”Premisser inget fack kan gå med på”

En tjock snödimma vilar över Älvsborgshamnen i Göteborg och täcker containrar och lyftkranar. På avfarten strax utanför port 6 som leder in till RoRo-terminalen står två bussar från Hisingen parkerade. Omkring åttio medlemmar i Hamnarbetarförbundet har samlats här. De är iklädda reflexvästar och förbereder sig inför eftermiddagens manifestation i centrala Göteborg. Mellan klockan 14 och 20 lägger de ned arbetet.

– Många blev väldigt besvikna när Sveriges Hamnar införde sin utestängningspolicy i våras. Plötsligt var man helt utesluten från information, dialog och samarbete. Speciellt i de hamnar där relationen med den lokala arbetsgivaren varit bra kom detta som en kalldusch, säger Karin Hallberg som arbetar som kanslist på avdelning fyra.

Hon menar att lockouten som Sveriges Hamnar svarat med efter beskedet om punktstrejkerna den 27 och 28 januari, och som utestänger medlemmar i Hamnarbetarförbundet från sina arbetsplatser, fått konflikten att ytterligare eskalera.

Om Sveriges Hamnar är så måna om att säkra svensk ekonomi är det märkligt att de väljer att eskalera konflikten i den här utsträckningen.
Karin Hallberg, kanslist på Hamnfyran

Arbetsköparorganisationens varsel om lockout innebär att Göteborgs hamn stängs ned dubbelt så länge som hamnarbetarna strejkar. Räknar man ihop samtliga lockouter runtom i landet i år uppgår de till hisnande 393 timmar, alltså sju gånger mer än Hamnarbetarförbundets sammanlagda strejktimmar.

FAKTA Lockout
Stridsåtgärd där en arbetsköpare utestänger anställda från deras arbetsplats.

– Om Sveriges Hamnar är så måna om att säkra svensk ekonomi är det märkligt att de väljer att eskalera konflikten i den här utsträckningen, säger Karin Hallberg och fortsätter:

– Många har arbetspass schemalagda ikväll, men kommer knappt att hinna byta om till arbetskläder innan de måste sluta.

Förra veckan genomfördes ett flertal hamnstrejker runt om i Sverige. Under söndagen nådde konfliktvarslen slutligen Göteborg. Syftet med Hamnarbetarförbundets punktstrejker är att få till stånd ett rikstäckande kollektivavtal med arbetsköparorganisationen Sveriges Hamnar. Bara under förra året befann sig Hamnarbetarförbundet vid förhandlingsbordet sju gånger och den senaste medlingen avslutades så sent som i förra veckan.

– Som fackförening kan vi inte kompromissa om vad som helst. Nivån för våra rättigheter och inflytande måste vara densamma som för övriga fackföreningar, inte mer men inte heller mindre, säger Robert Lindelöf, förtroendeman i Hamnfyran.

I ett pressmeddelande skriver Mattias Dahl, vd för Transportföretagen, att ”Vårt fokus ligger på att få ett slut på strejken men Hamnarbetarförbundet trappar upp. Vi har erbjudit Hamnarbetarförbundet ett andrahandsavtal som i princip mött alla deras krav”.

Men Robert Lindelöf hyser ingen tvekan om att det var rätt beslut att utlysa strejken efter medlingen. I bilagan till avtalet står det att Hamnarbetarförbundet måste avsäga sig möjligheten att ingå i lokala uppgörelser i hamnar runtom i landet, vilket påverkar huvuddelen av den vardagliga fackliga verksamheten som berör medlemmarna. Det kan handla om alltifrån inflytande på schemaläggning och arbetstider till bemanning eller om hur arbetet ska läggas upp på röda dagar.

– Om vi hade tackat ja till hängavtalet, skulle vi frånsäga oss rätten att förhandla för våra medlemmar lokalt liksom att ha rätt att driva avtalsbrott till Arbetsdomstolen. Det är premisser som inget fackförbund kan gå med på.

