ROKS: ”Tillsätt en kommission”

”Vi kräver ett omtag i samhällets syn på kvinno- och tjejjourernas arbete. 2018 mördades 22 kvinnor av en man de var närstående till och siffrorna för 2019 ser lika svarta ut.” Det skriver Jenny Westerstrand, ordförande i Roks, som kräver att en kommission tillsätts för att tillvarata jourrörelsens kunskaper om våldet.

Debatt
Jenny Westerstrand, ordförande Roks
Foto: Frida Ekman

Landets kvinno- och tjejjourer gör ett livsviktigt jobb, dagar, kvällar, nätter, vardagar och helger. Vi stöttar och skyddar, stärker och bär röst. 

Roks har under de 36 år vi har verkat som riksorganisation stärkt och fördjupat de grunder som kvinno- och tjejjoursrörelsen står på. Den grunden stavas kunskap, trygghet och stöd.

Vår kunskap innebär att vi har en stödverksamhet baserad på just kunnande om våld: Om våldets mekanismer och om dess utbredning.

Våra kvinno- och tjejjourer ger redskap för de stödsökande att förstå det de utsatts för. Genom att visa på inte bara det allvarliga utan också det vanliga i våldet, kan vi lyfta skam och skuld från hennes axlar – det är inte dig det är fel på, det är han som är ansvarig.

Vi vet att skälet till att hon stannat i relationen är hennes önskan om förändring och hennes tro på att han ska vilja bli en annan – om han bara såg henne. I takt med att hon försöker förändra honom vet vi att den förändring som inträder i stället handlar om dem båda, och om våldet. Våldet blir ofta gradvis normaliserat och hon övertar hans bild av att det är hon som är fel, hon som får honom att slå och som ytterst skulle kunna ändra sig själv för att få honom att vilja vara med henne utan våld. 

I den processen lastas tunga bördor av skuld och skam på kvinnan. Skuld och skam för att vara så fel i hans ögon och när hon sedan bryter upp, skuld och skam för att ha stått ut i så många år. Skam över att vara ”en sån”. 

Vi vet att våldet utövas mot kvinnor i alla klasser, av män från samhällets alla hörn.

På våra kvinno- och tjejjourer möter vi därför de stödsökande tjejerna och kvinnorna som just kvinnor och tjejer. Vår metod bygger på kunskap att kvinnor och tjejer lever i en ojämlik värld där mäns våld går från att vara subtila kränkningar och vaga hot till att kunna innebära döden. Vi vet att våldet utövas mot kvinnor i alla klasser, av män från samhällets alla hörn. Vi ser hur sexuellt våld är en vardag för många kvinnor och hur kultur och samhälle talar med kluven tunga till oss: lev jämställt men säg inte nej till män. Vi vet hur våldet i relationen lätt normaliseras. Vi vet därför att den våldsutsatta tjejen eller kvinnan hade kunnat vara vi, att det har varit många av oss. 

I processen att göra sig fri från våldet erbjuder mötet med en vanlig kvinna eller tjej en enorm kraft. 

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) höll ljusmanifestationer i januari 2018 mot våldtäkter och mäns sexuella våld på ett flertal orter, i Stockholm på Medborgarplatsen.
Foto: Hossein Salmanzadeh

Vår verksamhet vilar därför också på att kvinnan eller tjejen stärker sitt inre skydd. Där privata aktörer med ”skyddade boenden” ofta pratar om säkerhetslösningar av lås och bom arbetar vi med att ge henne åter aktörskapet i sitt liv och att bygga upp de delar som raserats eller inte fått växa alls. Vi ger inga pekpinnar eller regler om hur hon ska vara ”för att inte riskera att hamna i våldet igen”. Vi ser henne som en kvinna eller tjej som har fråntagits sina resurser men som kan ta dem tillbaka.

Vi vet också att våldet i samhället är omfattande, spritt i alla kretsar och att det är komplext till sin natur. Det har mycket riktigt visat sig omöjligt för någon att på förhand peka ut vem som är förövare. Därför möter de stödsökande bara kvinnor och tjejer på Roks jourer och ingen stödsökande behöver förhålla sig till att sätta gränser mot eller hantera sin egen rädsla för killar eller män. Det är bara hennes behov som är viktiga på jouren.

De pengar stat och kommun ger är villkorade och kortsiktiga. Vi lever under ständigt hot om att stå utan medel.

Trots det oerhörda arbete våra ideella jourkvinnor och jourtjejer utför över årets alla dagar och trots den enorma kunskap verksamma på våra kvinno- och tjejjourer bär, står landets kvinno- och tjejjourer i fortfarande i mars månad utan besked om fortsatt finansiering för det närmast kommande året. De pengar stat och kommun ger är villkorade och kortsiktiga. Vi lever under ständigt hot om att stå utan medel.  

Vår rörelse hotas också av upphandlingar av ”skyddat boende”. De verksamheterna bygger på vinstintresse och våra grunder för stöd ersätts med i bästa fall tal om socialarbete, traumabehandling och säkerhetsdörrar och i sämsta fall av inget alls. Våra jourer stöttar i allt högre utsträckning kvinnor som inte bara flyr våld utan också ensamhet och utsatthet på skyddade boenden.

Vi kräver respekt för vårt kunnande om våld och att möta och skydda och stötta våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn. Det innebär ett stopp för upphandlingar av ”skyddade boenden”. 

Vi kräver att arbetet för att stoppa mäns våld mot kvinnor följer Istanbulkonventionens krav på att vi ges det erkännande, den uppmuntran och det stöd att fortsätta vårt viktiga arbete som konventionens artikel 9 slår fast att frivilliga krafter ska ges. 

Vi kräver ett omtag i samhällets syn på kvinno- och tjejjourernas arbete och att det startar snarast. 2018 mördades 22 kvinnor av en man de var närstående till och siffrorna för 2019 ser lika svarta ut. Detta sker parallellt med att vår verksamhet sidsteppas i kommunala upphandlingar eller av socialsekreterare som inte ser behovet av skydd hos kommunens kvinnor, tjejer och barn. 

Vi vägrar vänta på förändring. Vi vägrar att stilla betrakta hur allt fler kvinnor faller offer för mäns och killars våld. Freda de ideella kvinno- och tjejjourerna, vi räddar liv. Tillsätt en kommission nu som tar tillvara vår kunskap om mäns våld mot kvinnor och som lägger vår verksamhet till grund för skydd och stöd av våldsutsatta kvinnor, tjejer och barn – nu!


Jenny Westerstrand, Ordförande i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige