Landet styrs nu av en politik som utgår ifrån Tidöavtalet. Ett avtal undertecknat på ett slott av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Janne Flyghed har gått igenom avtalets mest omfattande kategorier: kriminalitet och migration.
I Tidöavtalet serveras vi ett smörgåsbord där alla fyra partierna fått med något på bordet, det är få politikerområden som åtminstone inte på något sätt berörs i överenskommelsen. Dock är det helt uppenbart att partierna fått med högst olika anrättningar på bordet. Från den lilla smörade liberala knäckemackan till SD:s mastiga räkmacka. Hur de ska kunna komma överens kring bordet återstår att se.
Redan i inledningen av avtalet går det att läsa följande angående principer för extern kommunikation:
”Samarbetspartierna bidrar till ett gott samarbetsklimat genom att uppträda med värdighet och tala respektfullt om varandras centrala företrädare.” Om de kände sig helt trygga med sina samarbetspartners, behövde detta då verkligen påtalas?
Det första som slår en är avtalets skeva fördelning av utrymme mellan de politikområden som tas upp. Av totalt 60 sidor ägnas 11 åt Kriminalitet och 18 sidor åt Migration och integration.
De fem övriga kategorierna Hälso- och sjukvård, Klimat och energi, Skolan samt Tillväxt och hushållsekonomi får nöja sig med ett halvdussin vardera. Redan det säger en del om var regeringen lägger sina prioriteringar. Jag lägger även här tyngdpunkten på de två mest omfattande direktiven.
Det genomgående temat i avsnittet om kriminalitet är ”att ta fram och genomföra konkreta politiska förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem med kriminalitet och gängbrottslighet”. Det framkommer med all önskvärd tydlighet att brottsproblemet främst ska åtgärdas med mer av allt inom kategorin hårdare tag.
Får de som de vill kommer det tas ett stort kliv framåt på den repressiva väg som Socialdemokraterna rullade igång under föregående mandatperiod. Här följer ett axplock av avtalets åtgärder, varav flera hotar grundläggande rättsstatsprinciper:
Fler poliser, polisens kameraövervakning ska ”utökas avsevärt”, återfall ska straffas hårdare, ”många nya anstalts- och häktesplatser måste byggas” (tills de är klara överförs dömda till andra länders fängelser), rätten till permission inskränks, brottsprovokation ska bli tillåtet, anonyma vittnen och kronvittnen ska införas.
Det ska även utredas hur det kan bli möjligt att utvisa ”gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott”. ”Gängkriminella” som begår brott ska, om de ingår i kriminella nätverk, få dubbla straff. Det hänvisas till att så sker i Danmark. Men det är värt att notera att i Danmark ifrågasätts nu om att de inte gått lite väl långt i nedmonteringen av grundläggande rättsstatsprinciper för att komma åt brottsligheten.
Det ska även etableras visitationszoner, det vill säga geografiska platser där det blir möjligt att visitera personer utan misstanke om brott. Frågan är om det kommer få någon större betydelse, då det redan idag inte är några större problem för polisen att finna anledning till en visitation. Därtill ska det införas vistelseförbud upp till tio år efter avtjänat fängelsestraff. Detta för att gängkriminella inte ska återkomma och bli en maktfaktor inom ett specifikt område. Ett förslag som torde bli ett slag i luften, då en person med vistelseförbud som tänker fortsätta bedriva kriminell verksamhet kan sköta det med möten på annan ort eller via mobil.
Under rubriken ungdomsbrottsligheten framkommer att de särskilda ungdomshemmen ska ersättas med ungdomsfängelser. Straffrabatten för de under 18 år och en sänkning av straffmyndighetsåldern kommer ses över. En ny påföljd införs, ”utvidgad ungdomsövervakning”, vilken ska ge polisen ökade möjligheter att använda tvångsmedel mot unga, även de som är under 15 år.
För att lyckas med alla dessa ambitioner har ett flertal pågående utredningar fått skärpta tilläggsdirektiv. Till exempel utredningen om hemliga tvångsmedel som nu även ska lämna förslag på hur tvångsmedel ska kunna ”användas preventivt för att förhindra och upptäcka brottslig verksamhet i kriminella nätverk”.
Dock saknas det fortfarande en definition av begreppet kriminella nätverk, men trots det ska deltagande i kriminella nätverk bli straffbart.
