Enligt en ny bedömning från FN:s befolkningsfond UNFPA, som lanserades förra veckan, riskerar hela 68 miljoner flickor att utsättas för könsstympning fram till 2030.

– De nya siffrorna är högre än tidigare beräkningar och betyder att fler flickors och kvinnors liv och välbefinnande hotas av denna sedvänja, säger Nafissatou Diop vid det program mot könsstympning som bedrivs av UNFPA tillsammans med Unicef.

Enligt FN beror de stigande siffrorna delvis på befolkningstillväxten i de regioner där kvinnlig könsstympning är vanligt, som i delar av norra och västra Afrika, i Mellanöstern och på vissa platser i Asien.

FN-organen beskriver kvinnlig könsstympning som ett människorättsbrott och en ”grym sedvänja” som även orsakar svåra känslomässiga skador och främst drabbar samhällets mest sårbara grupper. I ett uttalande varnar UNFPA och Unicef för risken att ytterligare 68 miljoner flickor riskerar att läggas till de redan 200 miljoner flickor och kvinnor i världen som redan har utsatts för könsstympning.

Ingreppet kan förorsaka livslånga fysiska problem, ökar riskerna för komplikationer i samband med förlossning, men kan också leda till psykologiska problem som depressioner, ångest, posttraumatiskt stressyndrom och dålig självkänsla.
Denna sedvänja har sina rötter i bristen på jämställdhet.
Liesl Gerntholtz, från Human Rights Watch
Liesl Gerntholtz, chef för avdelningen för kvinnors rättigheter vid Human Rights Watch, säger att det är ”oacceptabelt” att så många fler flickor löper risk att drabbas.

– Det handlar om ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna som kan förstöra flickornas liv. Det finns inga hälsomässiga fördelar, och det är vanligare i samhällen där det råder stor brist på jämställdhet. Denna sedvänja har sina rötter i bristen på jämställdhet, säger hon.

Liesl Gerntholtz menar att världssamfundet i sin kamp mot könsstympningen måste ha en bredare målsättning – där kampen mot den djupt rotade bristen på jämställdhet mellan kvinnor och män står i centrum. Hon menar att kampen mot könsstympning vid sidan av specifika satsningar även behöver kompletteras.

–Där kan investeringar i satsningar som stödjer flickors rättigheter, flickors utbildning och allmänhetens kunskaper om dessa frågor vara avgörande, säger hon.

UNFPA:s chef Natalia Kanem menar att kunskaperna för hur man bäst bekämpar könsstympning redan är kända.

–Vi vet vad som fungerar – riktade investeringar för att förändra sociala normer och sedvänjor, säger Natalia Kanem.

I länder där Unicef och UNFPA arbetar med frågan har närmare 18 000 befolkningsgrupper offentligt tagit avstånd från sedvänjan. Samtidigt har många afrikanska länder genomfört åtgärder för att lagstifta mot kvinnlig könsstympning. Efter att Kenya infört ett förbud 2016 uppges andelen flickor som utsätts för ingreppet ha minskat kraftigt.

Samtidigt understryker FN:s generalsekreterare António Guterres att nya lagar och verbala åtaganden inte är tillräckligt.

– Om det inte genomförs samordnade och skyndsamma insatser kan ytterligare 68 miljoner flickor bli utsatta för denna skadliga sedvänja, varnar han.

Kampen mot kvinnlig könsstympning ingår i de hållbara globala utvecklingsmål som världens länder har kommit överens om och som ska vara uppfyllda till 2030.

– Miljontals flickors värdighet, hälsa och välmående står på spel, och det finns ingen tid att förlora. Tillsammans kan och ska vi sätta stopp för denna skadliga sedvänja, säger António Guterres.