Om vi hade tackat ja till hängavtalet, skulle vi frånsäga oss rätten att förhandla för våra medlemmar lokalt liksom att ha rätt att driva avtalsbrott till Arbetsdomstolen.
Robert Lindelöf, förtroendeman i Hamnfyran

Snöflingorna yr i luften när bussarna rullar in mot Stora Teatern i centrala Göteborg. Trots kylan har manifestationen fått stor uppslutning. Längst fram i tåget går hamnarbetare och pensionerade hamnarbetare, följda av anhöriga och familjer, och därefter politiska organisationer och andra personer som kommit för att visa sitt stöd för de strejkande hamnarbetarna.

– Det betyder mycket att så många slutit upp. Det värmer och ger förnyad styrka att känna att vi inte är ensamma, säger Erik Helgeson från Hamnarbetarförbundet till Arbetaren.

Albert Aliti.
Albert Aliti. Foto: Julia Lindblom

Albert Aliti är 26 år och folkhögskollärare. Han är en av de göteborgare som denna söndag anslutit sig till manifestationen.

– Jag tror att strejken i hamnen blir extra viktig efter regeringsbildningen. Nu när de vill ändra i arbetsrätten och turordningsreglerna på arbetsmarknaden är risken hög att lagstiftningen om strejkförbudet också påskyndas.

Albert Aliti menar att det blir viktigt att visa solidaritet med hamnarbetarna i deras kamp för föreningsfrihet och för att flera fackförbund ska ha rätt att verka inom samma bransch.

– Om det här strejkrättsförbudet går in i lagboken kommer det ju gälla för alla branscher och lätt skapa tvister. Föreningsfriheten hotas om man egentligen inte kan välja fackförbund bara för att det redan finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. I min bransch har vi ju till exempel både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Vi utgör 90 procent av produktionen i Älvsborgshamnen men är utestängda sedan i april från att delta i skyddsronder, riskanalyser och haveriutredningar efter olyckor.
Erik Helgeson, Hamnarbetarförbundets styrelse

Demonstrationen går vidare till Gustaf Adolfs torg där hamnarbetarna radar upp sig framför trapporna till Börsen. Sedan april har Hamnarbetarförbundet uteslutits från det dagliga arbetsmiljöarbetet och inte mindre än sjutton skyddsombud förlorat sina mandat att gå skyddsronder, vilket skapat en farlig situation på arbetsplatserna. Erik Helgeson, styrelseledamot i Hamnarbetarförbundet, understryker det motsägelsefulla i att regeringens arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vill bekämpa dödsolyckor, men samtidigt försvårar det fackliga skyddsarbetet i hamnen.

– Vi utgör 90 procent av produktionen i Älvsborgshamnen men är utestängda sedan i april från att delta i skyddsronder, riskanalyser och haveriutredningar efter olyckor.

Samtidigt har konflikten trappats upp genom Sveriges Hamnars lockout.

– Vi har haft änglars tålamod och försökt att lösa det här genom samtal och förhandlingar, som vi aldrig fått till på någon frivillig grund, utan tvingats kräva enligt Medbestämmandelagens tionde paragraf, säger Erik Helgeson i megafonen.

Lars Henriksson arbetar på Volvo personvagnar och är fackligt skyddsombud på IF Metall. Han är också en av dem som talar på demonstrationen och framhåller fackföreningsfrihetens grundlagsfästa rättigheter.

– Arbetarrörelsen grundar sig på principen om solidaritet mellan arbetare oavsett organisation. Det pågår sedan länge ett försök att försämra strejkrätten, vilket kommer att få svåra konsekvenser för alla arbetare.

"Det trodde man inte när man steg upp i morse", säger Hamnarbetarförbundets Eskil Rönér efter att avtalets skrivits under. Bild från en facklig samling under strejken. Foto: Julia Lindblom

Demonstrationen avslutas och banderollerna samlas ihop. Många ska senare tillbaka till hamnen, men kommer endast få arbeta en halvtimme på grund av den utlysta lockouten.

