Egor Putilov lurade sig till svenskt medborgarskap

Efter att han under skandalartade former slutade sin anställning vid Sverigedemokraternas riksdagskansli 2016 har han gjort stor comeback som journalist i högerpopulistisk “alternativmedia”, som delad och spridd skribent för tidningen Samhällsnytt (f.d. Avpixlat).

Arbetaren kan nu avslöja att den tidigare skandaliserade journalisten och före detta SD-tjänstemannen som kallar sig Egor Putilov bluffade till sig sitt svenska uppehållstillstånd och sedermera medborgarskap.

Med nytt namn och ny bakgrundshistoria och en påhittad svensk kärleksrelation lurade han sig till att få stanna i Sverige.

– Om jag skulle träffa honom igen skulle jag fråga honom hur han kan kolla sig själv i spegeln, säger Emma Andersson*, hans nyckel in i Sverige.

Den 11 december 2006 registrerar Migrationsverket en ansökan om uppehållstillstånd genom anknytningsinvandring. Den sökande mannen har uppgett att han och hans svenska flickvän ska prova att bo ihop.

Fyra månader senare meddelar myndigheten att Alexander Yarovenko, sedermera Alexander Fridback, är välkommen att göra det.

Med sitt nyvunna tillfälliga uppehållstillstånd, som 2009 blir permanent, inleder han en karriär som turistföretagare och journalist.

Under pseudonymen Egor Putilov skriver han numera, år 2018, på högerradikala Samhällsnytt. En stor andel av artiklarna handlar om asylsökanden som hävdas ha tagit sig in i landet genom att ljuga om sina identiteter och om sin ålder.

Men nu, med hjälp av hundratals mejl, flera muntliga och skriftliga källor och myndighetsuppgifter, kan Arbetaren visa att ”Egor Putilov” skriver utifrån egen erfarenhet. Det fanns nämligen ingen sambo. Innan 2006 fanns det inte heller någon Alexander Yarovenko, åtminstone inte med ”Egor Putilovs” ansikte. Det är påhittat in i minsta detalj av den man som sedan i juli förra året har tagit ytterligare ett nytt namn.

– Historien han gav mig var att passet var köpt i Centraleuropa. Jag vet att det är relativt vanligt och det är så han sade att han fick tag på det. Eller så är inget av vad han sagt sant, men passet har funnits och jag har hållit det i min hand, säger Emma Andersson, som nu bor och arbetar i ett annat land.

Historien han gav mig var att passet var köpt i Centraleuropa. Jag vet att det är relativt vanligt och det är så han sade att han fick tag på det. Eller så är inget av vad han sagt sant, men passet har funnits och jag har hållit det i min hand.

Emma Andersson, uppgiven flickvän till “Egor Putilov”

I oktober 2006 får den kvinna vi kallar Emma Andersson, men som egentligen heter någonting annat, ett mejl från en tidigare bekant och rysk medborgare, som senare inför svenska myndigheter ska heta Alexander Yarovenko. Emma Andersson känner honom dock under ett helt annat namn.

Han förklarar att han har kommit på ett sätt för honom och hans vän att bli svenska medborgare, men det kräver hennes och ytterligare en väns hjälp. Hon går med på att hjälpa honom. En person som också var bekant med de två ryska vännerna berättar för Arbetaren hur de beskrev sin situation.

– De var desperata och hörde av sig. Hamnar de i Ryssland kommer de att dö och det var det enda de såg skulle hända. Vi hade lärt känna dem och det kändes fruktansvärt, säger källan, vars identitet tidningen inte kan avslöja.

Även Emma Andersson fruktade att ett återvändande skulle innebära döden för Alexander Yarovenko. Han förklarar att hon bara behövde låtsas vara hans sambo, fylla i och skriva under en ansökan och intervjuas av Migrationsverket. Hon ska också bidra med bilder på sig själv ”där hon ler” och ge honom den bakgrundsfakta som en kärlekspartner bör känna till. Resten, inklusive en gemensam historia, hur de möttes, och kärleksbrev till varandra, det fixar han.

