Fackliga konflikter för SAC 2002-2006

Hösten 2002
En socialsekreterare, tillika skyddsombud, på socialförvaltningen i Kopparberg går ut i strejk. Skyddsombudet har i flera år påtalat brister i arbetsmiljön, och gång på gång blivit utan lönepåslag. Under vintern avslutas strejken: arbetsgivaren köper ut honom för två årslöner.

Två diskare på Universitetet i Luleås restaurang går ut i strejk. De kräver att de båda, som gör samma jobb, ska ha lika hög lön. Arbetsköparen Sodhexo sätter in strejkbrytare första dagen, något som försvaras av Hotell- och restaurang-arbetarförbundet. Efter en knapp vecka återgår diskarna till arbetet – utan löneförhöjning.

Vintern 2002
Medlemmarna i den syndikalistiska sektionen på fritidshemmet Korpen på Södermalm i Stockholm varslar om strejk. Sektionen får igenom sina krav – att fritidshemsföreståndaren ska arbeta alla sina timmar på fritidshemmet och inte som skolledningen tidigare beslutat även på den intilliggande skolan – utan att behöva strejka.

Våren 2003
En LS-medlem anmäler solidaritetsorganisationen Emmaus i Björkå för förtal efter att hon jämförts med Hitler och Goebbels av arbetsledningen. Konflikten har då pågått i nästan ett år och grundar sig i Emmaus i Björkås motstånd mot en nybildad syndikalistisk arbetsplatssektion och dess kamp för rättvisa lönevillkor. SAC förlorar förtalsmålet i Arbetsdomstolen. I december 2005 får den sista syndikalisten på solidaritetsorganisationen sparken efter att Handels gått med på undantag i turordningsreglerna. Kalmar LS kräver skadestånd för brott mot anställningsrätten. Tre år senare driver Kalmar LS kampanjer mot Emmaus, i mars 2006 sätts de i blockad. Förhandlingar om eventuella brott mot Lagen om anställningsskydd, Las, pågår fortfarande.

SAC tar genom Transportsyndikatet den stora europeiska tågstrejken till Stockholm. I till exempel Frankrike står tågen helt stilla, i Stockholm ställs 17 avgångar in. Strejken riktar sig mot EU:s beslut att konkurrensutsätta godstrafiken.

Ett trettiotal syndikalister varslar om strejk mot Irakkriget. Strejken pågår under tre timmar fredagen den 4 april och samlar till slut ett tiotal medlemmar, de allra flesta från Stockholms universitet.

SAC lägger sympativarsel för Kommunals planerade strejk.

SAC:s mediesyndikat anmäler ett trettiotal medieföretag för att de inte anmäler lediga tjänster till arbetsförmedlingen. SVT, Göteborgs-Posten och Sundsvalls Tidning lovar bot och bättring.

Hösten 2003
Syndikalisten Anders Nilsson från Strängnäs LS gör en lönekartläggning på sin arbetsplats Xponcard. Det är startskottet på en lång konflikt. Anders Nilsson får, tillsammans med 15 arbetskamrater, sparken när Sif-klubben på Exponcard går med på att i flera fall strunta i turordningsreglerna. Tre personer sägs upp på grund av arbetsbrist, trots det blir Sif-klubbordförandens fru och son anställda. Ordföranden befodras. I september 2005 får Anders Nilsson ett hemligt belopp mot att han avsäger sig rätten till förtur enligt Las.

Hösten 2004
SAC sympativarslar om strejk mot Posten. Sammanlagt 2000 postanställda från Seko, SAC och Facket för service och kommunikation berörs, men innan strejken hinner bryta ut backar arbetsgivarorganisationen Almega. En lönetrappa införs och nyanställdas löner höjs med 1 300 kronor.

Vintern 2004/2005
Postanställda syndikalister på Östermalim och Norrmalm i Stockholm inleder en blockad mot utdelningen av Metros Hus och hem-bilaga. Posten svarar med lockout. Syndikatet går ut i strejk, Sekomedlemmar agerar strejkbrytare.Efter flera veckors strejk går Posten med på att förstärka bemanningen de dagar bilagor delas ut.Samma sommar strejkar postanställda på Södermalm mot samma sak, även de når viss framgång.

Johan Larsson, medlem i Göteborg LS, blir uppsagd från sitt jobb som undersköterska efter att ha protesterat mot vanvård. Arbetsdomstolen ogiltigförklarar uppsägningen, men Larsson får inte tillbaka jobbet. Däremot får han 80000 kronor i skadestånd och 16 månadslöner i avgångsvederlag.

Våren 2005
SAC:s tunnelbanesektion strejkar i två dygn, bland annat för rätten till säkra anställningar. 160 avgångar ställs in. Strejken får stort stöd, bland annat från Seko-klubben i tunnelbanan.

Justitieombudsmannen riktar hård kritik mot Hofors kommun, som upprepade gånger kritiserat SAC-medlemmen och miljöinspektören Pär Åslund för att han yttrat sig offentligt om miljökontorets bristande tillsyn.

Sommaren 2005
Ägaren till sportbaren Gloria i Malmö ingriper i en flygbladsutdelning och går till attack med en påk. Syndikalistiska arbetssäljare hade dessförinnan tröttnat på 15 timmar långa arbetspass och uteblivna löner.

Medlemmar i Malmö LS strejkar mot företaget Sydassistans för att bryta tystnaden om sexuella trakasserier mot personliga assistenter. När en LS-medlem anmälde att hon trakasserats svarade Sydassistans med att ge henne sparken.

Hösten 2005
Seko klubb 119:s ordförande Per Johansson får sparken och vild strejk utbryter i tunnelbanan i Stockholm. Nio av tio tåg står stilla under en dags morgonrusning. SAC varslar om politisk strejk. Connex beslutar om sjukintyg från första dagen för att undvika vild strejk bland Seko-medlemmar. Trots det deltar många Seko-medlemmar i SAC:s strejk. Vart tredje tåg står stilla under ett dygn.

Tidningsutdelaren Bo Roger Nordström i Uppsala får sparken efter att först ha bytt fack från Transportarbetareförbundet till SAC och därefter försökt värva fler medlemmar till SAC på arbetsplatsen. ”Illojalitet och arbetsvägran”, säger arbetsköparen.
Nordström nekas återanställning, men får 220000 kronor i en uppgörelse med arbetsköparen UNT distribution.

Vintern 2006
Sängbutiken Sova sparkar en anställd som är medlem i Malmö LS. Blockader mot företaget inleds i Malmö, Göteborg och Stockholm. Till slut nås en uppgörelse, den sparkade medlemmen får ett hemligt belopp i skadestånd. Efter fackets hot om strejk och blockad får Maryam Torkaman, medlem i Skärholmens LS, inte bara behålla sitt arbete som vårdbiträde i Hässelby-Vällingbys hemtjänst: hennes vikariat omvandlas till en fast tjänst. Torkaman hade klagat på bristande information och frågat när hennes vikariat skulle omvandlas till en fast tjänst, när chefen svarade med ett omöjligt schema och indragna arbetspass.

Liv Marend, Malmö LS, försöker inleda en enpersonstrejk mot konditoriet Lundagård i Lund, efter en konflikt om arbetstider. Ägaren svarar med att dra ner henne i källaren och hota henne och hennes familj till livet. Hotet polisanmäls och Malmö LS utför flera blockader mot företaget.

Våren 2006
Solna LS sätter bemanningsföretaget Snille bemanning i nyanställningsblockad och utför flera bojkottaktioner mot Snilles kund Fortum värme. Kravet är att trygga anställningar. Snille stämmer Solna LS på 200000 kronor för olovliga stridsåtgärder. Efter att Fortum satts i blockad vid flera tillfällen går Snille med på att teckna kollektivavtal i maj. Den uppsagda medlemmen får 20000 kronor, Solna LS 40000 och Snille drar tillbaka sitt skadeståndskrav.

Postanställda SAC-medlemmar sätter en försändelse med propagandamaterial från Nationaldemokraterna i blockad. Flera Seko-medlemmar sjukskriver sig för att slippa dela ut den.

Strängnäs syndikalistiska kommunsektion stämmer Strängnäs kommun i Arbetsdomstolen, AD. Kommunen har vägrat förhandla om sektionsmedlemmarnas löner, eftersom sektionen saknar kollektivavtal. Istället vill de hålla individuella förhandlingar. I oktober får syndikalisterna rätt, AD slår fast att kommunen brutit mot medbestämmandelagen och utdömer ett skadestånd på 30000 kronor.

Sommaren 2006
Hemtjänstpersonal i Hässelby-Vällingbys hemtjänst går ut i strejk för bättre arbetsmiljö och för att den personal som inte fått sina vikariat förlängda ska återanställas. Efter 27 dagars strejk backar kommunen: medlemmarna får tillbaka sina arbeten, de blir dessutom fast anställda.

Medlemmar i den syndikalistiska driftsektionen Göteborgs tidningsbud strejkar och försätter distributionsföretaget VTD i blockad, efter att två medlemmars distrikt utökats utan att lönen samtidigt höjts. Strejken avslutas när medlemmarna accepterar en uppgörelse från VDT.

Ett tjugotal medlemmar i Malmö LS blockerar ingången till Fosie stadsdelsförvaltning, blockaden rör arbetsförhållandena på ett gruppboende. Polisen ingriper mot blockaden. Vid en senare blockad filmar polisen deltagarna och griper tre av dem. Nästa blockad blir våldsam. Polisen attackerar deltagarna med pepparsprej och släpar bort dem från platsen.
Vid en demonstration mot polisvåld två veckor efteråt ingriper polisen igen: med mera våld. Stödaktioner med Malmö LS genomförs i flera städer.

De syndikalistiska sjuksköterskorna på Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus, Umas, inleder en strejk nattetid för bättre bemanning och bättre arbetsförhållanden. Drygt tre veckor senare avslutas strejken när klinikledningen presenterar en preliminär handlingsplan för bättre arbetsmiljö.

En grupp papperslösa utnyttjas som städare på lyxhotell i Stockholm. Efter att en av dem fått sparken påbörjar den syndikalistiska sektionen på arbetsplatsen en kamp i det tysta. Efter att de hotat att bland annat dela ut flygblad utanför hotellet valde arbetsköparen att förhandla. Resultat: den sparkade papperslösa återanställs, kollektivavtal skrivs för samtliga an-ställda.

Hösten 2006
Storstockholms postsyndikat blockerar utdelningen av valpropaganda från Sverigedemokraterna.

Borås LS inleder en blockad mot Manpower efter att en medlem fått sparken från bemanningsföretaget. Snart sprider sig blockaderna även till Kalmar, Malmö och Stockholm. Manpower drar tillbaka varslet om uppsägning. Konflikten fortsätter eftersom Borås LS menar att företaget sagt upp medlemmen på ett lagvidrigt vis. Bland annat blockeras infarten till Ericsson i Borås vilka har många anställda från Manpower.

En syndikalistisk präst från Malmö som nekats en utlands-tjänst med hänvisning till hans allergi, vinner i AD. Svenska kyrkan döms att betala Malmö LS rättegångskostnader, samt 50000 kronor i skadestånd till prästen för olaga diskriminering.