Erik Helgeson menar att Hamnarbetarförbundet blivit ett slagträ i den pågående diskussionen om inskränkningen av strejkrätten.

– Det verkar som att man försöker använda vår avtalskonflikt som en slags förklaring till de nya begränsningarna i strejkrätten. Men problemet med förslaget till den nya strejkrättslagstiftningen uppstår först när man vunnit ett kollektivavtal på ett avtalsområde där det redan finns ett gällande kollektivavtal. Därför är det här ett svepskäl och en sidodebatt.

Svenska Hamnarbetarförbundet varslade på måndagen om två nya punktstrejker som kommer att genomföras nästa vecka i hamnar i Halmstad och Mönsterås och i dag onsdag den 30 januari klockan 13 har parterna kallats till en ny medling. Samtidigt kommer stöd från andra yrkesgrupper runt om i landet såväl som solidaritetshälsningar från järnvägsarbetare i Frankrike.

– Sverige är fortfarande ett demokratiskt land med föreningsfrihet och arbetstagares självständiga val måste respekteras. Därför måste också vi få delta i förhandlingsarbetet på arbetsplatserna och på den punkten tänker vi inte vika oss, avslutar Erik Helgeson.

– – –

SE ÄVEN FILMREPORTAGE FRÅN STREJKEN:

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från Vimeo genom att klicka här.

 

Publicerad Uppdaterad
10 hours sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nu får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad
2 days sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
1 week sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
"De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade." Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Nu är företagarna på defensiven

Fler och fler arbetsköpare verkar känna sig hotade av att människors arbetstid kan kortas framöver. Det är ett av få goda tecken i tiden. 

I dagarna börjar Almedalsveckan på Gotland. Ofta utskälld för att vara ett enda kindpussande mellan politiker och storföretag, ett spel som bevakas orimligt mycket av stora medier (nej, vi på tidningen Arbetaren prioriterar inte att åka dit i år heller). 

Samtidigt har det under hela Almedalsveckans historia gjorts engagerade försök att skapa något annat, lyfta röster underifrån. Och vad som letar sig in i programmet säger i bästa fall något om vilka frågor folk bryr sig om på riktigt. 

I år är arbetstidsförkortning en sådan het fråga, sammanfattar tidningen Lag och avtal. Till exempel ordnar arbetsköparorganisationen Teknikföretagen ett seminarium med den defensivt ängsliga rubriken ”Välfärd kräver arbete – varför låtsas vi annat?”. 

Livsviktiga frågor

De senaste åren, för att inte säga decennierna, har den från början mycket ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden tippat mer och mer åt ena sidan: arbetsköparnas, företagsägarnas. Samtidigt som den andra sidan, de anställda, har sett anställningsskyddet urvattnas totalt, medan S-regeringar lagstiftat mot facklig kamp och välfärden monterats ner.

Frågor som i praktiken påverkar anställdas hälsa har länge drivits underifrån, av många fackligt aktiva, och faktiskt även officiellt av ett flertal stora fack: generellt kortad arbetstid, slopat karensavdrag. Men i relativ tysthet. 

Så började det hända något under förra årets avtalsrörelse. Ämnet kortare arbetstid kom upp i ljuset, trots att LO valde att utreda i stället för att kräva. Ett utspel från LO om förhandling med Svenskt Näringsliv kom i stället nu i våras, och möttes förstås med ett ”nej”. Men ämnet letade sig ändå in på förskräckta borgerliga ledarsidor.

Öka pressen underifrån

Fler och fler känner det vansinniga arbetstempot i kroppen. Och i hjärnan. Varför ska vissa slita ut sig, och till exempel ofrivilligt gå ner till deltidslön, samtidigt som de arbetslösa skuldbeläggs och straffas?