– Han gjorde fejkade semesterfoton på oss. Han skapade två e-mejlkonton där det skickades kärleksbrev fram och tillbaka och byggde upp en hel biografi som jag fick plugga på, säger Emma Andersson.

Arbetaren har tagit del av den mejlkonversation som Alexander Yarovenko och Emma Andersson haft. På engelska skriver han att väl i Sverige kan han göra sig av med det pass han kommit in på och anmäla det stulet. Med hjälp av två ryska vittnen, i Sverige, kan han sedan skaffa ett nytt ”som kan visas överallt”. Att fixa vittnen ”är inte ett problem, för det finns många ryssar i Stockholm som gör det för en liten belöning”.

”Officiellt måste vi bo i en lägenhet tillsammans, men det behövs bara för registreringen hos Skatteverket. Vi kan alltså bo på olika ställen.”

“Egor Putilov” i mejl till Emma Andersson

I mejlen framgår också tydligt att det aldrig var tal om något verkligt samboskap. I samma mejl skriver Alexander Yarovenko: ”Officiellt måste vi bo i en lägenhet tillsammans, men det behövs bara för registreringen hos Skatteverket. Vi kan alltså bo på olika ställen.” Han beskriver sedan att om myndigheterna köper deras historia kan han efter två år få permanent uppehållstillstånd ”vilket inte kräver att man förblir sambos.”

– Hela hans och vår gemensamma historia, varenda detalj, är uppdiktad av honom och in i minsta detalj vattentät. Det fanns en anledning varför han angav att hans pappa var död och mamman blind. Du kan inte visa en blind mamma en bild och fråga om det är hennes son, säger Emma Andersson.

Och Migrationsverket godkände Alexander Yarovenkos påhittade historia. Uppehållstillstånd beviljades från den 24 april 2007. Efter en förlängning beviljades slutligen permanent uppehållstillstånd och i november 2010 blev Alexander Yarovenko svensk medborgare.

Redan efter att det första uppehållstillståndet beviljades flyttade Emma Andersson utomlands. Hon hade sedan bara sporadisk kontakt med Alexander Yarovenko. Men den 7 april 2011 mailar han henne och berättar att han nu bytt efternamn till Fridback. Därefter klingar deras kontakt av, säger hon.

Även om Emma Andersson inser att hon varit delaktig i att lura myndigheterna ångrar hon inte handlingen i sig och hon brinner fortfarande för flyktingars rättigheter.

– Jag tycker inte att vi i grunden har ett rättvist asylsystem. Jag tror på den fria rörligheten. Jag hade gjort det varje dag om det räddat människors liv. Jag trodde de skulle åka tillbaka och dö, det ville jag inte ha på mitt samvete. Och det var ju det jag trodde att jag hade gjort. Jag trodde att jag gav en person en möjlighet att leva i någotsånär frihet, säger hon.

Han har använt den hjälpen jag gav honom till att misskreditera asylsökande, till att vrida den svenska samhällsdebatten mer åt höger. Han försvårar för människor att söka asyl och gör sig ett namn och en karriär på det.

Emma Andersson

Men hon säger att det är också hennes idealism som gjorde henne så gruvligt besviken när hon blev varse hur Egor Putilov börjat använda sin nyvunna frihet. När det i september 2016 avslöjades att det från Putilovs dator som tjänsteman på Sverigedemokraternas kansli skickats falska debattartiklar i flyktingorganisationers namn, fick hon en chock. Men hon väntade sig ändå inte att han skulle fortsätta på inslagen bana som skribent på Samhällsnytt och där anklaga flyktingar för att göra samma sak som han själv en gång gjort.

