar det från början. 

Skogsstyrelsen inventering och registrering av nyckelbiotoper i de svenska skogarna går tillbaka till 1990-talet. En nyckelbiotop är ett område i skogen med höga naturvärden som har mycket stor betydelse för skogens växter och djur – och därmed den biologiska mångfalden. Registreringen har av Skogsstyrelsen använts som en kunskapsbank för att se var i landet det finns höga naturvärden och var det kan finnas fog för att inrätta exempelvis naturreservat eller Natura 2000-områden.

Myndigheten har efter fem inventeringar på brödernas mark, varav den första gjordes 1995 och den sista gjordes 2016, registrerat 24 nyckelbiotoper där – utöver de som finns registrerade inom Koholmens naturreservat.

Kontroversiella naturvärden 

Begreppet nyckelbiotoper har med tiden blivit allt mer kontroversiellt bland skogsägare. Vissa skogsägare har menat att Skogsstyrelsen saknat rättsligt stöd för att genomföra registreringarna och att myndigheten därmed kränkt äganderätten. Skogsstyrelsen å andra sidan menar att de följt det regeringsuppdrag de fick på 1990-talet.

Den 21 december 2021 beslutade Skogsstyrelsen att sluta registrera nya nyckelbiotoper. Bakgrunden till beslutet går tillbaka till Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna som den 27 juni 2019 gav Skogsstyrelsen i uppdrag att avveckla pågående nyckelbiotopsinventering. 

Från och med då kan skogsägare begära att Skogsstyrelsen avregistrerar nyckelbiotoper som registrerats på deras mark efter den 27 juni 2019. Men även äldre nyckelbiotoper kan avregistreras. I så fall hanterar Skogsstyrelsen begäran som ett överklagande som överlämnas till förvaltningsrätten.

Jonas Erfors, biträdande chefsjurist Skogsstyrelsen. Foto: Camilla Zilo

Sedan detta blev möjligt har flera av Skogsstyrelsens registreringar prövats i domstol, där Kammarrätten har gjort olika bedömningar i olika fall. I några av dessa mål har domstolarna landat i att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt rättsligt stöd för att genomföra registreringarna. Skogsstyrelsen har då överklagat till Högsta förvaltningsdomstolen, som i maj 2023 tog sig an ett av dessa fall.

– Vi har tolkat regeringsuppdraget på ett sätt och vi ser fram emot att se om det var rätt eller om vi måste ändra på något, säger Jonas Erfors, biträdande chefsjurist på Skogsstyrelsen. 

Skogsstyrelsen slutar registrera nyckelbiotoper 

Adelsbröderna von Plomgren är ett exempel på skogsägare som begärt att Skogsstyrelsen ska avregistrera både äldre och yngre nyckelbiotoper i deras skogsägor.

Förvaltningsdomstolen i Linköping beslutade i februari 2022 att att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt stöd i rättsordningen för att inventera och registrera nyckelbiotoper på deras mark. Som en följd av det avregistrerade von Plomgren samtliga sina 24 nyckelbiotoper i våras. 

Ansökan om skadestånd.

Domen överklagades av Skogsstyrelsen till både Kammarrätten i Jönköping och Högsta Förvaltningsrätten, men ingen av domstolarna gav prövningstillstånd.

Adelsbröderna kräver skadestånd – har redan avverkat

Via bolaget von Plomgrens förvaltning AB kräver bröderna nu ett skadestånd på drygt 4,1 miljoner kronor av Skogsstyrelsen via Justitiekanslern. De anser att myndigheten kränkt äganderätten och att registreringarna inneburit en ”avsevärd ekonomisk skada” för dem. I skadeståndsanmälan skriver bröderna även att registreringarna ”helt hindrat löpande skogsvårdsåtgärder, förhindrat intäkter och avkastning samt bidragit till omfattande granbarkborreangrepp”. 

Problemet är bara att det inte är registreringen av nyckelbiotoper i sig som hindrar avverkning och att von Plomgren faktiskt har avverkat delar av nyckelbiotoperna långt innan de avregistrerades. Avverkningen har då skett efter samråd med Skogsstyrelsen, med hänvisning till granbarkborreangrepp.