För att det ska bli möjligt krävs förändringar i grundlagen, vilket ska utredas. Detta för att möjliggöra ”en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer”. Här syftas inte på banker eller stora företag som bevisligen begått, och återkommande begår, grova och mycket välorganiserade brott, Swedbank och Ericsson bara för att ta några aktuella exempel
Även avsnittet Migration och integration präglas huvudsakligen av drastiskt skärpta krav. Alla typer av ekonomiskt stöd till migranter och asylsökande ska sänkas, helst tas bort helt. Möjligheterna till anhöriginvandring begränsas. Såväl den yttre som den inre gränskontrollen ska skärpas. Den inre kontrollen har alltid varit problematisk då gränspoliserna inte får diskriminera på grund av etnicitet, utseende och så vidare. Men forskning har visat att utlänningspolisen inte har mycket annat att gå på än just utseende när de ska kolla om någon befinner sig illegalt i Sverige, så vilka kommer även fortsättningsvis behöva acceptera att de kontrolleras för att bevisa att de inte behövde kontrolleras?
En målsättning är att hela asylprocessen ska ske i ”transitcenter”, där ska de asylsökande tillbringa hela handläggningstiden. Dessutom ska asylsökande själva ansvara för kostnaderna för mottagandet.
Framöver vill partierna att personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap i första hand ska betala för tolktjänster själva. Direktivet innehåller en mängd sådana åtgärder, alla med syfte ”att så långt det är rättsligt möjligt begränsa asylsökandes rättigheter”. Ribban ska därför sänkas till EU-rättens absoluta miniminivå. EU-rätten fungerar som broms. Utan den hade det troligen blivit fritt fall. Är det ännu ett skäl för SD att vilja lämna EU?
För att försvåra för personer utan tillstånd att leva i Sverige ska svenska myndigheter ha en informationsplikt, i klartext en angiveribestämmelse, att berätta för Migrationsverket och Polismyndigheten om de kommer i kontakt med person som vistas i Sverige utan tillstånd.
Kraven för medborgarskap ska skärpas: hemvisttid om minst 8 år, krav på egenförsörjning, skärpta krav på ”kunskaper om Sveriges samhälle och kultur”, det ska även utredas om det behövs en ”lojalitetsförklaring”, ungefär att svära trohet till fanan, samt ”krav på hederlig vandel”.
Vandel är i likhet med många andra begrepp i sammanhanget svårgripbart då det kan omfatta väldigt mycket. För vad är egentligen levnadssätt och livsstil? Och vad är bristfällig vandel, vilket blir betydelsefullt då just bristande vandel föreslås utgöra grund för att utvisning. Det är upplagt för godtycke i dessa bedömningar.
För att lyfta utsatta områden föreslås bland annat stärkt platssamverkan, ”det som på engelska kallas Business Improvement Districts (BID)”. Sådana företagszoner har införts på vissa platser i England. Stora företag, såväl inhemska som utländska, har där köpt upp delar av det offentliga rummet och som allmänheten därefter har begränsad tillgång till. Vilket blivit ännu ett sätt för det privata att ta över det offentliga.
Om det i avtalet som kortfattat behandlade klimatet hann Kristersson knappt säga ”regeringsförklaring” innan Miljödepartementet skulle läggas ned. Målet för den kommande energipolitiken ska ändras från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”.
”Inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen”, vilket betyder bort med all skepsis till kärnkraften. Hela klimat- och energiavsnittet beskriver en gräddfil för kärnkraft, alla hinder för dess expansion ska undanröjas. Kortare tillståndsprocess och snabbspår samt sänkta ansökningsavgifter för nya reaktorer. Återstart av befintliga reaktorer kan gå snabbt, men det står inget om att det tar många år innan nya reaktorer kan bidra till elförsörjningen.
Ett annat faktum som sällan berörs är kärnkraften som risk. Då menar jag inte risken för att ytterligare en helt ”osannolik härdsmälta som inte kan hända” verkligen händer. Nej, jag tänker på kärnkraftverk som säkerhetsrisk i egenskap av måltavla. Vem behöver använda kärnvapen när det räcker med traditionell bombning av ett kärnkraftverk?
Sammantaget är detta ett manifest som kommer att gå till historien som en skrivelse från rättsstatens dödgrävare. Och de fyras gäng har uppenbarligen beväpnat sig med betydligt större spadar än den som Morgan Johansson grävde med.