– Han har använt den hjälpen jag gav honom till att misskreditera asylsökande, till att vrida den svenska samhällsdebatten mer åt höger. Han försvårar för människor att söka asyl och gör sig ett namn och en karriär på det. Ska han göra det, då måste det vara med öppna kort. Då ska folk veta hur han hamnade här, säger Emma Andersson.

”Egor Putilovs” presentation på Samhällsnytts sajt Samnytt.se under ”Om oss” den 18 februari 2018.
”Egor Putilovs” presentation på Samhällsnytts sajt Samnytt.se under ”Om oss” den 18 februari 2018. Foto: Arbetaren

Trots att “Egor Putilov” fick ta del av uppgifterna och ombads kommentera och svara på våra frågor innan publicering återkommer han först cirka en timma efter publicering. Han svarar då inte på frågorna som Arbetaren ställt utan svarar:

“Jag har läst artikeln och det är beklagligt att min före detta uppdragsgivare Arbetaren väljer nu att smutskasta mig med ett ihopkok av lögner.”

Arbetaren ber honom precisera vad han inte anser sant, men han har ännu inte kommit med svar.

Vi har meddelat honom att vi även framgent önskar svar på våra frågor och fortsätter söka honom inför kommande uppdateringar i historien.

* Emma Andersson heter egentligen någonting annat.

VILL DU PROVA PÅ MER AV ARBETARENS JOURNALISTIK? (Vi utkommer onsdagar och fredagar.)
→ TESTA EN MÅNAD FÖR BARA 49 KR HÄR.
→ ELLER BESTÄLL ETT GRATIS PROVEX AV SENASTE MÅNADSMAGASINET HÄR.

Publicerad Uppdaterad
6 days sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nog får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad Uppdaterad
1 week sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
2 weeks sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
"De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade." Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Nu är företagarna på defensiven

Fler och fler arbetsköpare verkar känna sig hotade av att människors arbetstid kan kortas framöver. Det är ett av få goda tecken i tiden. 

I dagarna börjar Almedalsveckan på Gotland. Ofta utskälld för att vara ett enda kindpussande mellan politiker och storföretag, ett spel som bevakas orimligt mycket av stora medier (nej, vi på tidningen Arbetaren prioriterar inte att åka dit i år heller). 

Samtidigt har det under hela Almedalsveckans historia gjorts engagerade försök att skapa något annat, lyfta röster underifrån. Och vad som letar sig in i programmet säger i bästa fall något om vilka frågor folk bryr sig om på riktigt. 

I år är arbetstidsförkortning en sådan het fråga, sammanfattar tidningen Lag och avtal. Till exempel ordnar arbetsköparorganisationen Teknikföretagen ett seminarium med den defensivt ängsliga rubriken ”Välfärd kräver arbete – varför låtsas vi annat?”. 

Livsviktiga frågor

De senaste åren, för att inte säga decennierna, har den från början mycket ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden tippat mer och mer åt ena sidan: arbetsköparnas, företagsägarnas. Samtidigt som den andra sidan, de anställda, har sett anställningsskyddet urvattnas totalt, medan S-regeringar lagstiftat mot facklig kamp och välfärden monterats ner.

Frågor som i praktiken påverkar anställdas hälsa har länge drivits underifrån, av många fackligt aktiva, och faktiskt även officiellt av ett flertal stora fack: generellt kortad arbetstid, slopat karensavdrag. Men i relativ tysthet. 

Så började det hända något under förra årets avtalsrörelse. Ämnet kortare arbetstid kom upp i ljuset, trots att LO valde att utreda i stället för att kräva. Ett utspel från LO om förhandling med Svenskt Näringsliv kom i stället nu i våras, och möttes förstås med ett ”nej”. Men ämnet letade sig ändå in på förskräckta borgerliga ledarsidor.

Öka pressen underifrån

Fler och fler känner det vansinniga arbetstempot i kroppen. Och i hjärnan. Varför ska vissa slita ut sig, och till exempel ofrivilligt gå ner till deltidslön, samtidigt som de arbetslösa skuldbeläggs och straffas?

