Det har blivit allt svårare för allmänheten att hitta information om vart det finns skyddsvärd skog i landet. Sedan 2021 har 212 nyckelbiotoper avregistrerats, och uppemot 10 000 plockats bort från Skogsstyrelsens karttjänster. Något som ökar risken för att områdena avverkas, menar Naturskyddsföreningen.
Det här är del två av Arbetarens läsarfinansierade gräv: Skogen de ärvde.
Skogspolitiken har sedan 1990-talet kännetecknats av frihet under ansvar för skogsägarna. Under 1990-talet inleddes även Skogsstyrelsens stora inventering av de svenska skogarna för att registrera höga naturvärden och nyckelbiotoper.
Devisen “frihet under ansvar” innebär bland annat att skogsbruk som äger mer än 5 000 hektar skog har ett större ansvar för att själva inventera och registrera nyckelbiotoper i sina skogar. Exempel på skogsbolag som haft ett sådant egenansvar är Holmen, SCA, statliga Sveaskog och delar av det som tidigare ägdes av Bergvik Skog AB.
Så många nyckelbiotoper finns det i Sverige
Enligt Skogsstyrelsen finns 107 443 registrerade nyckelbiotoper runt om i landet. Av dessa har Skogsstyrelsen registrerat 66 943, medan cirka 40 500 har registrerats av de stora skogsbolagen.
Det kan låta som mycket, men sett till areal är den sammanlagda ytan cirka 554 300 hektar. Det innebär att nyckelbiotoperna upptar knappt 2 procent av Sveriges totala skogsmark.
Som Arbetaren tidigare skrivit om har rättsläget för Skogsstyrelsens registrering varit omtvistad. Vissa privata skogsägare har menat att Skogsstyrelsens inventering och registrering har inskränkt äganderätten och den 21 december 2021 beslutade Skogsstyrelsen att helt sluta registrera nyckelbiotoper.
Januaripartierna avvecklade inventering av naturvärden
Bakgrunden till beslutet går tillbaka till Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna som den 27 juni 2019 gav Skogsstyrelsen i uppdrag att avveckla pågående nyckelbiotopsinventering.
– Rättsläget är så oklart att vi inte kan fortsätta registreringen av nyckelbiotoper på ett tillräckligt rättssäkert sätt för skogsägaren. Därför har jag efter att ha tagit del av underlaget från våra sakkunniga fattat beslut om att registreringarna ska upphöra, sade Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist i ett pressmeddelande i samband med att beslutet meddelades.
Beslutet innebar att skogsägare från och med då kan begära att Skogsstyrelsen avregistrerar nyckelbiotoper som registrerats efter den 27 juni 2019. Men det går att avregistrera äldre nyckelbiotoper också. I så fall hanterar Skogsstyrelsen begäran som ett överklagande som överlämnas till förvaltningsrätten.
Över 200 avregistrerade nyckelbiotoper
Sedan det blev möjligt har totalt 212 avregistreringar gjorts, enligt Skogsstyrelsen. 67 av dessa nyckelbiotoper hade registrerats innan den 27 juni 2019.
Utöver dessa är 113 beslut om nyckelbiotoper överklagade av markägare till olika förvaltningsdomstolar, som förklarat dem vilande i avvaktan på högsta förvaltningsdomstolens avgörande.
Brita Asplund, sakkunnig inom skog på Naturskyddsföreningen, menar att den uppenbara risken med avregistreringar är att skyddsvärd skog kommer att avverkas.
– Det skulle innebära att pågående förlust och fragmentering av viktiga livsmiljöer i skogen förvärras, säger hon.
När Arbetaren ber Skogsstyrelsen om statistik på hur många av de avregistrerade nyckelbiotoperna som har avverkats visar det sig att 20 procent, eller 40 stycken, av nyckelbiotoperna har avverkningsanmälts till 50 procent eller mer. Av dessa har 6 nyckelbiotoper avverkningsanmälts efter att de avregistrerats.
Skogsbolag tar bort naturvärden från karttjänster
Utöver de nyckelbiotoper som hittills avregistrerats har flera stora skogsbolag bett myndigheten att plocka bort nästan 10 000 nyckelbiotoper från Skogsstyrelsens karttjänster. Myndigheten gick med på detta i början av 2023.
Enligt Skogsstyrelsen handlar det om skogsbolag som tidigare ägdes av Bergsvik skog AB, och som i dag ägs av bland annat Stora Enso skog, Karl Hedin, Persson Invest Skog och Kopparfors Skogar. Det senare bolaget visar däremot deras nyckelbiotoper i Skogsstyrelsen kartor för ärendehandläggning.
Skogsstyrelsen använder bland annat karttjänsten med information om nyckelbiotoper i sin granskning av planerade avverkningar. Men karttjänsten är även användbar för allmänhet som vill ut i skogen eller för ideella organisationer som Skydda skogen, som inventerar skog.
– Karttjänsten är bra för att det går att se nyckelbiotoper och avverkningsanmälningar. Men karttjänsten fyller mindre och mindre funktion ju mer information som försvinner, säger Sebastian Kirppu från Skydda skogen.
Enligt Henrik Mårtensson, vd på Persson Invest Skog, beror borttagandet på att de tagit över skog från större skogsägare och att de upptäckt att alla nyckelbiotoper inte håller höga naturvärden.
– Vi har valt att begära avregistrering av dessa för att kvalitetssäkra dem, svarar han via mejl.
Han tror inte att något av dessa områden har avverkats, men har det skett ”så har vi gjort en ny naturvärdesbedömning och bedömt att det inte håller höga naturvärden.”
På frågan om de kommer låta Skogsstyrelsen visa de områden som fortfarande har höga naturvärden efter att bolaget kvalitetssäkrat dem, svarar han att de inte tagit ställning till det än.
Sebastian Kirppu har själv inventerat en skog som Persson Invest avverkningsanmält. Där hittade han höga naturvärden, och skickade in en inventeringsrapport till bolaget som valde att dra tillbaka avverkningsanmälan.
– Det är ett tydligt tecken på att många skogsägare och skogsbolag inte har koll på sina marker, säger han.
Den här artikeln är del 2 i Arbetarens första läsarfinansierade gräv: Skogen de ärvde.
Här kan du läsa de andra delarna:
