”Jag har inte ens råd att fika”

Enligt en ny undersökning, genomförd av Arbetsförmedlingen, får inte mer än 40 procent av alla som är arbetslösa i dag ersättning från a-kassan. Motsvarande siffra var 2006, innan alliansregeringens omreglering av a-kassereglerna, 80 procent. Fortsätter utvecklingen i samma spår förutspås den siffran sjunka till en fjärdedel, av alla arbetslösa nästa år.
Under 2010 blev 42 000 personer utförsäkrade från sin sjukersättning. Enligt Försäkringskassans egna beräkningar kommer ytterligare 17 000 personer bli utförsäkrade i år. Och socialtjänsten i Stockholm vittnar om att andelen ansökningar om försörjningsstöd ökat markant de senaste åren.

Erika Lindberg från Jakobsberg blev utförsäkrad från sin sjukersättning den 1 juli 2010. Med hjälp av en dövtolk berättar hon över köksbordet om hur svårt det är att få vardagen att gå ihop på de pengar hon får i försörjningsstöd. 55 kronor om dagen beräknas, enligt riksnormen, räcka till mat.
– Som döv är det viktigt för mig med sociala kontakter. Enbart lunchen, på Dövas hus dit jag brukade gå för att träffa mina vänner, kostar 55 kronor. Jag måste hoppa över det med nu. Jag har inte ens råd att ta en fika.
Hon skulle behöva motionera, men ett medlemskap i Friskis & Svettis kostar för mycket.
– Jag kan inte ta en promenad, på grund av mina onda fötter. Jag skulle behöva fotriktiga skor, men det har jag inte råd med.
Erika Lindberg säger att det som räddat henne är att hon förutom försörjningsstödet får en handikappersättning från Försäkringskassan på 1 200 kronor per månad, på grund av att hon är döv.
– Jag tänker på alla andra. Jag förstår inte hur de klarar sig. Internet och telefon, jag skulle inte ha råd med sådant annars.
Erika Lindberg är en ekonomisk person som aldrig tillåter sig några utsvävningar. Hon varken röker eller dricker.
– Jag fattar inte hur de räknar, hur de tänker att man ska klara sig. Man får bli duktig på att planera och hushålla.

Till middag blandar hon upp stekt kycklinglever med sallad. För att det är billigt och gott. Längs med den ena väggen i Erika Lindbergs vardagsrum står ouppackade flyttkartonger, staplade upp till taket. Efter att sonen flyttat ut flyttade hon i februari 2010 till en mindre lägenhet, för att slippa beroendeställningen till socialtjänsten. Detta var innan hon blev utförsäkrad. Den 20 år gamla sängen är uppställd på ett par banankartonger, eftersom benen gett vika. Den gamla luggslitna soffan har hon nyligen slängt ut. På en furubyrå i hallen står inramade fotografier av barnen. Erika Lindbergs nu vuxne son diagnostiserades i tonåren med Aspergers syndrom. De fick ingen hjälp eller stöttning från samhället. 2002 blev hon långtidssjukskriven för utbrändhet.
– Jag fick välja mellan att satsa på att ta hand om min son, eller få ett jobb. För mig var valet självklart.
Hennes son är intelligent men har svårt att hantera sociala situationer. Under tonårstiden kunde han bli våldsam. Från skolan fick Erika Lindberg höra att hon var en dålig mamma, som inte klarade av att uppfostra sin son. Först vid 15 års ålder fick han diagnosen Aspergers syndrom.
– Det var inte så vanligt förr med den typen av diagnoser. I dag har man nog en bättre förståelse.
Erika Lindberg säger att tv:n är nästa sak som ryker. Trots att hon gärna följer nyheterna och att den är som ett sällskap, för henne som är ensamstående. Till sin handläggare på socialtjänsten säger hon att alla borde få prova på att leva så här en period, så kanske de skulle förstå.
– Jag är en kämpe, men min hälsa tar stryk.
Erika Lindberg upplevde det som att hon misstänkliggjordes av sin handläggare på socialtjänsten.
– Hon var otroligt kall och satte upp en fasad. Först efter att vi setts ett antal gånger förstod hon att jag var ärlig. De kanske råkar ut för många som fuskar, jag vet inte. De säger det inte rakt ut, men signalerar att du får skylla dig själv.
I dag är Erika Lindberg arbetssökande och väntar på att få träffa en jobbcoach på Arbetsförmedlingen.
– Jag har varit utan jobb i åtta år, är 53 år och döv. Jag har inte direkt förutsättningarna på min sida.
Hon berättar att oron för hennes ekonomiska situation tär på henne.
– Jag vågar inte lita på att jag ska få fortsatt försörjningsstöd. Tänk om någon oförutsedd utgift dyker upp. Vad gör jag då?

Till Jobbtorg Stockholm hänvisas de som fått beviljat försörjningstöd. Här gör de arbetssökande, tillsammans med en jobbcoach, upp en plan för hur de så snart som möjligt ska kunna återgå till egen försörjning. Minst en timme per dag ska den arbetssökande vara på plats, för att beviljas försörjningsstöd nästkommande månad. På Jobbtorg Stockholms Södermalmsavdelning är för tillfället 600 personer inskrivna.
Bakom den höga, vita receptionsdisken står jobbcoachen Nicholas Mair och tar emot de arbetssökande. Han säger att strax under 50 procent av de inskrivna hittills återgått i någon form av sysselsättning.
– Allt från jurister till docenter och bilplåtslagare hamnar här, säger han.

Krister Rodling sitter vid ett av de runda träborden på Jobbtorg Södermalm och bläddrar förstrött i ett exemplar av Platsjournalen. På kavajslaget sitter den röd-svarta syndikaliststjärnan. På det runda träbordet står en kruka med en grön plastväxt.
Han har varit arbetslös i tio år och kommer hit en timme varje dag, för att söka jobb.
– Förra månaden fick jag inget försörjningsstöd. Jag hade råkat logga in fel på Jobbtorgets dator ett par dagar. Det är tur att jag kan gå hem till mina föräldrar och äta ibland. Det måste vara tuffare för någon som flyttat hit från Sundsvall.
Krister Rodling har jobbat som brevbärare, personlig assistent, lokalvårdare och musiker. I dag är han 60 år och känner att han är chanslös på arbetsmarknaden.
– Jag har aldrig behövt söka jobb tidigare, det ordnade sig alltid på något sätt ändå. Det är svårare idag.
Han säger att man vänjer sig vid att vara fattig. På 1980-talet hade han en lön på 20000 kronor i månaden. Pengarna han får i försörjningsstöd räcker till cigaretter och mat, men ingenting mer.
– Jag kan inte ens gå och ta en fika. Man blir socialt handikappad. När kompisarna ringer och frågar om vi ska hitta på något får jag säga att jag inte har råd. Man får sänka sina krav.

Krister Rodling spelar munspel och gitarr, men förklarar att han tappat lusten och kreativiteten på grund av sin situation.
Han rullar en cigarett och går ut för att ta sig ett bloss. I somras spelade han munspel med Eldkvarn på deras konsert på Lasse i Parken vid Hornstull.
– Plura hade druckit och var glad och generös. Han bjöd upp mig på scenen mitt under konserten, säger Krister Rodling och skrattar.
Jobbcoachen ger han inte mycket för.
– Jag ser aldrig den där så kallade
coachen. Jag vet inte hur länge de kan tilllåta mig att gå här, jag sitter ju bara av en timme varje dag. Jag hoppas att någon form av arbetsmarknadsåtgärd kan bli aktuell så småningom.
Försörjningsstödet ligger i dag, enligt riksnormen, på 3 720 kronor per månad för ensamstående utan barn efter att kostnaden för hyra och el har dragits. De pengarna ska räcka till mat, kläder, hygien och övriga räkningar. Beloppet har sedan 1994 höjts med 317 kronor. 1 640 kronor beräknas enligt normen räcka till en månads mat.
Eva Wilman, chef på försörjningsstödsenheten i Skärholmens stadsdelsnämnd, bekräftar att de sett en ökning av antalet sökande. Hon säger att smällen blir hårdare för de resursstarkare grupperna.
– De har aldrig varit i närheten av en liknande situation. Om de äger en sommarstuga eller har en partner som jobbar måste vi ge dem avslag. Alla andra möjligheter ska vara uttömda innan man kan få försörjningsstöd. Många får avslag eftersom de inte förstått kraven. Försörjningsstödet är det yttersta skyddsnätet. Det är inte bara att slänga in en ansökan och få pengar.
Marianne Wikander, chef på försörjningsstödsenheten i Enskede, Årsta, Vantör, säger att socialtjänsten bara i hennes stadsdelsnämnd brottas med ett sparkrav på 29 miljoner kronor till nästa år. Men kraven för att få sin ansökan om försörjningsstöd beviljad har inte blivit hårdare på grund av det.
– Så kan vi inte jobba. Vi har riktlinjer om en rättssäker handläggning. Men rutinerna för handläggarna har skärpts, med mindre utrymme för individuella bedömningar. Därför kan den sökande kanske uppleva att kraven blivit hårdare.
Marianne Wikander säger att socialtjänsten inte har befogenhet att ompröva någon annan myndighets beslut.
– Även om vi märker att en utförsäkrad person är för sjuk för att ta ett jobb, måste vi begära av dem att de är aktivt arbetssökande.

FAKTA: Försörjningsstöd

• Socialstyrelsens statistik visar att den totala summan som utbetalats i ekonomiskt bistånd i landet har ökat med 3,1 miljarder kronor från 2006 till 2010.

• Dessa fyra år motsvarar den period då utförsäkringarna införts i sjukförsäkringssystemet och många valt att lämna a-kassan till följd av en högre avgift samt skärpta regler.

• En av skärpningarna som gjorts i regelverket för a-kassan är att man i dag ska ha jobbat tolv månader för att beviljas ersättning vid arbetslöshet. Tidigare var kravet sex månader under en period på tolv månader.

Publicerad Uppdaterad
4 days sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Foto: Nicklas Thegerström / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Rätten att lata sig

Vila nu, lilla proletär.
Tids nog får du slava.
Den ljuva sommartid är här.
Häll i dig lite cava.

Tacka mormorsmors och farfarsfars strid
som denna din ledighet givit dig
genom att stå upp, som de på sin tid,
för rätten att lata sig.

Eller ligg still i gräset, ljuvligt slö
och ge blanka fan i alla måsten.
Robot ska flyta på rygg i en sjö.
Säg hej och välkommen till rosten.

Och du som slavar genom dagen så het,
utan semester sommaren som julen,
sno dig en rast när ingen ser, för alla vet
att frihet smakar ännu bättre stulen.

Publicerad Uppdaterad
6 days sedan
”Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna”, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall. Foto: Anders Wiklund/TT, Björn Nordqvist

De sista oskyddade naturskogarna på väg att försvinna

Enbart tre av åtta partier vill ge de sista oskyddade naturskogarna i Sverige ett strikt skydd till 2030. Det visar Naturskyddsföreningens valenkät. Inget av de stora partierna svarar ja på vår fråga om att kartlägga och skydda ur- och naturskogarna till 2030. Det innebär att dessa viktiga skogar nu riskerar att försvinna, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall.

Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Förutom i det fjällnära området finns ur- och naturskogar bara kvar som öar i landskapet, och mer än tusen skogslevande arter är hotade. 

Ur- och naturskogar är avgörande för att bevara hotade arter, stabila ekosystem och som kolsänkor. Men stora delar av detta naturarv går förlorat i snabb takt. De ekologiska värden som byggts upp under århundraden kommer inte kunna återskapas inom överskådlig tid, om ens någonsin. 

Alla ur- och naturskogar i EU ska vara strikt skyddade till år 2030. Om Sveriges åtaganden om strikt skydd ska nås krävs omedelbara insatser med kartläggning och skydd. Annars riskerar dessa skogar att avverkas. 

Oroväckande svar från riksdagens partier

Inför valet frågade Naturskyddsföreningen därför samtliga riksdagspartier om de ställer sig bakom förslaget att kartlägga alla ur- och naturskogar och säkerställa ett strikt skydd senast 2030. Resultatet är oroande. Endast tre av riksdagens åtta partier ställer sig bakom förslaget, och ingen av de stora partierna säger ja. Detta innebär att det ännu är långt till riksdagsmajoritet för förslaget. 

Ur-och naturskogar är några av de mest värdefulla ekosystemen för biologisk mångfald i Sverige och Europa. Eftersom lagen inte stoppar avverkning av ur- och naturskogar är risken stor att dessa ovärderliga skogar fortsätter att gå förlorade. Och avverkningstakten bara ökar. De senaste fyra åren har avverkningar i skogar med höga naturvärden ökat med hela 400 procent, enligt den ansvariga myndigheten Skogsstyrelsen. Samtidigt har riksdagen nyligen beslutat om regellättnader för skogsbruket, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.

Det krävs omedelbara insatser för att kartlägga och skydda de kvarvarande ur- och naturskogarna. Det är både obegripligt och mycket oroande att majoriteten av partierna inte vill detta. Nu är det upp till politiken att ta ansvar. 

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen

Publicerad
2 weeks sedan
Kusra på norra Västbanken ligger mellan bosättningen Migdalim och den olagliga utposten Esh Kodesh. Det är en av de palestinska byar som har störst problem med bosättarvåld. Palestinierna kan inte göra mycket för att försvara sig mot bosättarna. Mannen på bilden hoppas att ett staket åtminstone ska fördröja dem. Foto: Yvonne Åsell / TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Huset

Det var en gång ett hus.
Det stod i östra Jerusalem.
I huset fanns ett särskilt ljus,
som det alltid gör i nåns hem.

Så länge hade huset tillhört släkten
att många små i det lärt sig gå,
blivit stora, flyttat ut och sen
kommit dit med sina egna små.

Nu bilar en pappa bort betongen,
ett golv han gjöt när dottern var fem
för att slippa betala rivningen
som staten beordrat av hans hem.

Förra veckan tog han ner taket.
Väggarna slog han ut igår.
Det sades att huset saknade ett
bygglov hans folk aldrig får.

Varför det blev som det blev
är en grym historia, och en lång,
och sagan om huset som orättvisan rev
blev därför att det var en gång.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
Arbetsplatsolycka utanför Jönköping
Mannen fördes akut till sjukhus med svåra skador. Foto: Johan Nilsson/TT

Man svårt skadad efter olycka på industriområde i Jönköping


En person har förts till sjukhus med svåra skador efter en allvarlig arbetsplatsolycka i ett industriområde strax utanför Jönköping under måndagseftermiddagen.

Det var strax innan 13 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten. En man hade då fått tunga föremål över sig vid ett företag i Torsvik söder om Jönköping. Både polis och räddningstjänst kallades till platsen och mannen fördes akut till sjukhus med allvarliga skador. 

Olycksplatsen inne på industriområdet har nu spärrats av och en utredning om arbetsplatsolycka har upprättats av polisen.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan
EU-migranter nekas svensk sjukvård
Organisationen Läkare i Världen har träffat flertalet av de 129 personerna som nekats svensk sjukvård. Foto: Emil Langvad/TT och Johan Nilsson/TT

Hård kritik mot Sverige: EU-migranter nekas vård


EU-migranter i Sverige har vid upprepade tillfällen nekats nödvändig vård. Det här slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter nu fast efter en anmälan från organisationerna Läkare i Världen och Amnesty.

– Att svenska staten kränker en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna är fullständigt oacceptabelt, säger Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige i ett uttalande till Svt.