I von Plomgrens anmälan till Justitiekanslern skriver de att ”då en nyckelbiotop registreras beläggs den med avverkningsförbud”.

Enligt Skogsstyrelsen är det fel. ”Registrering av en nyckelbiotop innebär inte ett förbud att avverka”, skriver myndigheten i sitt yttrande till Justitiekanslern.

Däremot skriver myndigheten att det finns krav om att ta hänsyn till naturvärden och naturmiljön i både miljöbalken och skogsvårdslagen, vare sig området är registrerat som en nyckelbiotop eller inte.

Det är alltså naturvärdena i sig som begränsar hur skogen får avverkas – inte registreringen. 

Utöver det begränsar marknads- och miljöcertifieringen FSC och PEFC, som de flesta skogsbolag anslutit sig till, avverkning av höga naturvärden. Certifieringen är frivillig och visar att bolagen bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk. 

–  Vår huvudlinje i fallet är att det inte är Skogsstyrelsens registrering som varit en begränsning för markägarna, utan det är de höga naturvärdena som avgör hur man kan och får använda sin skog. Därför bör de inte heller ha rätt till skadestånd, säger Jonas Erfors. 

Runt om på von Plomgrens mark ligger högar med skogsbränsle som samlats ihop efter avverkning. Samtliga är märkta med skogsägarförbundet Mellanskog, som von Plomgren är medlemmar i. Foto: Vendela Engström

Arbetaren har kontaktat skogsägarföreningen Mellanskog, som von Plomgren är medlem i. Enligt föreningen är von Plomgrens skog PEFC-certifierad via dem sedan 2015. Certifieringen är en miljömärkning där skogsägaren frivilligt åtar sig att följa en katalog av regler. Marie Wickberg, hållbarhetschef på Mellanskog, berättar att det bland annat innebär krav på att skogsägaren inte får avverka skog med höga naturvärden, eller nyckelbiotopskvalitet som de benämner det.

Marie Wickberg, hållbarhetschef på Mellanskog. Foto: Jesper Mott

– Men det förekommer säkert fall där en skogsägare avverkar av misstag eller gör överträdelser. Avverkning inom en nyckelbiotop kan även ske enligt reglerna, men då ska det gå via ett samråd med Skogsstyrelsen. Däremot får inte vi på Mellanskog köpa in och sälja virke som innehåller höga naturvärden, säger hon.

von Plomgren skyller på insekt 

I de avverkningsanmälningar och samråd som Arbetaren begärt ut går det att se att von Plomgren har avverkat nio gånger inom nyckelbiotoperna – innan nyckelbiotoperna avregistrerades. 

En majoritet av dessa avverkningar skedde 2020 av skog som enligt von Plomgren angripits av just granbarkborren. De begär alltså delvis skadestånd för områden som de redan avverkat.

Skärmdump från en av avverkningsanmälningarna från 2020 som omfattar en nyckelbiotop. Rödstreckat område: Nyckelbiotop. Röd markering: Avverkningsanmälan.

von Plomgren hävdar även att nyckelbiotoperna blivit en ”frizon” för granbarkborren. En insekt som har fått en rejäl skjuts av klimatförändringarna och ökat i antal efter värmeböljan 2018–19, och vars angrepp i förlängningen kan döda en gran. 

Sebastian Kirppu. Foto: Privat

Sebastian Kirppu från den ideella miljöorganisationen Skydda skogen har mångårig erfarenhet av att inventera skog. Just den här argumentationen har han hört från flera andra skogsägare. Enligt honom är det inte områden med höga naturvärden och stor biologisk mångfald som är boven i dramat.

– I själva verket är det så att granbarkborren frodas i produktionsskogslandskapet och gärna invid kalhyggen, och drabbar även då de skyddade naturreservaten som utgör någon ynka procent av skogslandskapet, säger Sebastian Kirppu. 

Adelsbröderna har avverkat nyckelbiotoper 

Arbetaren har besökt flera av de nyckelbiotopsområden som avverkats. Ovanför trädtopparna flyger en havsörn, i en talltopp hörs en ljust kvittrande kungsfågel. Vid ett av stoppen springer två vildsvinskultingar snabbt genom en glänta. Skogen tycks vara befolkad av ett rikt djurliv och det är kanske en av anledningarna till att 12 procent av adelssläktens mark klassats som nyckelbiotop och därmed skyddsvärd skog.

En av nyckelbiotoperna som i stort sett kalhuggits. Enstaka tallar har lämnats. Foto: Vendela Engström

I ett av dessa områden avverkades 90 procent av nyckelbiotopen år 2020, däribland granar som var upp till 160 år gamla, med hänvisning till granbarkborreangrepp. Skogsstyrelsen gav efter samråd tillstånd att avverka angripna träd, men i dag är området i stort sett kalhugget. Av de träd som har avverkats går det även att se att mycket gammal tall huggits ner, ett trädslag som sällan angrips av granbarkborren.  

Skogsområde som nästintill kalhöggs 2016, samma år som området registrerades som nyckelbiotop. Foto: Vendela Engström

Vid ett annat stopp avverkades nästan hela nyckelbiotopen 2016, samma år som den registrerades. Anledningen sägs även här vara granbarkborreangrepp, trots att det var två år innan granbarkborrens spridning tog fart i de svenska skogarna. I beskrivningen av nyckelbiotopen står att området har ”mycket gamla och grova tallar och granar”. Skogsstyrelsen nämner nyckelbiotopen i sitt yttrande till Justitiekanslern och noterar att ”mer omfattande åtgärder” genomfördes än vad Skogsstyrelsen rekommenderade i samrådet. 

Skogsstyrelsen har i 8 av de 24 nyckelbiotoperna rekommenderat att dess skyddszoner bör lämnas orörda. Myndigheten skriver i yttrandet att det endast skett i ett av fallen. Resterande skyddszoner har helt eller delvis avverkats. 

Risken: Skog som ska skyddas försvinner

Sebastian Kirppu från Skydda skogen blir förvånad när han får höra att von Plomgren avregistrerat 24 nyckelbiotoper, efter att domstolen ansett att Skogsstyrelsen inte har haft tillräckligt rättsligt stöd att inventera och registrera nyckelbiotoper på deras mark.

– Går det här igenom för fler skogsägare kommer vi till slut inte veta var de skyddsvärda skogarna finns. Då är statens arbete och de miljontals kronor som lagts på att peka ut de här skogarna helt åt helvete. Skogen är inte bara skogsägarnas. Den är svamparnas, mossornas, lavarnas, insekternas och fåglarnas hem. Skogen är även klimatets och alla svenska medborgares angelägenhet, säger han.

Arbetaren har sökt båda bröderna. En vill inte ställa upp på intervju och den andre har inte gått att nå.

Den här artikeln är del 1 i Arbetarens första läsarfinansierade gräv: Skogen de ärvde.

Här kan du läsa del 2:

Publicerad Uppdaterad
2 dagar sedan
Två män döda efter arbetsplatsolycka i Bergvik utanför Söderhamn
Polisen utreder händelsen som misstänkt grovt vållande till annans död i samband med arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Två döda efter allvarlig arbetsplatsolycka utanför Söderhamn


Två medelålders män omkom under tisdagen efter en allvarlig arbetsplatsolycka i Bergvik strax utanför Söderhamn. Polisen är fortfarande förtegen om vad som hänt med meddelar att en utredning om misstänkt grovt vållande till annans död i samband med arbetsplatsolycka inletts.

Det var vid 13-tiden som larmet kom från en arbetsplats i Bergvik bara någon mil väster om Söderhamn. Två män hade då skadats i samband med en olycka och både ambulans, polis och räddningstjänst kallades till platsen. De båda männen, som enligt Svt Gävleborg var i medelåldern, fördes akut till sjukhus.

Senare under eftermiddagen meddelades det dock att de bägge dött till följd av sina svåra skador.

