Enligt en ny undersökning, genomförd av Arbetsförmedlingen, får inte mer än 40 procent av alla som är arbetslösa i dag ersättning från a-kassan. Motsvarande siffra var 2006, innan alliansregeringens omreglering av a-kassereglerna, 80 procent. Fortsätter utvecklingen i samma spår förutspås den siffran sjunka till en fjärdedel, av alla arbetslösa nästa år.
Under 2010 blev 42 000 personer utförsäkrade från sin sjukersättning. Enligt Försäkringskassans egna beräkningar kommer ytterligare 17 000 personer bli utförsäkrade i år. Och socialtjänsten i Stockholm vittnar om att andelen ansökningar om försörjningsstöd ökat markant de senaste åren.
Erika Lindberg från Jakobsberg blev utförsäkrad från sin sjukersättning den 1 juli 2010. Med hjälp av en dövtolk berättar hon över köksbordet om hur svårt det är att få vardagen att gå ihop på de pengar hon får i försörjningsstöd. 55 kronor om dagen beräknas, enligt riksnormen, räcka till mat.
– Som döv är det viktigt för mig med sociala kontakter. Enbart lunchen, på Dövas hus dit jag brukade gå för att träffa mina vänner, kostar 55 kronor. Jag måste hoppa över det med nu. Jag har inte ens råd att ta en fika.
Hon skulle behöva motionera, men ett medlemskap i Friskis & Svettis kostar för mycket.
– Jag kan inte ta en promenad, på grund av mina onda fötter. Jag skulle behöva fotriktiga skor, men det har jag inte råd med.
Erika Lindberg säger att det som räddat henne är att hon förutom försörjningsstödet får en handikappersättning från Försäkringskassan på 1 200 kronor per månad, på grund av att hon är döv.
– Jag tänker på alla andra. Jag förstår inte hur de klarar sig. Internet och telefon, jag skulle inte ha råd med sådant annars.
Erika Lindberg är en ekonomisk person som aldrig tillåter sig några utsvävningar. Hon varken röker eller dricker.
– Jag fattar inte hur de räknar, hur de tänker att man ska klara sig. Man får bli duktig på att planera och hushålla.
Till middag blandar hon upp stekt kycklinglever med sallad. För att det är billigt och gott. Längs med den ena väggen i Erika Lindbergs vardagsrum står ouppackade flyttkartonger, staplade upp till taket. Efter att sonen flyttat ut flyttade hon i februari 2010 till en mindre lägenhet, för att slippa beroendeställningen till socialtjänsten. Detta var innan hon blev utförsäkrad. Den 20 år gamla sängen är uppställd på ett par banankartonger, eftersom benen gett vika. Den gamla luggslitna soffan har hon nyligen slängt ut. På en furubyrå i hallen står inramade fotografier av barnen. Erika Lindbergs nu vuxne son diagnostiserades i tonåren med Aspergers syndrom. De fick ingen hjälp eller stöttning från samhället. 2002 blev hon långtidssjukskriven för utbrändhet.
– Jag fick välja mellan att satsa på att ta hand om min son, eller få ett jobb. För mig var valet självklart.
Hennes son är intelligent men har svårt att hantera sociala situationer. Under tonårstiden kunde han bli våldsam. Från skolan fick Erika Lindberg höra att hon var en dålig mamma, som inte klarade av att uppfostra sin son. Först vid 15 års ålder fick han diagnosen Aspergers syndrom.
– Det var inte så vanligt förr med den typen av diagnoser. I dag har man nog en bättre förståelse.
Erika Lindberg säger att tv:n är nästa sak som ryker. Trots att hon gärna följer nyheterna och att den är som ett sällskap, för henne som är ensamstående. Till sin handläggare på socialtjänsten säger hon att alla borde få prova på att leva så här en period, så kanske de skulle förstå.
– Jag är en kämpe, men min hälsa tar stryk.
Erika Lindberg upplevde det som att hon misstänkliggjordes av sin handläggare på socialtjänsten.
– Hon var otroligt kall och satte upp en fasad. Först efter att vi setts ett antal gånger förstod hon att jag var ärlig. De kanske råkar ut för många som fuskar, jag vet inte. De säger det inte rakt ut, men signalerar att du får skylla dig själv.
I dag är Erika Lindberg arbetssökande och väntar på att få träffa en jobbcoach på Arbetsförmedlingen.
– Jag har varit utan jobb i åtta år, är 53 år och döv. Jag har inte direkt förutsättningarna på min sida.
Hon berättar att oron för hennes ekonomiska situation tär på henne.
– Jag vågar inte lita på att jag ska få fortsatt försörjningsstöd. Tänk om någon oförutsedd utgift dyker upp. Vad gör jag då?
Till Jobbtorg Stockholm hänvisas de som fått beviljat försörjningstöd. Här gör de arbetssökande, tillsammans med en jobbcoach, upp en plan för hur de så snart som möjligt ska kunna återgå till egen försörjning. Minst en timme per dag ska den arbetssökande vara på plats, för att beviljas försörjningsstöd nästkommande månad. På Jobbtorg Stockholms Södermalmsavdelning är för tillfället 600 personer inskrivna.
