– Vi räddar ju hus. Det blir som en räddningstjänstutryckning ibland, säger Stefan Martinsson.
Han och kollegan Magnus Lundström är i Solna på ett jobb. En av pumparna i källaren har stannat på grund av att den dränkts av vatten. Det är hög tid att underhålla den.
De kör med en kombibil, som både spolar avlopp och suger slam. En slang har dragits ned i ett flerfamiljshus källare och nu sugs vatten upp ur pumpgroparna som omgärdar pumparna. I väntan på att tanken på lastbilen ska fyllas med vatten från pumpgroparna berättar Stefan om stunder då arbetet som högtryckstekniker hettar till.
– I går kväll hade en lägenhet svämmat, det var så här mycket vatten, säger Stefan Martinsson och måttar en dryg decimeter med vänsterhanden.
– Då eldar man ju upp sig och frågar sig: var ska jag börja någonstans, med stoppet, eller med att lugna ned hyresgästen? Då kommer adrenalinet, fortsätter han.
Stefan Martinsson och Magnus Lundström arbetar på LGT:s Högtryck. Vid sidan av Ragn-Sells är firman en av de större aktörerna i Stockholm, med tolv anställda och 14 miljoner kronor i omsättning under 2010.
LGT:s Högtryck har ramavtal med Svenska Bostäder och Stockholmshem, de två största kommunala bostadsbolagen i Stockholm. De har också avtal med fyra större privata fastighetsägare och jobbar en del mot bostadsrättsföreningar och företag som ägnar sig åt fastighetsskötsel. På kontoret i Vällingby sitter arbetsledaren John Rosdahl.
– Jag tar emot jobb och fördelar dem till killarna på fältet. Jag bedömer vilken kompetens som behövs och vilken bil som klarar av det, säger John.
Han har också kontakt med kunderna. Ofta är det krisläge när folk ringer till dem.
– Det är stopp i badrum eller kök och de kan inte använda det. Då vet grabbarna att nu är det bråttom. Du kan ju tänka dig konsekvenserna om det svämmar. Det kan vara flera akuta fall per dag, säger John Rosdahl.
Att han stannat i branschen i 20 år är ingen tillfällighet och när längtan efter att vara ute på fältet blir för stor sätter sig John i en av bilarna och åker med.
– Det är en tillfredställelse att lösa problem och det är ett yrke där resultatet är väldigt talande för sig: allt vatten är borta, det går att spola i badrummet och alla är glada.
Alla de elva som är ute i bilarna har ungefär halva arbetsdagen planerad, resten är vigd åt jobb som dyker upp efterhand och som John Rosdahl vidarebefordrar. Tiden fram till lunch handlar för det mesta om inbokade stamspolningar.
– För att underlätta för hyresgästerna gör vi alltid stamspolningar på morgonen. Vi vill ha ett tidsspann också, om det händer något under dagen, säger John Rosdahl.
Den här förmiddagen har Thomas Lindblom och Christian Kiltorp – med tio respektive drygt ett års erfarenhet av yrket – åkt till Söder, just för en stamspolning. Lägenhetsinnehavaren var inte hemma när resten av stammen spolades och därför görs det i efterhand.
De kör en av spolbilarna, en specialbyggd Mercedes-Benz Sprinter med som mest 450 bars tryck i slangen. Innergården är dock för trång och därför tar de med sig en portabel spolmaskin, med 150 bars tryck, upp i trapphuset.
– Det räcker för att spola hål i rostiga ledningar, säger Thomas Lindblom.
När de kommer in i den nyrenoverade lägenheten går de direkt till köket. Ledningarna är inte nyrenoverade och kan vara nära att få stopp.
– Är muggen precis vägg i vägg, undrar Thomas Lindblom.
– Ja, säger Christian Kiltorp.
– Okej, då så.
Thomas Lindblom vet tack vare den informationen att köket och badrummet går på samma ledning och om det är stopp kan det därför stiga i badrummets golvbrunn.
Christian Kiltorp kopplar slangen till duschvattenledningen i badrummet och sedan sätter de igång spolmaskinen. Thomas Lindblom matar in slangen vid vattenlåset och Christian Kiltorp vevar ut den från trissan. De för slangen fem meter in i ledningen, sedan tillbaka, följt av fem meter ut igen och slutligen tillbaka. Efter ungefär tre minuter sprider sig en svag stank i köket. Det innebär att det heta vattnet har börjat sönderdela fettet i avloppet.
– Kan du spola toaletten i badrummet, frågar Thomas Lindblom lägenhetsinnehavaren.
Allt har gått bra och genom att spola undviker de stank, som kan spridas om vattenlåset är torrlagt. Jobbet resulterade knappt i någon illalukt alls – men så är det inte jämt. Framförallt härsket fett som stått länge kan lukta mycket illa.
– Fast efter två veckor i det här jobbet reagerar du inte så mycket på lukten, säger Thomas Lindblom.