Det rör sig om allt från unga kvinnor som nekats abort till personer som misshandlats men motats bort från vårdkliniker och sjukhus på grund av deras ursprung. Totalt har Amnesty och organisationen Läkare i Världen, som träffat flertalet av personerna bakom de anmälda fallen, anmält den svenska staten för 129 fall där EU-migranter inte fått den vård de har rätt till.

Nu slår Europeiska kommittén för sociala rättigheter fast att Sverige brustit på flera punkter och kritiserar samtidigt staten för diskriminering.

Regeringen tillbakavisar dock anklagelserna men den kristdemokratiska sjukvårdsministern Elisabet Lann skriver i en kommentar till Svt att de nu kommer analysera rapporten och invänta rekommendationer från EU:s ministerråd.

Enligt Amnesty beror problemet med nekad vård på att många redan utsatta EU-migranter saknar det europeiska sjukföräkringskortet som ger rätt till subventionerad vård. Det här på grund av diskriminering i hemländerna.

– Det egna landet har självklart ett ansvar att lösa den här situationen. Men nu handlar det om vad Sverige har för ansvar för att säkerställa att människor får rätt till vård som inte kan vänta, säger Anna Johansson till Svt.

Publicerad Uppdaterad
2 weeks sedan

Sommarhälsning – ta hand om er i värmen!

Hallå!

Här kommer en hälsning från mig (Alexandra) i Stockholm. Greta befinner sig i Köpenhamn där hon står inför rätta tillsammans med flera andra studenter efter en fredlig protestaktion på universitetet för två år sedan (!), där de krävde att universitetet skulle avbryta sina samarbeten med israeliska universitet.

– Vi står inför rätta medan de verkliga brottslingarna – de som skapar död och förstörelse – och företag och institutioner som hjälper dem, går fria, sa hon på den första rättegångsdagen.

Det är mycket farligt i stora delar av Europa nu, som många av er säkert har läst. Som Aftonbladet skriver upplevde minst 101 miljoner européer temperaturer på över 35 grader under torsdagen. Över 200 värmerelaterade dödsfall har konstaterats i Spanien och hundratals har drunknat i Frankrike. Även Italien rapporterar döda i anslutning till hettan. 

Som jag skrev i en krönika häromdagen hade en 33-årig mamma just kommit hem efter att ha varit och handlat i Carpentras i sydöstra Frankrike i måndags, när hennes två pojkar – en tvååring och en fyraåring – sprang iväg och busade. De gick in i familjens bil och stängde om sig. Dörrarna gick i baklås och eftersom temperaturerna i landet just nu är rekordhöga räckte det med en kort stund, enligt mamman tio minuter eller en kvart, sedan var det för sent. Obduktionen visade att pojkarna dog av ”långvarig exponering för extrem värme”.

Igår hände samma sak i en förort till Paris. En treårig pojke dog.

Det skrämmer mig enormt att det verkar som att inte ens den här typen av fruktansvärda händelser leder till de samtal vi skulle behöva ha – varken i politiken eller i våra personliga liv. Ett och annat inlägg dyker upp som handlar om hur dåligt förberedda vi tycks vara, att klimatanpassningen behöver förbättras. Men det är som att vi helt bortser från det centrala: att utsläppen ökar i en situation när det som krävs är akuta, dramatiska minskningar.

Det är som ett badkar. Vårt badkar är redan fyllt upp till kanten. Eftersom utsläppen stannar i atmosfären i hundratals eller tusentals år så räcker det inte att minska utsläppen – kranen behöver skruvas åt helt. Istället vrider vi alltså upp den och den står nu under högre tryck än någonsin. Givetvis behövs stora anpassningsåtgärder och i det akuta läget behöver fokus ligga på att rädda de människor som hotas av värmen. Men den viktigaste anpassningen är att fokusera på det som FN:s klimatpanel redan 2018 sa krävdes:

Snabba, genomgripande och aldrig tidigare skådade förändringar i varje del av våra samhällen.