Strängnäs syndikalistiska kommunorganisation tar strid mot de båda kommunala badhusen i Strängnäs. En medlems schema har förändrats när han återvänder från sin pappaledighet, något som gör det omöjligt för honom att klara vardagen som ensamstående förälder.
Till en början genomför man blockader, men om kommunen inte visar förhandlingsvilja kommer strejk att utlysas i slutet av oktober.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Johan Ingelskog, avtalssekreterare Kommunal, Marie Nilsson, ordförande IF Metall, Veli-Pekka Säikkälä, LOs avtalssekreterare, Johan Lindholm, LOs ordförande och Eva-Lotta Ramberg, ordförande HRF, när LO-styrelsen presenterar förslag till hur LO vill sänka arbetstiden i Sverige, under en pressträff i LO-Borgen i Stockholm.
Flera tunga LO-toppar var på plats i Stockholm under tisdagsmorgonen där de presenterade förslaget om sänkt arbetstid. Foto: Lars Schröder/TT

LO kräver förhandling om kortare arbetstid för alla


LO kräver kortare arbetstid för samtliga av Sveriges arbetare. Vid en pressträff på tisdagsmorgonen beskrev förbundsordföranden Johan Lindblom förslaget om att kalla Svenskt Näringsliv till förhandling i frågan för ”historiskt”.

Den senaste tiden har flera studier visat att kortare arbetstid kan ge både friskare personal och ökad produktivitet. Nu kallar därför LO arbetsköparsidan till förhandling i frågan där de kräver kortare arbetsveckor med bibehållen lön. För alla yrkesgrupper oavsett bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare sagt nej till förslag om en lagstiftning i frågan men LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä hoppas på konstruktiva förhandlingar. 

– Vi vill gärna lösa ut den här frågan under hösten, innan förhandlingarna om nya kollektivavtal 2027 drar igång. Samtidigt vet vi att sådana här stora frågor kan ta tid att förhandla, säger Veli-Pekka Säikkälä till tidningen Arbetet.

Grannländerna arbetar mindre

En av motiveringarna bakom LO-kravet är de höjda pensionsåldrarna och de ökade arbetsmiljöproblemen. Att alltför många, särskilt inom de klassiska arbetaryrkena, helt enkelt inte orkar jobba ett helt yrkesliv.

Som exempel lyfter LO Norge och Danmark som lämnat 40-timmarsveckan och i stället arbetar omkring 37 timmar.

Agnes Lansrot är nytillträdd generalsekreterare för SAC Syndikalisterna och hon välkomnar LO:s förslag.

Agnes Lansrot SAC Syndikalisterna
Agnes Lansrot på SAC Syndikalisterna är positiv till LO:s förslag. Foto: Johan Apel Röstlund

– Det är verkligen på tiden. Vi har haft 40 timmars arbetsvecka sedan 1973 så det är bra att hela arbetarrörelsen nu går samman. Jag tror att en sådan här reform skulle leda till ökad jämlikhet och vara extra viktig inom yrken med hög arbetsbelastning, säger Agnes Lansrot till Arbetaren strax efter LO:s pressträff på tisdagsmorgonen.

Enligt LO kommer facket att skicka en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv inom några dagar med förhoppning om att förhandlingarna kan komma igång under våren.

Publicerad Uppdaterad
1 dag sedan
Dödsolycka påp arbetsplats i skånska Staffanstorp
Dödsolyckan i Staffanstorp var den andra på lika många dagar i Skåne och hittills i år har minst sex personer omkommit på sina jobb runt om i Sverige. Foto: Johan Nilsson/TT

Nattsvarta statistiken: Ännu en dödsolycka på arbetsplats i Skåne


Ännu en dödsolycka på en arbetsplats i Skåne. Under måndagseftermiddagen omkom en kvinna i 45-årsåldern i Staffanstorp sedan hon klämts fast under någon form av ventilationsplåt.

Det blev en nattsvart start av februari på den svenska arbetsmarknaden med två döda på lika många dagar.

I söndags omkom en man inne på en verkstad i Landskrona hamn och bara ett dygn senare omkom en kvinna i 45-årsåldern i en klämolycka på sin arbetsplats i Staffanstorp.

