Djurhemmet Tigerharen som är förlagt i Göteborg har sedan 2004 tagit hand om djur i behov av hjälp för att småningom omplaceras i bestående hem. De eftersträvar ett djurrättsligt perspektiv och poängterar därför hur samhällets djursyn avspeglas i människors sätt att behandla sina sällskapsdjur.
– Vi försöker ha ett sådant perspektiv men det är svårt. Det är lätt att hamna i att arbetet bara handlar om djurskydd och blir individbaserat. Även om det är en djurrättslig handling i sig att hjälpa individer vill vi även påverka de samhälleliga omständigheterna, säger Linn Skoog.
Ett sätt som Tigerharen påverkar på är genom kommunikationen med personer som kommer till dem och vill ta hand om ett djur, personer som kanske inte annars hade kommit i kontakt med djurrättsliga tankar. Tigerharen understryker att det är viktigt att undvika ingången att djuren ska anpassas efter människors livsbehov, utan snarare betraktas som individer. Inte som leksaker.
– Våra rekommendationer grundar vi på att djurarterna ska leva så naturligt som möjligt. Därför försöker vi alltid hitta en okej kompromiss där individen kan bo på ett sätt som vi kan godta. Det som eftersträvas är så mycket frihet som möjligt, säger Linn Skoog.
Likt andra djurhem upprättar Tigerharen ett kontrakt med personen som ska ta hem ett djur från dem. Men på vissa punkter skiljer det sig åt från många andra djurhem. Till exempel får det inte avlas på djuren som lämnar Tigerharen.
– Sällskapsdjur blir redan lämnade av massor av människor, det finns en massa djur som behöver tas om hand. Därför tycker inte vi att man ska avla på djur.
De som driver Tigerharen har flera års kompetens av djurvård och har inom verksamheten en utbildad djursjukvårdare och etolog. Djurhemmet drivs ideellt och överlever på stödmedlemskap och gåvor. De har även en webbshop och evenemang för att samla in pengar, verksamheten anpassas därför efter kassan.
– Det behöver inte finnas en motsättning mellan solidaritet med djuren, feminism och klasskamp, som några ibland vill få det till. Alla förtryck bygger på samma typ av system – vi måste se sambanden och ta ansvar, avslutar Linn Skoog.