Åtta år av slopad förmögenhetsskatt var inte nog för att över 500 mångmiljonärer skulle flytta hem sina pengar från sina skattefria konton hos brittiska storbanken HSBC i Schweiz. Genom både olagliga, halvlagliga och lagliga, men moraliskt tveksamma, knep har bankjättens schweiziska gren hjälpt omkring 106 000 kunder att slippa betala skatt i sina hemländer.
Bland kunderna återfinns, förutom kända diktatorer, 502 förmögna svenskar, av vilka mångas välstånd tidigare varit okänt både för allmänheten och svenska myndigheter. Enligt läckta uppgifter från en av banken tidigare anlitad IT-konsult har de 502 svenskarna tillsammans gömt tillgångar på omkring 8,4 miljarder på anonymiserade konton.
– För mig blev det en förteckning över Sveriges okända mångmiljonärer. Där finns till exempel folk som utvecklat hemsidor, en tidigare landslagspelare och konsulter, säger Bo Göran Bodin, journalist på Sveriges Radio som tillsammans med Fredrik Laurin avslöjat den svenska grenen av skandalen.
De läckta uppgifterna gäller bankens kunder mellan 1988 och 2007 och sammanlagt uppgår det hemliga kapitalet till över motsvarande 857 miljarder svenska kronor.
I ett läckt brev till kunderna från 2005 skriver vice vd och bankens skattechef: ”Ni bör känna till de olika valmöjligheterna som finns för att dämpa den ekonomiska effekten av dessa skatter”. Dessa valmöjligheter var bland annat omvandlande av privata konton till företagskonton och utförande av väskor med kontanter till hemlandet.
Men brevet innehöll även löften om att inte delge utländska myndigheter om kontonas existens. HSBC gav även råd om hur kunderna skulle undvika EU:s spardirektiv från 2005, vilket syftade till att komma åt just sådan skatteflykt.
På svenska Skatteverket säger man sig ta placeringar av tillgångar i skatteparadis på allvar. Man har också internationella informationsavtal med andra länder som gör det obligatoriskt att dela med sig av information som kan vara av intresse. Katrina Björk, rikssamordnare för arbetet med utlandstransaktioner, vill vara tydlig med att myndigheten inte utgår ifrån att kontoinnehavarna gjort sig skyldiga till brott.
– Det kan finnas brott, men jag har inte i dag någon anledning att tro att det gör det förrän jag fått ta del av uppgifterna. De kan ha lämnat in rättelser, säger hon.
Läckan från banken har varit internationellt omskriven sedan 2012. Redan 2010 upprättade den dåvarande franska utrikesministern Christine Lagarde listor på kunder som delades med flera länder. Listorna ledde till skandaler och åtal i bland annat Grekland, Spanien och USA.
Men trots att andra länders skattemyndigheter agerat sedan 2010, togs man hos det svenska Skatteverket på sängen av avslöjandet i måndags. I alla fall enligt Katrina Björk. I tisdags visste man inte heller vilka svenskar det rörde sig om. Först nu har man begärt uppgifterna från Frankrike.
– Hade vi i Sverige fått information om andra länders medborgare hade vi skickat den spontant. På samma sätt hade vi begärt informationen om det fanns anledning att tro att den hade ett kontrollvärde, säger hon.
Men enligt Göran Hagberg, analytiker på myndigheten, har man känt till läckan och gjort en informell förfrågan för flera år sedan. När det inte ledde någonstans gick man inte vidare.
– Jag vill minnas ett telefonsamtal i en telefonkonferens. Det var runt 2012, men jag är osäker på just den uppgiften. Vi hade hört talas om läckan, men inte om någon lista med ett antal svenskar, säger han.
Skatteverket gör bedömningen att från och med 2010 har 4 500 svenskar med konton i Schweiz gjort så kallade självrättelser. Men journalisten Bo Göran Bodin säger att bland svenskarna finns åtskilliga vars inkomster borde ha taxerats i Sverige, men som inte gjort självrättelser.
– Ja, absolut. Enligt vår bedömning.