Larmet kom strax efter lunch på måndagen och räddningstjänsten arbetade länge på plats för att få loss kvinnan, som enligt polisen ska ha klämts under någon form av ventilationsplåt som fallit över henne. Hon kunde senare föras akut till sjukhus med allvarliga skador men hennes liv gick inte att rädda.

Enligt vakthavande befäl vid Räddningstjänsten Syd pågick en renovering i byggnaden där kvinnan arbetade och en anmälan om arbetsplatsolycka och vållande till annan död har nu upprättats.

Dödsolyckan var den sjätte hittills i år på den svenska arbetsmarknaden och den andra i Skåne på bara två dagar, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad
5 dagar sedan
Kollage: Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz: till till vänster i bilden, till höger i bakgrunden bild från en byggarbetsplats där en har kran vält
Amalthea Frantz, Arbetarens chefredaktör. Foto: Johan Apel Röstlund, Anders Wiklund / TT. Montage: Arbetaren

Amalthea Frantz:
Myten om det trygga Sverige lever kvar – på ett område

Att Sverige är ett särskilt tryggt land för arbetare är en seglivad myt. Vi har internationellt sett usel anställningstrygghet. I de branscher som drabbas mest av dödsolyckor har facket traditionellt varit starkt – men nu uppdagas värre och värre missförhållanden, inte sällan dolda bakom chimären kollektivavtal. 

Varje vecka dör en person på sitt jobb i Sverige. Fortfarande. De allra flesta är män. I kvinnodominerade yrken slits de anställda ut och blir sjuka på andra sätt. Vilket kan ha nog så dramatiska orsaker – exempelvis ligger hot och våld bakom 12 procent av de allvarliga arbetsolyckorna inom kommun- och regionsektorn, som Arbetaren uppmärksammade i höstas.

Själva dödstalen kunde förstås vara mycket värre. Så sent som på 1960-talet dog närmare en arbetare om dagen i Sverige. Att det inte är så längre är ingen slump. Som alltid finns de berördas egna drivkrafter bakom: anställda har kämpat för säkra arbeten och drägliga uppgifter, bland annat via skyddsombud. Gränsen för vad som var acceptabelt förflyttades. Dessvärre har denna gräns pressats tillbaka igen de senaste decennierna. 

Till exempel vittnar många fackligt aktiva om att skyddsombudens arbete försvåras allt mer. Samtidigt har medieskuggan brett ut sig över arbetares villkor i allmänhet, oavsett könstillhörighet.

Men, kanske har konflikterna synts lite mer än vanligt även i de stora medierna det senaste året. Vi minns skandalerna runt Northvolt och senare Stegra. Lönesänkningarna på Clas Ohlson. Den till synes ändlösa Tesla-strejken. Och förstås de omskrivna olyckorna med flera döda, senast i Söderhamn, tidigare i exempelvis Sundbyberg. Men de dödsolyckor som mest blir en siffra i statistiken är lika fruktansvärda.

Myten om tryggheten

Myten om Sverige som ett tryggt land för arbetare lever kvar. Det är uppenbart att många inte omfattas av tryggheten längre – särskilt inte migrantarbetare. Men försämringarna påverkar alla. Hur många är medvetna om att Sverige bedöms ha bland de sämsta anställningsskydden bland OECD-länderna, eftersom lagen om anställningsskydd (LAS) är så urvattnad? Det är därför stora delar av EU:s plattformsdirektiv inte kommer göra någon direkt skillnad för gigarbetare här. 

De stora facken har länge varit starka inom manligt dominerade branscher. Samtidigt är det just där de flesta dödsolyckor ännu sker – och där värre och värre missförhållanden uppdagas. Bygg, transport och jordbruk. Bland de många ljusskygga företagen finns förstås också ett mörkertal av olyckor. 

Tryggheten är på många sätt en chimär. I den omskrivna penningtvättshärvan hade ungefär hälften av de inblandade företagen kollektivavtal. Samma sak gäller de arbetsköpare som syndikalister drog till Arbetsdomstolen under 2025 – hälften av byggbolagen hade avtal med LO-facket Byggnads. 

