Just nu pågår två konflikter som kan komma att sätta ribban för hur den svenska strejkrätten ska fungera efter lagändringen förra året. Den ena, ett byggbolags stämning av Byggnads, sker i rätt stor skymundan i Arbetsdomstolen, den andra har i veckan blivit rubrikmaterial, Elektrikernas konflikt med larmföretaget Hometec Security Gbg i Göteborg.
Den första kan sätta ribban för hur långtgående förbudet mot stridsåtgärder är, genom att stämpla ett facks upplysning om missförhållanden som stridsåtgärd och därmed förbjuden. Den andra kan komma att avgöra vilken rätt ett fack har att göra motstånd mot avtalsshopping, att arbetsköpare väljer bort avtal med bättre villkor mot ett ”billigare”.
Att klubba en arbetsrättslig lag innebär inte att den omedelbart får effekt, även om den har det i formell mening. Som med de nya strejkförbuden som infördes den 1 augusti förra året är det först när någon part på arbetsmarknaden tar en konflikt till domstol som det blir klart exakt vad lagen innebär och vilka direkta följder lagen får. I debatten kring inskränkningen av strejkrätten, bland annat genom att göra det olovligt för facken att vidta stridsåtgärder i annat syfte än att teckna kollektivavtal, framfördes kritik inte bara från de fack som var lagens uppenbara måltavlor utan också från arbetsrättsliga experter.
Kritikerna pekade på att lagen skulle förskjuta maktbalansen på arbetsmarknaden till arbetsköparnas fördel. En annan var att risken att lagen skulle i högre utsträckning kunna möjliggöra avtalsshopping och att alla fack genom lagen skulle bakbindas att göra något åt det. Från majoritetsfacken i LO, TCO och Sacos sida, som kom överens med arbetsköparna om inskränkningen sades det att enbart fack utanför de egna leden skulle drabbas och att avtalsshopping inte var något att oroa sig för.
Trots detta är det just fack från dessa centralorganisationer som är involverade i de fall som kan komma att börja definiera den nya inskränkta lagens råmärken.
Om Arbetsdomstolen skulle gå på PME:s linje kan det innebära att en upplysning om ett företags misskötsel till ett annat företag kan räknas som stridsåtgärd, vilket gör de nya förbuden mot stridsåtgärder än mer långtgående än vad som tidigare förväntats.
I Arbetsdomstolen har processen inletts i en tvist där byggföretaget PME har stämt Byggnads för att de har skickat mejl till en rad byggföretag med uppmaning att inte anlita företaget. Anledningen är att bolaget som upptäcktes ha anlitat ett bolag som betalade sina polska anställda 25 kronor i timmen fortsatt att anlita entreprenadföretag utan att meddela eller förhandla detta med Byggnads.
Eftersom det bryter mot kollektivavtalet innebär det, enligt facket, att andra företag som har avtal med Byggnads måste häva sina samarbeten med PME. Facket skickade därför mejl till flera bolag med denna information, det anser PME:s advokater i domstolen utgöra en stridsåtgärd mot företaget. Arbetsdomstolen har i ett förhandsbeslut, ett så kallat interimistiskt beslut, inte gjort samma bedömning, men frågan är inte slutligt behandlad än.
Om Arbetsdomstolen skulle gå på PME:s linje kan det innebära att en upplysning om ett företags misskötsel till ett annat företag kan räknas som stridsåtgärd, vilket gör de nya förbuden mot stridsåtgärder än mer långtgående än vad som tidigare förväntats. Även en dom enligt förhandsbeskedet kan få effekter, men det får bli föremål för en annan text.
I Göteborg har sedan en dryg vecka tillbaka Elektrikerna tagit ut larmteknikerna på Hometec Security i strejk och satt deras arbetsuppgifter i blockad. Anledningen är att företaget inte velat teckna kollektivavtal för just denna yrkesgruppen med facket, utan istället tecknat ett avtal med tjänstemannafacket Unionen.
Med stöd av sin arbetsköparorganisation, och för tillfället även Unionen, hävdar de nu har det avtal som krävs eftersom de kallar sina anställda installatörer för tjänstemän. Är alla tjänstemän kan det hävdas att Unionens avtal är nog.
Elektrikerna å andra sidan hävdar att installatörerna är arbetare, vilket ger de rätten att teckna avtal som reglerar deras villkor. Skulle arbetsköparna protestera mot stridsåtgärden i Arbetsdomstolen och denna också skulle bedöma larmteknikerna som tjänstemän skulle stridsåtgärden kunna bedömas olovlig i enlighet med den nya strejkrätten. Detta eftersom det numera är olovligt att vidta stridsåtgärder med krav på avtal som reglerar arbetsvillkoren om ett företag redan är bundet av ett så kallat förstaavtal. Ett avtal som tecknas efter det första avtalet, ska betraktas som ett andraavtal och bli verkningslöst för villkoren på företaget även om det ger det andra facket fackliga rättigheter som rätten att utse skyddsombud.
Det tycks vara den linjen som Elektrikernas motpart i Hometec-konflikten, arbetsköparorganisationen Säkerhetsföretagen, går på. Det antyder retoriken i organisationens förhandlingschef när hon pratar med Arbetaren. På frågan om varför det vore ett problem med två avtal på arbetsplatsen säger hon: ”Tecknar vi avtal med Unionen och tecknar ett till med annat förbund är det inte användbart eller värt så mycket”.
Enligt facket innebär Unionens avtal sämre villkor och lägre lön för larmteknikerna än Elektrikernas avtal.
Säkerhetsföretagen är en del av paraplyorganisationen Transportföretagen kända som Hamnarbetarförbundets motpart och drivande i strejkrättsinskränkningen.Även om arbetsköparna inte ännu gett uttryck för att de har för avsikt att driva fallet till domstol, går det inte att undgå att notera hur retoriken liknar den som Transportföretagen hade i Hamnkonflikten. I Arbetaren säger Säkerhetsföretagens förhandlingschef att Hometec-konflikten i själva verket är en konflikt mellan två fack där ett företag kommer i kläm och att den inte representerar ”den bästa varianten av svenska modellen”.
Som sista beröringspunkt med strejkrätten och debatten kring densamma rör fallet på Hometec Security också, vad åtminstone Elektrikerna betraktar som avtalsshopping. Enligt facket innebär Unionens avtal sämre villkor och lägre lön för larmteknikerna än Elektrikernas avtal. Unionens avtal tillkom efter Elektrikernas begäran att teckna avtal, vilket ökat misstanken om att arbetsköparen med stöd av både sin organisation och huvudentreprenören Verisure medvetet valt ett billigare avtal, det är heller inte första gången i denna bransch.
Om de två fallen kommer att få någon effekt på tolkningen av den nya strejkrätten beror förstås på hur de utvecklar sig. Men når Hometec-konflikten domstol kan den konkret visa på fackens möjligheter att förhindra vad de upplever som avtalshopping och PME-fallet ge ytterligare fingervisning på hur långt begränsningen går. Det går dock inte att undgå det ironiska i att det, trots löften från samtliga LO-facks förbundsledningar om att de inte skulle drabbas, är just två LO-facks fackliga verksamhet som kan börja definiera strejkrättslagens råmärken.