Nu tar bloggen en liten paus (om inget oförutsett händer) och är tillbaka i när valrörelsen drar igång igen i augusti. För den som har missat kan jag tipsa om att sommarläsa vad 83-åriga Kader hade att säga i sin väljarintervju. Ett kort utdrag här:

– Det finns fina människor i Sverige som tänker och bryr sig om vad som händer i Palestina och andra länder. Men det politiska klimatet är inte som förr, inte som när jag kom till Sverige. Sverige var det bästa landet i hela Europa. Med ekonomi, med jobb. Folk var vänliga. Men inte nu längre. Jag vet inte varför men Sverige har förändrats mycket. Det var bättre förr.

Ta hand om er under sommarveckorna – svalka er ordentligt! Och hoppas ni får ha viktiga, riktiga samtal med varandra! 

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
Poeten Jesper Lundbys veckovers i Arbetaren. Naina Helén Jåma/TT. Montage: Arbetaren

Veckovers: Den riktige mannen

Den riktige mannen, han försörjer sin familj
– men just den här bara har ingen.
Han undrar så varför, han tänker sig trött,
han söker så hårt efter sanningen.

Ge honom bara ett enkelt svar,
en klar manual han kan följa.
En självklarhet som från självförakt ren
den riktige mannen kan skölja.

Vem vet vart din hjärna tog vägen
framför datorn där i ensamhet?
Vad gror i någon som inte duger?
Vad växer, vad såg du – vem vet?

Allt är en jävla röra, men
kom sätt dig med oss andra här.
Låt oss tala som vänner om
vad ”riktig” och ”människa” är.

Jag tror det är någon som lyssnar,
som hjälper någon annan i nöd.
En som räddar en annan människa
från en orättvis onödig död

– vad tror du?

Publicerad Uppdaterad
3 weeks sedan
"De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade." Foto: Björn Larsson Rosvall/TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Nu är företagarna på defensiven

Fler och fler arbetsköpare verkar känna sig hotade av att människors arbetstid kan kortas framöver. Det är ett av få goda tecken i tiden. 

I dagarna börjar Almedalsveckan på Gotland. Ofta utskälld för att vara ett enda kindpussande mellan politiker och storföretag, ett spel som bevakas orimligt mycket av stora medier (nej, vi på tidningen Arbetaren prioriterar inte att åka dit i år heller). 

Samtidigt har det under hela Almedalsveckans historia gjorts engagerade försök att skapa något annat, lyfta röster underifrån. Och vad som letar sig in i programmet säger i bästa fall något om vilka frågor folk bryr sig om på riktigt. 

I år är arbetstidsförkortning en sådan het fråga, sammanfattar tidningen Lag och avtal. Till exempel ordnar arbetsköparorganisationen Teknikföretagen ett seminarium med den defensivt ängsliga rubriken ”Välfärd kräver arbete – varför låtsas vi annat?”. 

Livsviktiga frågor

De senaste åren, för att inte säga decennierna, har den från början mycket ojämlika maktbalansen på arbetsmarknaden tippat mer och mer åt ena sidan: arbetsköparnas, företagsägarnas. Samtidigt som den andra sidan, de anställda, har sett anställningsskyddet urvattnas totalt, medan S-regeringar lagstiftat mot facklig kamp och välfärden monterats ner.

Frågor som i praktiken påverkar anställdas hälsa har länge drivits underifrån, av många fackligt aktiva, och faktiskt även officiellt av ett flertal stora fack: generellt kortad arbetstid, slopat karensavdrag. Men i relativ tysthet. 

Så började det hända något under förra årets avtalsrörelse. Ämnet kortare arbetstid kom upp i ljuset, trots att LO valde att utreda i stället för att kräva. Ett utspel från LO om förhandling med Svenskt Näringsliv kom i stället nu i våras, och möttes förstås med ett ”nej”. Men ämnet letade sig ändå in på förskräckta borgerliga ledarsidor.

Öka pressen underifrån

Fler och fler känner det vansinniga arbetstempot i kroppen. Och i hjärnan. Varför ska vissa slita ut sig, och till exempel ofrivilligt gå ner till deltidslön, samtidigt som de arbetslösa skuldbeläggs och straffas?