Tecken i tiden

Att driva fall i domstol framstår kanske inte som det mest radikala fackföreningar kan göra. För syndikalisternas del beror de många fallen på två saker: för det första att man, i motsats till LO, har lyckats organisera en stor andel migrantarbetare. Dessas fall är ofta relativt enkla, till exempel att arbetsköparna förhandlingsvägrat. För det andra att lagändringen år 2019, som drevs igenom av Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco samt S-regeringen, gjort det mycket svårare att ta till andra metoder. 

Fallen i AD är tecken i tiden. Samtidigt har de minskat kraftigt sedan 2024 – eftersom fler av syndikalisternas ärenden når en lösning genom andra sorters förhandlingar. Om vi ska försöka se något positivt i samtiden (inte det lättaste) så är det en liten ljusglimt. I samma ljus måste vi se att medlemmarna i SAC:s lokala samorganisationer nyligen valde flera migrantarbetare till viktiga poster.

Ett annat tecken i tiden är att en syndikalistisk fackförening för lantarbetare nyligen grundades i Stockholmsområdet.

Rikta ljuset mot klassfrågorna

Om arbetsköparna får som de vill flyttar de gärna villkoren 100 år tillbaka i tiden. Just nu bevakar Natacha López rättegången om fallet utanför skånska Skurup. Rubriken säger det mesta: Lockades till Sverige med löften om arbete – tvingades till slav­arbete.

Många rubriker i dag låter som tagna från förra seklets början. Men kamperna fortsätter, in i framtiden. Under 2026 väntar en dom om ifall Hamnarbetsköparna gjort sig skyldiga till föreningsrättskränkning. Samma sak som drabbade skogsarbetarna i Lossmen-Ekträsk – de fick inte organisera sig som de ville. För hundra år sedan. 

Efter en drygt sju år lång konflikt vann syndikalisterna den striden. IF Metalls ovanliga Tesla-strejk fortsätter även den, in på sitt tredje år. 

Detta år, valåret 2026, tävlar de politiska partierna i hårda åtgärder som ska råda bot på otryggheten i samhället. Visst är det lustigt att de samtidigt fortsätter låtsas som om just arbetare och arbetslösa lever under exceptionellt trygga förhållanden i Sverige? 

De vill inte rikta ljuset mot klassfrågor. 

Men som alltid är det de berördas kamp som avgör i slutänden. Anställda, deras familjer, hela samhällen måste hålla ihop, hålla ut och hjälpa varandra för att nå verklig förändring. 

Publicerad Uppdaterad
1 vecka sedan
Två män döda efter arbetsplatsolycka i Bergvik utanför Söderhamn
Polisen utreder händelsen som misstänkt grovt vållande till annans död i samband med arbetsplatsolycka. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Två döda efter allvarlig arbetsplatsolycka utanför Söderhamn


Två medelålders män omkom under tisdagen efter en allvarlig arbetsplatsolycka i Bergvik strax utanför Söderhamn. Polisen är fortfarande förtegen om vad som hänt med meddelar att en utredning om misstänkt grovt vållande till annans död i samband med arbetsplatsolycka inletts.

Det var vid 13-tiden som larmet kom från en arbetsplats i Bergvik bara någon mil väster om Söderhamn. Två män hade då skadats i samband med en olycka och både ambulans, polis och räddningstjänst kallades till platsen. De båda männen, som enligt Svt Gävleborg var i medelåldern, fördes akut till sjukhus.

Senare under eftermiddagen meddelades det dock att de bägge dött till följd av sina svåra skador.

”Med hänvisning till förundersökningssekretess kommer polisen inte ge några ytterligare kommentarer om omständigheterna för olyckan”, skriver polisen på sin hemsida.