Nu pressas krav upp till ytan, inte bara till stora medier utan också till valrörelsen. S, V och MP vill alla ta bort karensavdraget (som inte alls är någon självklarhet i många andra länder). Även partier på högerkanten har börjat öppna för en förändring. 

Miljöpartiet har länge haft kortare arbetstid i sitt program. I år väljer högerliberala Dagens industri att propagera mot just detta.

Inom Socialdemokraterna behandlas frågan om arbetstidsförkortning som vanligt med tvekan, otydlighet och utredningar – men trycket underifrån ökar. 

Det måste öka än mer. Överallt, oavsett vad man röstar, eller inte röstar, på. Låt inte politiker och centralorganisationer begrava frågan igen. 

Mer tid för livet skulle gynna alla anställda, och i förlängningen även sjukskrivna och arbetslösa. 

De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade, och samtidigt livrädda för att bli av med jobbet. 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i tidningen Arbetaren. Claudio Bresciani/TT. Montage: Arbetaren.

Veckovers: Vi kallar det demokrati

Halverade priser på bensin och bussar
ända fram till fjortonde september!
Åt alla små barn gratis Kristersson-pussar!
Grönare gräs! Flera stränder!

Kärnkraft! Vindkraft! Hallonsaft!
Förbjud midsommarstång till jul!
Personaltäthet? Goddag yxskaft!
Inför straffskatt på att vara ful!

Riksdagsspärren lurar i vassen.
Valfläsket brinner! Rösta rätt!
Jag blev Hufflepuff i valkompassen.
Röstboskapen grillas på spett.

Söndagskvällsöppet på Bolaget!
Nyckelring och karamell gratis! Titta!
En kondom med vår logga till samlaget?
Vårt parti skyddar dig bäst från smitta!

Väck från de döda Arne Weise!
Tillverka fossilfritt stål av piss!
Installera i Kebnekaise
världens snabbaste hiss!

Till hösten blir boskapen bitter.
Vi minns, nu när det faller löv,
att höger och vänster skinka sitter
fortfarande på samma röv.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Arbetarens och Tidskriften Klass chefredaktörer Amalthea Frantz och Beata Hansson. Foto: Joel Kellgren

Mer plats för berättelser underifrån

Arbetarens prenumeranter kommer framöver få ta del av noveller från Tidskriften Klass, som ges ut av Föreningen Arbetarskrivare.

– Det skönlitterära har i stort sett försvunnit från kultursidorna, Arbetaren inräknad. Går man längre tillbaka har vi en stolt historia av att publicera unga lovande arbetarförfattare, så för oss innebär det här samarbetet en möjlighet att återigen plocka upp just det, säger Amalthea Frantz, chefredaktör på Arbetaren apropå det nya samarbetet med Tidskriften Klass. 

– Klass publicerar så många bra noveller, och att låta fler ta del av deras rika material känns otroligt viktigt, fortsätter hon.

Mer plats för berättelser underifrån – det är syftet med Arbetarens nya samarbete med Tidskriften Klass. Samtidigt som skönlitteraturen ges mindre utrymme i offentligheten är det fler som skriver, och behovet av arbetarperspektiv är stort.

Ömsesidig injektion med energi

– Två redaktioner når ut till fler än vad en gör, och tillsammans ska vi se till att fler kan ta del av samtida arbetarlitteratur. Det blir en ömsesidig injektion med energi, säger Beata Hansson, chefredaktör på Tidskriften Klass. 

Samarbetet innebär att Arbetaren kvartalsvis kommer att publicera noveller och dikter från Föreningen Arbetarskrivare, som ger ut Tidskriften Klass. Först ut är novellen Skyddsökande av Karim Taghana, lärare och översättare från svenska till kurdiska.

Den som tycker om novellen får hålla utkik, ryktet säger att Taghana i detta nu arbetar på sin debutroman. 

Publicerad