Nu pressas krav upp till ytan, inte bara till stora medier utan också till valrörelsen. S, V och MP vill alla ta bort karensavdraget (som inte alls är någon självklarhet i många andra länder). Även partier på högerkanten har börjat öppna för en förändring. 

Miljöpartiet har länge haft kortare arbetstid i sitt program. I år väljer högerliberala Dagens industri att propagera mot just detta.

Inom Socialdemokraterna behandlas frågan om arbetstidsförkortning som vanligt med tvekan, otydlighet och utredningar – men trycket underifrån ökar. 

Det måste öka än mer. Överallt, oavsett vad man röstar, eller inte röstar, på. Låt inte politiker och centralorganisationer begrava frågan igen. 

Mer tid för livet skulle gynna alla anställda, och i förlängningen även sjukskrivna och arbetslösa. 

De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade, och samtidigt livrädda för att bli av med jobbet. 

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i tidningen Arbetaren. Claudio Bresciani/TT. Montage: Arbetaren.

Veckovers: Vi kallar det demokrati

Halverade priser på bensin och bussar
ända fram till fjortonde september!
Åt alla små barn gratis Kristersson-pussar!
Grönare gräs! Flera stränder!

Kärnkraft! Vindkraft! Hallonsaft!
Förbjud midsommarstång till jul!
Personaltäthet? Goddag yxskaft!
Inför straffskatt på att vara ful!

Riksdagsspärren lurar i vassen.
Valfläsket brinner! Rösta rätt!
Jag blev Hufflepuff i valkompassen.
Röstboskapen grillas på spett.

Söndagskvällsöppet på Bolaget!
Nyckelring och karamell gratis! Titta!
En kondom med vår logga till samlaget?
Vårt parti skyddar dig bäst från smitta!

Väck från de döda Arne Weise!
Tillverka fossilfritt stål av piss!
Installera i Kebnekaise
världens snabbaste hiss!

Till hösten blir boskapen bitter.
Vi minns, nu när det faller löv,
att höger och vänster skinka sitter
fortfarande på samma röv.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
Arbetarens och Tidskriften Klass chefredaktörer Amalthea Frantz och Beata Hansson. Foto: Joel Kellgren

Mer plats för berättelser underifrån

Arbetarens prenumeranter kommer framöver få ta del av noveller från Tidskriften Klass, som ges ut av Föreningen Arbetarskrivare.

– Det skönlitterära har i stort sett försvunnit från kultursidorna, Arbetaren inräknad. Går man längre tillbaka har vi en stolt historia av att publicera unga lovande arbetarförfattare, så för oss innebär det här samarbetet en möjlighet att återigen plocka upp just det, säger Amalthea Frantz, chefredaktör på Arbetaren apropå det nya samarbetet med Tidskriften Klass. 

– Klass publicerar så många bra noveller, och att låta fler ta del av deras rika material känns otroligt viktigt, fortsätter hon.

Mer plats för berättelser underifrån – det är syftet med Arbetarens nya samarbete med Tidskriften Klass. Samtidigt som skönlitteraturen ges mindre utrymme i offentligheten är det fler som skriver, och behovet av arbetarperspektiv är stort.

Ömsesidig injektion med energi

– Två redaktioner når ut till fler än vad en gör, och tillsammans ska vi se till att fler kan ta del av samtida arbetarlitteratur. Det blir en ömsesidig injektion med energi, säger Beata Hansson, chefredaktör på Tidskriften Klass. 

Samarbetet innebär att Arbetaren kvartalsvis kommer att publicera noveller och dikter från Föreningen Arbetarskrivare, som ger ut Tidskriften Klass. Först ut är novellen Skyddsökande av Karim Taghana, lärare och översättare från svenska till kurdiska.

Den som tycker om novellen får hålla utkik, ryktet säger att Taghana i detta nu arbetar på sin debutroman. 

Publicerad