”Med hänvisning till förundersökningssekretess kommer polisen inte ge några ytterligare kommentarer om omständigheterna för olyckan”, skriver polisen på sin hemsida.

Dödsolyckan var den fjärde hittills i år. Förra året omkom minst 52 personer på sina arbetsplatser runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
1 vecka sedan
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att du ska skaffa fler barn trots att hans regering inte gör något vettigt åt vare sig arbetslösheten, boendekostnaderna eller jämställdheten. Foto: Johan Apel Röstlund, Claudio Bresciani / TT, Håkan Gustafsson

Amalthea Frantz:
Använd kondom tills vi vet om regeringen blir kvar

Kristdemokraten Jakob Forssmed är orolig över att det föds för få barn i Sverige. Men vem vill skaffa en större familj när arbetslösheten är rekordhög och regeringen skiter i klimatkrisen? Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull, skriver Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz.

”Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens i somras.

Att förbättra just dessa områden är ju dock inte vad regeringen är bäst på. Tvärtom. Är det någon som förknippar nuvarande regering med till exempel rimliga boendekostnader, billiga hyresrätter, höjda löner, fungerande socialförsäkringar eller jämställdhet i hemmet? 

Att regeringen ändå bryr sig beror på att det rekordlåga barnafödandet kommer få allvarliga konsekvenser när arbetskraften och skatteintäkterna minskar. 

En utredning är tillsatt, i vanlig ordning. Ett delresultat ska presenteras nu i januari. 

Samtidigt är skolans sexualundervisning under attack, efter en annan sådan statlig utredning. I värsta fall ser vi snart ännu en nedmontering av ett område som Sverige länge var ett föregångsland inom. 

Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull

Tidningen Arbetaren ser sig tvungen att härmed skicka ut en allvarlig uppmaning: ha kul och ha sex – men inte för att skapa fler arbetare och skattebetalare åt staten. Tvärtom, använd preventivmedel om du är det minsta osäker. Till exempel tills vi vet om vi blir av med nuvarande regering. 

Den regering som skiter i klimatkrisen, vill ge både arbetare och arbetslösa sämre villkor, utvisar arbetare med utomeuropeiskt ursprung och planerar att sätta barn i fängelse.

Och passa samtidigt på att nominera någon kämpe till vårt Ottarpris till minne av Arbetarens medarbetare Elise Ottesen-Jensen som 1933 grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. För att nominera, mejla [email protected]. Skicka med din adress så får du hem ett exemplar av tidernas coolaste kondom.

Nominera någon till Ottarpriset och få Arbetarens kondom! Läs mer

Publicerad
1 vecka sedan
Israelisk militär i Hebron, Västbanken
Trots den så kallade vapenvilan har de israeliska attackerna mot palestinier inte upphört. Israeliska soldater under en räd i den palestinska staden Hebron på det ockuperade Västbanken tidigare i veckan. Foto: Mahmoud Illean)/TT

Israelisk attack mot FN-lokaler


Israel har attackerat och förstört delar av FN:s Unrwa-lokaler i det ockuperade östra Jerusalem på tisdagsförmiddagen. Det rapporterar nu flera internationella medier.

Enligt nyhetsbyrån AFP rullade bulldozrar in på området där Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, har sina lokaler under tisdagsmorgonen. Inredning förstördes och Unrwa skriver i ett eget uttalande att det utsatts för en ”aldrig tidigare skådad attack”.

Det israeliska  utrikesdepartementet har försvarat attacken och säger att de anser sig ha rätt att ta över och förstöra lokalerna som ligger i det illegalt ockuperade östra Jerusalem.

Samtidigt fortsätter, trots den påstådda vapenvilan, det israeliska våldet i Gaza och på Västbanken. Som Arbetaren rapporterade förra veckan har i snitt i ett barn om dagen dödats av israelisk militär i det sönderbombade Gaza sedan vapenvilan skrevs under i oktober förra året.

Sammanlagt har över 70 000 palestinier dödats i Gaza sedan Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Många av dessa är barn.