Bakom den höga, vita receptionsdisken står jobbcoachen Nicholas Mair och tar emot de arbetssökande. Han säger att strax under 50 procent av de inskrivna hittills återgått i någon form av sysselsättning.
– Allt från jurister till docenter och bilplåtslagare hamnar här, säger han.
Krister Rodling sitter vid ett av de runda träborden på Jobbtorg Södermalm och bläddrar förstrött i ett exemplar av Platsjournalen. På kavajslaget sitter den röd-svarta syndikaliststjärnan. På det runda träbordet står en kruka med en grön plastväxt.
Han har varit arbetslös i tio år och kommer hit en timme varje dag, för att söka jobb.
– Förra månaden fick jag inget försörjningsstöd. Jag hade råkat logga in fel på Jobbtorgets dator ett par dagar. Det är tur att jag kan gå hem till mina föräldrar och äta ibland. Det måste vara tuffare för någon som flyttat hit från Sundsvall.
Krister Rodling har jobbat som brevbärare, personlig assistent, lokalvårdare och musiker. I dag är han 60 år och känner att han är chanslös på arbetsmarknaden.
– Jag har aldrig behövt söka jobb tidigare, det ordnade sig alltid på något sätt ändå. Det är svårare idag.
Han säger att man vänjer sig vid att vara fattig. På 1980-talet hade han en lön på 20000 kronor i månaden. Pengarna han får i försörjningsstöd räcker till cigaretter och mat, men ingenting mer.
– Jag kan inte ens gå och ta en fika. Man blir socialt handikappad. När kompisarna ringer och frågar om vi ska hitta på något får jag säga att jag inte har råd. Man får sänka sina krav.
Krister Rodling spelar munspel och gitarr, men förklarar att han tappat lusten och kreativiteten på grund av sin situation.
Han rullar en cigarett och går ut för att ta sig ett bloss. I somras spelade han munspel med Eldkvarn på deras konsert på Lasse i Parken vid Hornstull.
– Plura hade druckit och var glad och generös. Han bjöd upp mig på scenen mitt under konserten, säger Krister Rodling och skrattar.
Jobbcoachen ger han inte mycket för.
– Jag ser aldrig den där så kallade
coachen. Jag vet inte hur länge de kan tilllåta mig att gå här, jag sitter ju bara av en timme varje dag. Jag hoppas att någon form av arbetsmarknadsåtgärd kan bli aktuell så småningom.
Försörjningsstödet ligger i dag, enligt riksnormen, på 3 720 kronor per månad för ensamstående utan barn efter att kostnaden för hyra och el har dragits. De pengarna ska räcka till mat, kläder, hygien och övriga räkningar. Beloppet har sedan 1994 höjts med 317 kronor. 1 640 kronor beräknas enligt normen räcka till en månads mat.
Eva Wilman, chef på försörjningsstödsenheten i Skärholmens stadsdelsnämnd, bekräftar att de sett en ökning av antalet sökande. Hon säger att smällen blir hårdare för de resursstarkare grupperna.
– De har aldrig varit i närheten av en liknande situation. Om de äger en sommarstuga eller har en partner som jobbar måste vi ge dem avslag. Alla andra möjligheter ska vara uttömda innan man kan få försörjningsstöd. Många får avslag eftersom de inte förstått kraven. Försörjningsstödet är det yttersta skyddsnätet. Det är inte bara att slänga in en ansökan och få pengar.
Marianne Wikander, chef på försörjningsstödsenheten i Enskede, Årsta, Vantör, säger att socialtjänsten bara i hennes stadsdelsnämnd brottas med ett sparkrav på 29 miljoner kronor till nästa år. Men kraven för att få sin ansökan om försörjningsstöd beviljad har inte blivit hårdare på grund av det.
– Så kan vi inte jobba. Vi har riktlinjer om en rättssäker handläggning. Men rutinerna för handläggarna har skärpts, med mindre utrymme för individuella bedömningar. Därför kan den sökande kanske uppleva att kraven blivit hårdare.
Marianne Wikander säger att socialtjänsten inte har befogenhet att ompröva någon annan myndighets beslut.
– Även om vi märker att en utförsäkrad person är för sjuk för att ta ett jobb, måste vi begära av dem att de är aktivt arbetssökande.
FAKTA: Försörjningsstöd
• Socialstyrelsens statistik visar att den totala summan som utbetalats i ekonomiskt bistånd i landet har ökat med 3,1 miljarder kronor från 2006 till 2010.
• Dessa fyra år motsvarar den period då utförsäkringarna införts i sjukförsäkringssystemet och många valt att lämna a-kassan till följd av en högre avgift samt skärpta regler.
• En av skärpningarna som gjorts i regelverket för a-kassan är att man i dag ska ha jobbat tolv månader för att beviljas ersättning vid arbetslöshet. Tidigare var kravet sex månader under en period på tolv månader.