Dödsolyckan var den fjärde hittills i år. Förra året omkom minst 52 personer på sina arbetsplatser runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Publicerad Uppdaterad
2 veckor sedan
Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill att du ska skaffa fler barn trots att hans regering inte gör något vettigt åt vare sig arbetslösheten, boendekostnaderna eller jämställdheten. Foto: Johan Apel Röstlund, Claudio Bresciani / TT, Håkan Gustafsson

Amalthea Frantz:
Använd kondom tills vi vet om regeringen blir kvar

Kristdemokraten Jakob Forssmed är orolig över att det föds för få barn i Sverige. Men vem vill skaffa en större familj när arbetslösheten är rekordhög och regeringen skiter i klimatkrisen? Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull, skriver Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz.

”Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans”, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens i somras.

Att förbättra just dessa områden är ju dock inte vad regeringen är bäst på. Tvärtom. Är det någon som förknippar nuvarande regering med till exempel rimliga boendekostnader, billiga hyresrätter, höjda löner, fungerande socialförsäkringar eller jämställdhet i hemmet? 

Att regeringen ändå bryr sig beror på att det rekordlåga barnafödandet kommer få allvarliga konsekvenser när arbetskraften och skatteintäkterna minskar. 

En utredning är tillsatt, i vanlig ordning. Ett delresultat ska presenteras nu i januari. 

Samtidigt är skolans sexualundervisning under attack, efter en annan sådan statlig utredning. I värsta fall ser vi snart ännu en nedmontering av ett område som Sverige länge var ett föregångsland inom. 

Ha kul och ha sex – men inte för regeringens skull

Tidningen Arbetaren ser sig tvungen att härmed skicka ut en allvarlig uppmaning: ha kul och ha sex – men inte för att skapa fler arbetare och skattebetalare åt staten. Tvärtom, använd preventivmedel om du är det minsta osäker. Till exempel tills vi vet om vi blir av med nuvarande regering. 

Den regering som skiter i klimatkrisen, vill ge både arbetare och arbetslösa sämre villkor, utvisar arbetare med utomeuropeiskt ursprung och planerar att sätta barn i fängelse.

Och passa samtidigt på att nominera någon kämpe till vårt Ottarpris till minne av Arbetarens medarbetare Elise Ottesen-Jensen som 1933 grundade RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. För att nominera, mejla [email protected]. Skicka med din adress så får du hem ett exemplar av tidernas coolaste kondom.

Nominera någon till Ottarpriset och få Arbetarens kondom! Läs mer

Publicerad
2 veckor sedan
Israelisk militär i Hebron, Västbanken
Trots den så kallade vapenvilan har de israeliska attackerna mot palestinier inte upphört. Israeliska soldater under en räd i den palestinska staden Hebron på det ockuperade Västbanken tidigare i veckan. Foto: Mahmoud Illean)/TT

Israelisk attack mot FN-lokaler


Israel har attackerat och förstört delar av FN:s Unrwa-lokaler i det ockuperade östra Jerusalem på tisdagsförmiddagen. Det rapporterar nu flera internationella medier.

Enligt nyhetsbyrån AFP rullade bulldozrar in på området där Unrwa, FN:s organ för palestinska flyktingar, har sina lokaler under tisdagsmorgonen. Inredning förstördes och Unrwa skriver i ett eget uttalande att det utsatts för en ”aldrig tidigare skådad attack”.

Det israeliska  utrikesdepartementet har försvarat attacken och säger att de anser sig ha rätt att ta över och förstöra lokalerna som ligger i det illegalt ockuperade östra Jerusalem.

Samtidigt fortsätter, trots den påstådda vapenvilan, det israeliska våldet i Gaza och på Västbanken. Som Arbetaren rapporterade förra veckan har i snitt i ett barn om dagen dödats av israelisk militär i det sönderbombade Gaza sedan vapenvilan skrevs under i oktober förra året.

Sammanlagt har över 70 000 palestinier dödats i Gaza sedan Hamas attack på Israel den 7 oktober 2023. Många av dessa är barn.

