Utrikes #30/2019

Ny kampanj mot dödligt våld i Latinamerika

I samband med en demonstration under slagordet #NiUnaMenos i Buenos Aires satte aktivister upp blodiga handavtryck med namnen på några av de kvinnor som fallit offer för så kallade femicid och mördats. Foto: Fabiana Frayssinet/IPS

Nya lagar och folklig mobilisering har inte lyckats stoppa mord på kvinnor, så kallade femicid, i Latinamerika. Nu lanseras en ny satsning för att motverka våldet. Pengarna ska gå till insatser för jämställdhet inom lagstiftningen, stärkta institutioner, förebyggande insatser, förbättrade stödinsatser, bättre datainsamling och stöd till kvinnogrupper.

Luiza Carvalho är regional chef för FN-organet UN Women och hon säger att våldet mot kvinnor är ett stort problem i hela Latinamerika på grund av ett flertal faktorer.

– Normalisering av våld mot flickor och kvinnor, brist på kvalificerade metoder för att identifiera våldsutövning som kan leda fram till femicid, brist på data och forskning är problem som är vanliga i alla länder, säger Luiza Carvalho från UN Womens regionala högkvarter i Panama City.

Normalisering av våld mot flickor och kvinnor, brist på kvalificerade metoder för att identifiera våldsutövning som kan leda fram till femicid, brist på data och forskning är problem som är vanliga i alla länder.
Luiza Carvalho, UN Womens regionala högkvarter i Panama City

Att få ett slut på straffriheten för de män som utövar våld är en avgörande fråga, betonar Luiza Carvalho.

– Det finns länder i regionen där 95 procent av fallen inte resulterar i fällande domar.

En av de nya satsningarna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en gemensam satsning från EU och FN där motsvarande 55 miljoner euro har öronmärkts för en grupp länder i Latinamerika. Pengarna ska gå till insatser för jämställdhet inom lagstiftningen, stärkta institutioner, förebyggande insatser, förbättrade stödinsatser, bättre datainsamling och för att stötta kvinnogrupper.

Kampanjen inleddes i slutet av mars i Argentina och kommer även att inriktas mot El Salvador, Mexiko, Guatemala och Honduras.

Luiza Carvalho säger att problemen med femicid, könsbaserade mord på kvinnor, är omfattande i dessa länder, samtidigt som det finns ett uttalat stöd för att införa nya lagar och riktlinjer som ska stötta offren för våldet.

I Argentina har gräsrotsrörelsen ”Ni una menos” (ungefär ”inte en färre” vilket står för ”inte en till mördad kvinna”) på senare år ökat uppmärksamheten kring det könsbaserade våldet – och det är en kampanj som även spridit sig till flera andra länder i regionen.

År 1994 antogs Interamerikanska konventionen Belém do Pará om förebyggande, bestraffande och utrotande av våld mot kvinnor. Den slår fast att våld som utövas mot kvinnor innebär ett brott mot deras mänskliga rättigheter. Konventionen har sedan dess undertecknats av 32 länder och den klargör att det krävs åtgärder för att skydda kvinnor mot våld i alla miljöer. För sex år sedan infördes även särskilda brottet femicid i konventionen.

Tolv latinamerikanska länder har hittills infört den särskilda brottskategorin femicid i sin lagstiftning, medan ytterligare sex länder tar upp brottet i sina lagar.

Alla 32 länder som undertecknat konventionen har infört lagar som ska skydda kvinnor och flickor från våld i nära relationer.

I mitten av mars lanserade flera internationella organ, däribland UN Women och Organisationen för amerikanska stater, OAS, en modell för en interamerikansk lag mot könsbaserat våld mot flickor och kvinnor.

– Den syftar till att fungera som en grund för införandet, eller uppdaterandet, av lagar mot det dödliga våld som drabbar kvinnor i regionen, säger Luiza Carvalho.

Vid sidan av att utdöma straff måste staterna genomföra åtgärder att förhindra, skydda, utreda och fastställa skadestånd.
Luiza Carvalho, UN Womens regionala högkvarter i Panama City

Enligt en studie som gjorts av granskningsgruppen Small Arms Survey ligger 14 av de 25 länder i världen där flest mord begås på kvinnor i Latinamerika, och högst på listan ligger El Salvador, Honduras och Guatemala.

Luiza Carvalho menar att det fortsatt höga antalet mord i regionen delvis beror på att de åtgärder som hittills gjorts inte har varit tillräckligt sammanhållna – vilket skapat en klyfta mellan kvinnors formella rättigheter och den juridiska verkligheten. Hon understryker samtidigt att konventionen mot kvinnovåld tydligt slår fast att kampen måste föras på flera plan.

– Vid sidan av att utdöma straff måste staterna genomföra åtgärder att förhindra, skydda, utreda och fastställa skadestånd, både till offrens familjer och till dem som överlevt våld. Men staterna har inga fastställda skadeståndsbelopp, eller uppgifter om försvunna kvinnor, eller uppgifter om genetiska data som skulle kunna göra att offer återfinns, eller andra mekanismer som kan säkerställa deras rättigheter, säger hon.

Enligt Luiza Carvalho finns det även ett behov av tillförlitlig statistik för att kunna jämföra mellan länder vilka åtgärder som fungerar i kampen mot femicid.

– Om vi hade bättre statistik så skulle vi kunna se mönster och utforma välgrundade riktlinjer.

Hon menar också att lagarna i regionen fortfarande saknar jämställdhetsperspektiv.

– När kvinnor mördas så bör fallen omedelbart utredas som ett misstänkt fall av femicid, på samma sätt som man gör i Mexiko, säger Luiza Carvalho.

Ett annat problem är att länderna lägger för lite resurser på att bekämpa det könsrelaterade våldet. Enligt expertgruppen Mesecvi går i genomsnitt mindre än en procent av de statliga utgifterna till sådana satsningar.

– Om lagar ska kunna tillämpas krävs det också en budget för detta. Vi måste också lägga ett större fokus på preventiva insatser. Även om vi satte alla gärningsmän i fängelse så skulle vi ändå inte få ett slut på våldet så länge vi inte förändrar de strukturella orsaker, attityder och uppfattningar som förorsakar våldet mot kvinnor, säger Luiza Carvalho.

Hon menar att det på senare tid har skett vissa positiva förändringar i synen på våld mot kvinnor, tack vare engagemanget bland unga i regionen.

– Men den sociala toleransen för våld mot flickor och kvinnor lever kvar, och det krävs förändrade sociala normer för att komma åt de skadliga maskulina attityderna.

Att få en förståelse för att femicid utgör slutstationen i ett långt förlopp av våld mot kvinnor innebär också att man inser att sjukvården, socialtjänsten, polisen och rättssystemet måste samarbeta.
Luiza Carvalho, UN Womens regionala högkvarter i Panama City

Som exempel på sådant arbete nämner hon Colombia, där man för några år sedan införde en lag som innebär att landets skolor ska engagera sig i det förebyggande arbetet mot våldet.

– Att få en förståelse för att femicid utgör slutstationen i ett långt förlopp av våld mot kvinnor innebär också att man inser att sjukvården, socialtjänsten, polisen och rättssystemet måste samarbeta, säger Luiza Carvalho.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984