Publicerad Uppdaterad
4 veckor sedan
Arbetarens redaktion (utan inbördes ordning) siar om framtiden och försöker hoppas på något bättre än samtiden. Foto: Arbetaren / Alaa Abu Asad, Jan-Åke Eriksson, Mika Kastner Johnsson

Skitåret 2025 är äntligen slut. Nu blickar vi framåt – men mot vadå?

Elände
Elände
Elände

Länge lyste den svarta rubriken på Arbetarens gamla löpsedel från årskiftet 2010/2011 från ett hörn av redaktionen. Nu har vi städat bort den. Få kunde väl ana att det 15 år senare skulle se än jävligare ut runt om i världen. Krig, klimatkatastrofer och fortsatt ökade klassklyftor. 2025 är äntligen över och nu är det dags att blicka framåt. Så här tror vi på Arbetarens redaktion om året som kommer.

2025 var allt annat än muntert. Hur lång blir baksmällan?

Johan
– Den har väl egentligen fortfarande inte lagt sig sedan 2024 och knappt ens från året innan det. Så den blir nog dessvärre väldigt lång. Vi lever i mörka tider, ta en återställare!

Amalthea
– Det enda som faktiskt hjälper mot baksmälla är väl att fortsätta vara full, så vi får köra på det.

Josephine
– Enda hoppet är att det är de som festade hårdast får den svåraste huvudvärken.

Vendela
– Det finns inte tid för baksmällor. Organisera dig!

Titta i din inre spåkula. Vad ser du mest fram emot 2026?

Håkan
– Det ska bli oerhört spännande att följa SAC:s stora satsning på migrantorganiseringen på nationell nivå. Solidariska byggare och Solidariska städare har ju vunnit fantastiskt många viktiga strider under de senaste åren, i framförallt Stockholms-regionen. Och om praktiken, lärdomarna och organiseringen kan skalas upp på fler platser och i fler branscher – då kommer 2026 bli ett riktigt spännande år.

– Sedan ser jag också fram emot hockey-OS! I år med NHL-spelare för första gången på länge. Jag ser fram emot att se William Nylander spela i Tre Kronor.

Alva
– Jag såg fram emot att få ta det nya nattåget till Basel, men nu blir det ju inget med det. Och fast jag skäms lite för det så längtar jag efter den svenska översättningen av Knausgårds Jag var länge död. Men förhoppningsvis sker något mer exalterande än det under året. 

Johan
– Att året ska ta slut? Nej. Jag hoppas att Erik Helgeson får upprättelse i Arbetsdomstolen och kommer tillbaka till jobbet och att vi får se någon slags ljusning i helvetes Sudan, Gaza och på Västbanken. Samt att Brynäs rycker upp sig lagom till slutspelet i vår och infriar förväntningarna om SM-guld.

Förutom det kommande valet. Vilka blir de stora politiska och fackliga striderna under året som kommer?

Johan
– Fackligt tror jag just utgången av fallet med Erik Helgeson blir både viktigt och på många sätt avgörande. Politiskt ska det bli spännande att se hur lång tid det tar innan utbrytargrupperna ur Vänsterpartiet bryter sig ur varandra. Valrörelsen däremot, riskerat att bli en direktsänd tågkrasch i slowmotion.

Josephine
– Flykting- och migrantfrågorna. Att våga säga ifrån, studera och rensa ut den ofattbart ökande acceptansen för rasism.

Amalthea
– Inrikespolitiken kommer nog vara en tröstlös blandning av meningslöst käbbel, öppen rasism och hyllningar av auktoritära ledare. Fackligt, om jag ändå ska uttrycka en förhoppning, så tror jag att både syndikalistiska migrantarbetare och missnöjda LO-medlemmar blir fler och att det kommer ge avtryck. Och så klart kommer det bli underbart att se Hamn-arbetsköparna förlora i AD. Eller någon annanstans.

På tal om valet. Hur går det och spelar det egentligen någon roll vilka som bildar regering?

Josephine
– Helt dimmigt i min spåkula just nu, hoppas på att fackliga och andra organisationer vågar stå fria och tvinga politikerna att börja ta ansvar för sitt uppdrag. Att politikernas makt börjar utgå från folket som det är tänkt. Och ett tydligt avvisande av nationalism i valrörelsen – för att i stället presentera alternativen.