Högtrycksspolning är en av de tre stora arbetsuppgifter VA-underhållare har. Det kan röra sig om stamspolning med rent underhållssyfte, som Thomas Lindbloms och Christian Kiltorps förmiddagsarbete, stopp i kök eller stopp i badrum. När det är stopp i köken har det för det mesta växt igen i rören, på grund av allt för mycket fett. I WC-stammar beror ett stopp ofta på att något av misstag spolats ned i avloppet.
– Det kan vara nästan vad som helst: blöjor, bindor, pappershanddukar eller lukta gott-moduler, säger arbetsledaren John Rosdahl.
– För det mesta erkänner inte folk att de spolat ned något. Det är ett ganska stort problem som försvårar för oss, fortsätter han.
Till spolningen används en slang med ett munstycke längst fram. Det finns en mängd olika munstycken.
– Alla som spolar har ett favoritmunstycke. Du testar dig fram och får en känsla för ett av dem. Något kan se helt fel ut på papperet, men överträffar ändå alla förväntningar, säger John Rosdahl.
En stoppdysa är den mest aggressiva formen av munstycke. Den används för att spola ett stopp. Genom att skära sönder materialet får den bort till exempel ett klädesplagg eller en plastblomkruka. En dragdysa ger mycket kraft och energi, eftersom vattenstrålarna är riktade utåt. Vattnet drar därför munstycket uppåt. Den används för att spola långt bort.
– Med en sådan måste du kriga en stund och det gäller att gå extra mycket på känsla, säger John Rosdahl.
Thomas Lindblom och Christian Kiltorp är färdiga med stamspolningen på Söder. De har just nu inget annat jobb inbokat på förmiddagen och njuter några minuter av höstsolen. Båda trivs mycket bra i yrket och på företaget.
– Framförallt är vi ett bra gäng, det har varit samma gubbar en lång tid. Vi har firmafester och gör fiskeresor ihop. Det är ju avgörande att ha bra arbetskamrater, säger Thomas Lindblom.
Med tio år i yrket behåller han lugnet i pressade situationer.
– Paniken hos de drabbade lär du dig att ta med en nypa salt. Det är ofta inte så farligt och du måste komma ihåg att alla stopp går att lösa.
– Men ibland får vi kriga i upp till en timme, då känns det som en seger över stoppet när vi lyckas.
Han har specialiserat sig på att filma rörens innanmäte. Filmningen är en annan av VA-underhållarnas vanligaste arbetsuppgifter.
Firmans mest avancerade kamera är en riktig dyrgrip – hela systemet går loss på en halv miljon kronor. Till de största kamerajobben används en skåpbil som för tankarna till FBI. I skåpbilens innanmäte finns en datorskärm där kameran följs i realtid.
Kamerahuvudet kan vridas 360 grader och det går med hjälp av GPS att bedöma om rören är förskjutna. Värstingkameran är också explosionssäker – ibland efterfrågas den av gruvbolag eller oljeraffinaderier som vill se hur det ser ut i deras rör- eller tunnelsystem.
För andra arbeten finns två mindre kameror samt dessutom, i varje bil, små inspektionskameror med 60 meter kabel.
Stefan Martinssons och Magnus Lundströms jobb med pumpgroparna i Solna tar längre tid än vad de först trodde och de räknar med att återkomma dagen efter.
De har kört tillsammans i kombibilen under två år. Jämfört med spolbilarna har de inte lika många inbokade jobb, eftersom slamsugningsjobben kan dra ut på tiden.
– De som kör med spolbilarna har mer koll på sina jobb och kan lättare säga när de kommer till kunderna. Med den här bilen är det mer vilda västern, säger Magnus Lundström.
– Men vi har ett bra samarbete med kontoret och jag trivs bra, fortsätter han.
Slamsugning är den tredje stora arbetsuppgiften för högtryckstekniker. Det går ut på att tömma och göra rent i första hand dagvattenbrunnar från grus och annat som kan komma ned i dem.
– En gång hittade jag 20 innebandyklubbor i en dagvattenbrunn. Men det kan vara allt möjligt i brunnarna. Jag väntar fortfarande på min första pistol, säger Stefan Martinsson och skrattar.
Förutom dagvattenbrunnar sugs också bland annat sandfång, tvätthallsrännor, garagebrunnar och fettavskiljare på restauranger.
– Friheten är tjusningen. Vi avgör själva hur jobben ska prioriteras, vi är så pass erfarna att vi känner vad som är mest akut, säger Stefan Martinsson.
Ibland händer något oväntat och då måste Stefan Martinsson och hans kollegor behålla lugnet. Som en augustidag förra året.
– Jag råkade vara först vid en villabrand i Vaxholm.
Han var i närheten med kombibilen för att köpa reservdelar, när lågorna började slå ut från ett hus.
– Resurserna fanns ju där, med 3 000 liter vatten i bilen. Det var bara att dra ut slangarna och släcka.
Husägaren omkom trots Stefans Martinssons insats. Men han gjorde ändå, även den här gången, något som högtrycksteknikerna gör nästan varje dag – han räddade ett hus från att totalförstöras.
