En majoritet av Stockholms pendeltågsförare har gått ut i vild strejk från och med klockan tre i natt. Strejkforskaren Christer Törnqvist om hur vanligt det är med vilda strejker, vilka rättigheter de som strejkar har och vad konsekvenserna kan bli.
Under fredagen samlades lokförare som kör Stockholms pendeltåg och beslutade att gå ut i vild strejk. Detta i protest mot MTR:s planer på att byta ut tågvärdarna med övervakningskameror. Något som kommer innebära att lokförarna ensamma kommer ansvara för upp till 1 200 passagerare på tågen. En säkerhetsrisk menar både lokförare och tågvärdar.
Den vilda strejken inleddes under måndagsnatten och är planerad att pågå under tre dagar.
– Det här är den första vilda strejken i Sverige sedan renhållningsarbetare strejkade i Stockholm sommaren 2017, säger Christer Törnqvist, strejkforskare vid Högskolan i Skövde.
Vad är en vild strejk?
Enligt Christer Törnqvist finns två kriterier för att en strejk ska klassas som vild, eller olovlig.
Det ena är att strejken inte är fackligt sanktionerad och det andra är att det finns ett gällande kollektivavtal. När ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt. Så som lagen ser ut sedan 2019 får man bara strejka för att få till ett kollektivavtal, om ett sådant inte finns.
Den pågående strejken är inte sanktionerad av lokförarnas fackförbund SEKO, som för tillfället har fredsplikt. Detta eftersom nuvarande kollektivavtal gäller fram till den 31 april. Endast därefter, om de inte har fått till ett nytt avtal med motparten i avtalsförhandlingarna, har fackförbundet i praktiken rätt att utlysa strejk.
Vanligaste formen av strejk på 1970-talet
Vilda strejker var vanligt förekommande under 1970-talet fram till slutet på 1980-talet. Under den perioden pågick bland annat den stora gruvstrejken på LKAB, som resulterade i att Lagen om medbestämmande, MBL, infördes. Därefter har olovliga strejker blivit allt mer ovanliga.
– Ju mer centraliserat det svenska förhandlingssystemet blivit, desto mer sällsynt har det blivit med vilda strejker. Många av de vilda strejkerna under 1970-talet bröt ut när avtal slöts på branschnivå för att sedan förhandlas på företagsnivå. Då fanns det alltid en löneglidning att slåss om. Så ser det inte ut i dag, säger han.
Thörnqvist har svårt att se arbetsköparen att MTR kommer gå med på de strejkandes krav. Det går tillbaka till en vild strejk som hölls på Volvo under 1970-talet. Strejken varade i 20 minuter och ledde till ett tolvprocentigt lönepåslag.
– Arbetsköparorganisationerna gick i taket och efter det har de kommit överens om att inte ge efter för vilda strejker, berättar Törnqvist.
Däremot, säger han, kan det bli så att MTR kommer bli tvungna att ta tillbaka tågvärdarna framöver.
– Men de skulle aldrig erkänna att det vara till följd av en vild strejk. De är livrädda att erkänna något sånt, säger han.
Vad kan konsekvenserna bli för de som deltar i strejken?
– Om arbetsköparen tar det här till Arbetsdomstolen kan var och en som deltagit i strejken riskera ett individuellt skadestånd. Det kommer troligtvis ligga på runt 3 000 kronor per person.
Under helgen har en strejkkassa upprättats i samarbete med förbundet Arbetarsolidaritet. Under loppet av två dygn har över 500 000 kronor samlats in.
Thörnqvist berättar att det finns en risk att arbetsköparen väljer att sparka personal som deltar i strejken, men att sannolikheten för att det ska ske i det här fallet är låg.
– För att det ska ske måste Arbetsdomstolen först uppmana de strejkande att återgå till jobbet. Om företagen sedan skulle välja att avskeda folk kan Arbetsdomstolen, efter de gjort sin bedömning, komma att ogiltigförklara uppsägningarna, säger han.
Om det skulle bli så att Arbetsdomstolen anser att avskedandet var en orimlig åtgärd, i det här tänkta exemplet, men arbetsköparen inte vill ta tillbaka personalen, måste företaget betala skadestånd.
Vilka rättigheter har de som deltar i den vilda strejken?
– Rent juridiskt har de inga rättigheter eftersom att strejken i sig är olaglig, säger han.
Men han tror att många sympatiserar med de strejkande och att konflikten kan bli en väckarklocka för många.
– Avtalsrörelsen har varit alldeles för tam. Lönebuden har ätits upp av inflationen och arbetsmiljöfrågor har inte varit med på kartan. Det är bra att strejkerna ryter till, det visar på att det finns andra frågor än lön i relation till inflation att förhålla sig till i avtalsrörelsen, säger han.
Han menar att man i dag får se på en vild strejk som en form av manifestation.
– De strejkande visar att de inte ställer upp på vad som helst, att de också vill ha något att säga till om. Stretar man aldrig emot blir det bara lättare och lättare för företag att införa nya försämringar. Vi får se om det här kommer leda till en nytändning för vilda strejker i landet, säger Thörnqvist.