Nu pressas krav upp till ytan, inte bara till stora medier utan också till valrörelsen. S, V och MP vill alla ta bort karensavdraget (som inte alls är någon självklarhet i många andra länder). Även partier på högerkanten har börjat öppna för en förändring. 

Miljöpartiet har länge haft kortare arbetstid i sitt program. I år väljer högerliberala Dagens industri att propagera mot just detta.

Inom Socialdemokraterna behandlas frågan om arbetstidsförkortning som vanligt med tvekan, otydlighet och utredningar – men trycket underifrån ökar. 

Det måste öka än mer. Överallt, oavsett vad man röstar, eller inte röstar, på. Låt inte politiker och centralorganisationer begrava frågan igen. 

Mer tid för livet skulle gynna alla anställda, och i förlängningen även sjukskrivna och arbetslösa. 

De enda som tjänar på hög arbetstid är de som lever på att arbetare är utmattade, och samtidigt livrädda för att bli av med jobbet. 

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
Poeten Jesper Lundby skriver veckoverser i tidningen Arbetaren. Claudio Bresciani/TT. Montage: Arbetaren.

Veckovers: Vi kallar det demokrati

Halverade priser på bensin och bussar
ända fram till fjortonde september!
Åt alla små barn gratis Kristersson-pussar!
Grönare gräs! Flera stränder!

Kärnkraft! Vindkraft! Hallonsaft!
Förbjud midsommarstång till jul!
Personaltäthet? Goddag yxskaft!
Inför straffskatt på att vara ful!

Riksdagsspärren lurar i vassen.
Valfläsket brinner! Rösta rätt!
Jag blev Hufflepuff i valkompassen.
Röstboskapen grillas på spett.

Söndagskvällsöppet på Bolaget!
Nyckelring och karamell gratis! Titta!
En kondom med vår logga till samlaget?
Vårt parti skyddar dig bäst från smitta!

Väck från de döda Arne Weise!
Tillverka fossilfritt stål av piss!
Installera i Kebnekaise
världens snabbaste hiss!

Till hösten blir boskapen bitter.
Vi minns, nu när det faller löv,
att höger och vänster skinka sitter
fortfarande på samma röv.

Publicerad Uppdaterad
4 weeks sedan
Arbetarens och Tidskriften Klass chefredaktörer Amalthea Frantz och Beata Hansson. Foto: Joel Kellgren

Mer plats för berättelser underifrån

Arbetarens prenumeranter kommer framöver få ta del av noveller från Tidskriften Klass, som ges ut av Föreningen Arbetarskrivare.

– Det skönlitterära har i stort sett försvunnit från kultursidorna, Arbetaren inräknad. Går man längre tillbaka har vi en stolt historia av att publicera unga lovande arbetarförfattare, så för oss innebär det här samarbetet en möjlighet att återigen plocka upp just det, säger Amalthea Frantz, chefredaktör på Arbetaren apropå det nya samarbetet med Tidskriften Klass. 

– Klass publicerar så många bra noveller, och att låta fler ta del av deras rika material känns otroligt viktigt, fortsätter hon.

Mer plats för berättelser underifrån – det är syftet med Arbetarens nya samarbete med Tidskriften Klass. Samtidigt som skönlitteraturen ges mindre utrymme i offentligheten är det fler som skriver, och behovet av arbetarperspektiv är stort.

Ömsesidig injektion med energi

– Två redaktioner når ut till fler än vad en gör, och tillsammans ska vi se till att fler kan ta del av samtida arbetarlitteratur. Det blir en ömsesidig injektion med energi, säger Beata Hansson, chefredaktör på Tidskriften Klass. 

Samarbetet innebär att Arbetaren kvartalsvis kommer att publicera noveller och dikter från Föreningen Arbetarskrivare, som ger ut Tidskriften Klass. Först ut är novellen Skyddsökande av Karim Taghana, lärare och översättare från svenska till kurdiska.

Den som tycker om novellen får hålla utkik, ryktet säger att Taghana i detta nu arbetar på sin debutroman. 

Publicerad