Håkan
– Det spelar ju så klart en stor roll. Mycket talar väl för att sossarna vinner enbart för att människor inte vill ha den brutalisering som Tidöregeringen inneburit. Men att döma av hur sossarna just nu bedriver sin opposition så är risken tyvärr stor att de förlorar. Hittills har man till exempel inte presenterat något trovärdigt alternativ för hur man ska lösa arbetslösheten. Och kriminalpolitiskt så har ju sossarna agerat som om de vore ett femte parti i Tidösamarbetet.

Vendela
– Vad jag kan se finns det två troliga utfall: att SD bildar regering med M och KD, eller att sossarna tar hem segern och går i allians med de partier de får med sig. Antingen kommer V böja sig ännu mer för S högervridning, eller så kommer de stå som opposition. De små, splittrade vänsterpartierna kommer inte komma över spärren. Det gör inte L heller. Alla alternativ är dåliga, men SD-varianten är farligast.

Amalthea
– I bästa fall kan en ny regering ge lite andrum, som ger sociala rörelser en chans att ta utrymme och initiativ. Men jag tror att det kommer bli jämnare mellan blocken än vad någon riktigt vill. Ser det inte som omöjligt att S och M båda försöker leka landsfäder och bilda en mittenregering. Än troligare är dock, tyvärr, att hela eller största delen av det borgerliga blocket bildar regering med SD. Båda fallen skulle säkerligen ge katastrofala följder för arbetares rättigheter, sjukskrivna och arbetslösa, mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, med mera. 

Fritt fram att önska. Hur vill du helst se löpsedeln som sammanfattar 2026?

Alva
– Jag kan inte tänka på löpsedlar utan att se Pontus Lundkvists “Nu kommer el-tortyr i pungen-kylan”.

Vendela
– ”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär!”

Josephine
– Någonting i stil med: ”Du agerade – vi vände skutan tillsammans”

Johan
– ”Arbetaren avslöjar: 2026 var bara på skämt”

Amalthea
– ”Efter 99 dagars regeringsförhandlingar – folket tröttnade och tog över, vi har hela listan!”

Håkan
– ”Rättvis fred i Palestina” eller ”Ryssland backar ur Ukraina”.

Publicerad Uppdaterad
1 månad sedan

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Bokkafé Angbett är ett frihetligt socialistiskt bokkafé som har rötterna i Skellefteå, men som år 2018 flyttade lokalen och verksamheten till Umeå. I det andra avsnittet av podden Kulturplats möter lyssnarna Lars Axelsson, aktiv i bokkafét.

– Det intressanta är människornas fria skaparkraft, säger Lars Axelsson som är aktiv i Bokkafé Angbett och som länge varit engagerad för DIY-kultur.

I poddavsnittet berättar han om Bokkafe Angbett och om när ockupanter fick hyra lokstallar av kommunen – för en krona om året. Lars Axelsson lyfter även kritik mot hur stadsomvandlingen sett ut i Umeå de senaste åren. Den som vill läsa mer om detta kan bland annat kika på Allt åt allas rapport ”Detta hus ska inte bli någon jävla galleria”.

Här kan du höra första avsnittet av podden Kulturplats

Lars Axelsson utanför Bokkafé Angbett. Foto: Tuija Roberntz
Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett samtal med Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson på Socialistiskt forum i Stockholm 29 november, 2025.

Lyssna på avsnittet i ljudspelaren ovan! (Eller sök efter Arbetaren Radio i din vanliga poddspelare)

Här kan du höra del 1:

Läs gärna våra intervju med Erik Helgeson här:

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
”Om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller”, sade forskaren Christer Mattson i P1 Morgon. Illustration: Toivo Jokkala

”Det gynnar bara Hitler”

Satirtecknaren Toivo Jokkala kommenterar den aktuella frågan om gynnandet av nazister.

