Vinarbetarna på Robertson Winery i Sydafrika kräver löneökningar på nästan 200 procent – slutlönen skulle då fortfarande vara under fattigdomsgränsen. Men de kräver också att företaget respekterar rätten till facklig organisering.
Strejken på vinproducenten går nu snart in på sin andra månad och nu begär fackförbundet CSAAWU att Systembolaget tar ställning.
– Vi vill inte att Systembolaget ska föra vår kamp, men de har en plikt att stödja rätten till fri facklig organisering. Det borde falla sig naturligt att stödja alla krav som syftar till denna mänskliga rättighet, säger Trevor Christians, generalsekreterare på CSAAWU.
Vi vill inte att Systembolaget ska föra vår kamp, men de har en plikt att stödja rätten till fri facklig organisering.
Trevor Christians, generalsekreterare, fackförbundet CSAAWU
Generalsekreteraren säger att även om Robertson Winery säger sig stödja rätten till organisering släpps inte fackliga representanter in på gårdarna. Sedan strejken inletts har de även stängts ute från fabrikerna.
Rätten till förhandlingar är inte heller en självklarhet. För facket är det en stridsfråga att få prata med lantarbetarna, som oftast bor på vinodlingen, eftersom det är de vars arbets- och levnadsvillkor är de sämsta.
– Vi kräver att de fackliga rättigheterna även ska gälla gårdarna. Om vi närmar oss dem idag ringer ägarna polisen.
Diskussionen om Systembolagets ansvar för de sydafrikanska lantarbetarnas levnadsvillkor har pågått i mer än fem år. Det är ett ansvar som bolaget säger att de tar genom sitt så kallade CSR-arbete. Det innebär att vinproducenterna måste skriva under på att följa en etisk kod.
Men kritik har riktats mot att övervakningen av företagen och koden i sig är tandlös. Andra sydafrikanska fack har krävt att facken borde vara representerade vid utformandet av koden och kontrollen av den. Kravet har också ställts från syndikalistfacket DFSA på Systembolaget, och av människorättsgrupper i Sverige. I en debattartikel i Arbetaren 2012 svarade bolaget på kritiken.
”Arbetstagarna är indirekt delaktiga genom att uppförandekoden utgår från bland annat Ilo”, det vill säga Internationella arbetsorganisationen, inte i sig ett fackligt organ.
Bolaget skrev vidare att: ”Systembolaget undersöker möjligheten att samarbeta med fackföreningar på ett internationellt plan och just nu pågår dialoger med olika fackföreningar.”
Sedan artikeln skrev har dock inte mycket hänt.
– Vi har haft möte med Systembolaget i måndags, men vi var inte imponerade. De ville inte lova någonting. Vi bad dem följa med oss till gårdarna, men det tackade de nej till. De måste agera, att inte göra det är att bidra till exploateringen, säger Trevor Christians.
Enligt fackförbundet ligger de nuvaranade lönerna för de anställda vid företagets gårdar och fabriker på mellan 2 900 och 3 500 sydafrikanska rand. Det motsvarar mellan drygt 1 850 och knappt 2 200 svenska kronor.
Facket kräver nu en minimilön på 8 500 rand i månaden, motsvarande 5 400 kronor. Det skulle vara en löneökning på 200 procent. Enligt facket skulle de anställda fortfarande vara under fattigdomsgränsen, men åtminstone lite närmare den. Men Robertson Winery säger sig bara vara villiga att betala åtta procent mer.
– Det betyder att du kämpar dagligen för dina grundläggande behov, som mat. Du kan aldrig skicka dina barn till universitet och får kämpa för att de ska kunna gå i gymnasiet. 8 500 rand tar inte barnen till högre utbildning, men det skulle kunna väcka hoppet hos lantarbetarna att en dag få se sina barn gå genom grindarna till universitetet, säger Trevor Christians.
Påståendena om att Robertson Winery nekar sina anställda grundläggande rättigheter och har vägrat att erkänna CSAAWU som facklig representant är helt enkelt fel.
Anton Cilliers, vd, Robertson Winery
Från företagets sida nekar man dock till att det råder några fackliga missförhållanden på företaget. I ett öppet brev skriver verkställande direktör Anton Cilliers:
”Påståendena om att Robertson Winery nekar sina anställda grundläggande rättigheter och har vägrat att erkänna CSAAWU som facklig representant är helt enkelt fel”.
Förhandlingar med företaget pågår, men än så länge är konflikten långt ifrån löst.
– För att vara ärlig är det en svår förhandling. Strukturen på lönerna har inte förändrats sedan apartheidtiden. Sydafrikanska vita godsägare är vana vid att betala låga löner till de svarta. Cheferna är också rädda för att om vi lyckas skulle hoppet gå som en flodvåg genom hela jordbruksindustrin, säger Trevor Christians.
Arbetaren har sökt representanter för Systembolaget för en kommentar, men det statliga bolaget har meddelat att de inte kan ge något omedelbart svar. Via pressekreteraren lovar Systembolaget att återkomma med svar på frågorna.
