På onsdagen gav Frankrikes parlament den nytillträdde president Emmanuel Macron och hans regering fria händer att driva igenom den föreslagna och omtvistade arbetsmarknadsreformen – Loi travail. Något som upprör fack och lagstiftare i opposition.
Den föreslagna propositionen, som innebär en avreglering av den franska arbetsmarknaden, var ett viktigt kampanjlöfte för Frankrikes nya president Emmanuel Macron i våras. Det är den första stora reformen under hans presidentskap.
”Jobbskapande” var Macrons största prioritet under valkampanjen, då han lovade att minska arbetslösheten från 9,4 procent till 7 procent år 2022.
Men det nya ramverket innebär en betydligt osäkrare arbetsmarknad för arbetarna. Bland annat ger lagen arbetsköparen mer makt att förhandla om arbetares villkor på företagsnivå, i stället för att behöva förhålla sig till kollektivavtal och branschöverenskommelser.
Anställda kan också, med den nya lagen, sägas upp utan att företagen behöver oroa sig för åtal vid arbetsdomstolar, eller höga ersättningssummor. Tanken med det är att arbetsköpare lättare ska kunna anställa och sparka arbetare utan att det innebär någon finansiell risk för företagen.
Det som skedde i onsdags var att landets parlament gav sitt godkännande till Macrons regering att gå snabbare fram med de föreslagna förändringarna på arbetsmarknaden.
Lagstiftare, partier och andra i opposition mot lagändringen, har kallat händelsen för en social statskupp och anklagat regeringspartiets lagstiftare för att vara marionetter som lättvindigt låter flera decennier av kamp och sociala landvinningar rivas upp.
Många arbetsköparorganisationer i Frankrike välkomnar den nya lagen och menar att den är nödvändig om Frankrike ska bli lika ”attraktivt som sina grannar”, medan flera fackföreningar redan utlyst en generalstrejk och landsomfattande demonstrationer den 12 september.
Med Nuit Debout, de stora protesterna som genomfördes mot arbetsmarknadslagen Loi travail 2016 färskt i minnet, så förväntas stort motstånd även nu.