”Det gynnar bara Hitler.” Illustration: Toivo Jokkala

– Det är en väldigt olycklig spiral mellan de högerextrema manifestationerna och motdemonstranterna, sade forskaren Christer Mattson, chef för Segerstedtinstitutet, i  P1 Morgon den 2 december, apropå mobiliseringen mot de återupptagna nazistdemonstrationerna i Sverige.

– Så om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller, tillade Christer Mattsson.

Den här satirbilden av Toivo Jokkala publicerades första gången i tidskriften Brand nr 2/2021.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson

Podd: Fallet Erik Helgeson

Varför är fallet Erik Helgeson och hamnstriden avgörande för arbetarrörelsen? Juristen Frederick Batzler och Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett specialavsnitt av Arbetarens podd.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
Arbetsplatsolycka golfbanan Österåker
Polisen utreder nu händelsen som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Johan Nilsson/TT

Död efter arbetsplatsolycka på golfbanan i Österåker


En man har omkommit i en arbetsplatsolycka på en golfbana i Österåker strax norr om Stockholm. Det här sedan han klämts under ett arbetsfordon.

Olyckan inträffade strax efter klockan åtta på tisdagsförmiddagen. Det här i samband med ett anläggningsarbete på golfbanan där mannen av ännu oklar anledning hamnade under sitt fordon och klämdes svårt. Han fördes akut till sjukhus och på onsdagsförmiddagen meddelade polisen att han avlidit till följd av sina svåra skador.

Händelsen rubriceras nu som vållande till annans död genom arbetsplatsolycka. Flera förhör ska redan ha hållits med den omkomna mannens kollegor.

Hittills i år har minst 45 personer omkommit i samband med misstänkta arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
2 månader sedan
– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod, säger journalisten Alexandra Urisman Otto. Foto: Roger Turesson

Alexandra Urisman Otto ny skribent i Arbetaren

I somras sa den prisade klimatjournalisten Alexandra Urisman Otto upp sig från sitt jobb på Dagens Nyheter, i protest mot tidningens rapportering om både Palestina och klimatet. I dag publiceras hennes första text sedan dess – som frilans i Arbetaren. 

Hur kommer det sig att du börjar skriva för oss på Arbetaren? 

– Arbetaren är en väldigt fin tidning som jag både tror och hoppas kommer att nå allt fler läsare med tiden. Jag lämnade Dagens Nyheter efter nästan ett decennium på grund av den ängsliga publicistiska kulturen och att tidningen inte förmådde hålla linjen vare sig när det gällde klimatjournalistiken eller bevakningen av folkmordet i Gaza. 

– Arbetaren har en sund inställning till journalistik och jag märker redan att det är högt i tak på redaktionen. Det är som att tidningens stolta historia av att stå rakryggad i sitt motstånd mot nazismen under andra världskriget på något vis sitter i väggarna här. Jag är stolt över att få vara en liten del av den här tidningen.

Vilken typ av journalistik önskar du se mer av?

– Det som saknas i dag på många redaktioner är ett publicistiskt mod. Att man står stadigt i sin syn på vetenskap, fakta och grundläggande, universella mänskliga rättigheter – och att man låter det vara utgångspunkten för journalistiken. Precis det här gör Arbetaren så bra och jag vill egentligen mest se mer av det – fler reportage, intervjuer med intressanta och relevanta personer och granskningar som ställer makten till svars.

– Helt enkelt mer klassisk, god journalistik som ger läsarna möjlighet att orientera sig i den här omvälvande tiden, med accelererande klimatkris och en destabiliserad omvärld med folkmord, krig, konflikter och stora hot mot demokratin.

Du har nyligen släppt en handbok i klimatjournalistik tillsammans med Lisa Röstlund. Hur ser dina planer ut framöver?  

– Jag har ett gäng artikelidéer som jag hoppas kunna få ur mig, och det kommer nya hela tiden. Parallellt skriver jag på en ny bok och tänker mycket på hur jag kan göra mest nytta under de här månaderna och åren när koldioxidbudgeten rinner bort framför våra ögon.

Här kan du läsa Alexandra Urisman Ottos första text i Arbetaren.

Publicerad Uppdaterad