Publicerad Uppdaterad
1 månad sedan
Arbetarens redaktion (utan inbördes ordning) siar om framtiden och försöker hoppas på något bättre än samtiden. Foto: Arbetaren / Alaa Abu Asad, Jan-Åke Eriksson, Mika Kastner Johnsson

Skitåret 2025 är äntligen slut. Nu blickar vi framåt – men mot vadå?

Elände
Elände
Elände

Länge lyste den svarta rubriken på Arbetarens gamla löpsedel från årskiftet 2010/2011 från ett hörn av redaktionen. Nu har vi städat bort den. Få kunde väl ana att det 15 år senare skulle se än jävligare ut runt om i världen. Krig, klimatkatastrofer och fortsatt ökade klassklyftor. 2025 är äntligen över och nu är det dags att blicka framåt. Så här tror vi på Arbetarens redaktion om året som kommer.

2025 var allt annat än muntert. Hur lång blir baksmällan?

Johan
– Den har väl egentligen fortfarande inte lagt sig sedan 2024 och knappt ens från året innan det. Så den blir nog dessvärre väldigt lång. Vi lever i mörka tider, ta en återställare!

Amalthea
– Det enda som faktiskt hjälper mot baksmälla är väl att fortsätta vara full, så vi får köra på det.

Josephine
– Enda hoppet är att det är de som festade hårdast får den svåraste huvudvärken.

Vendela
– Det finns inte tid för baksmällor. Organisera dig!

Titta i din inre spåkula. Vad ser du mest fram emot 2026?

Håkan
– Det ska bli oerhört spännande att följa SAC:s stora satsning på migrantorganiseringen på nationell nivå. Solidariska byggare och Solidariska städare har ju vunnit fantastiskt många viktiga strider under de senaste åren, i framförallt Stockholms-regionen. Och om praktiken, lärdomarna och organiseringen kan skalas upp på fler platser och i fler branscher – då kommer 2026 bli ett riktigt spännande år.

– Sedan ser jag också fram emot hockey-OS! I år med NHL-spelare för första gången på länge. Jag ser fram emot att se William Nylander spela i Tre Kronor.

Alva
– Jag såg fram emot att få ta det nya nattåget till Basel, men nu blir det ju inget med det. Och fast jag skäms lite för det så längtar jag efter den svenska översättningen av Knausgårds Jag var länge död. Men förhoppningsvis sker något mer exalterande än det under året. 

Johan
– Att året ska ta slut? Nej. Jag hoppas att Erik Helgeson får upprättelse i Arbetsdomstolen och kommer tillbaka till jobbet och att vi får se någon slags ljusning i helvetes Sudan, Gaza och på Västbanken. Samt att Brynäs rycker upp sig lagom till slutspelet i vår och infriar förväntningarna om SM-guld.

Förutom det kommande valet. Vilka blir de stora politiska och fackliga striderna under året som kommer?

Johan
– Fackligt tror jag just utgången av fallet med Erik Helgeson blir både viktigt och på många sätt avgörande. Politiskt ska det bli spännande att se hur lång tid det tar innan utbrytargrupperna ur Vänsterpartiet bryter sig ur varandra. Valrörelsen däremot, riskerat att bli en direktsänd tågkrasch i slowmotion.

Josephine
– Flykting- och migrantfrågorna. Att våga säga ifrån, studera och rensa ut den ofattbart ökande acceptansen för rasism.

Amalthea
– Inrikespolitiken kommer nog vara en tröstlös blandning av meningslöst käbbel, öppen rasism och hyllningar av auktoritära ledare. Fackligt, om jag ändå ska uttrycka en förhoppning, så tror jag att både syndikalistiska migrantarbetare och missnöjda LO-medlemmar blir fler och att det kommer ge avtryck. Och så klart kommer det bli underbart att se Hamn-arbetsköparna förlora i AD. Eller någon annanstans.

På tal om valet. Hur går det och spelar det egentligen någon roll vilka som bildar regering?

Josephine
– Helt dimmigt i min spåkula just nu, hoppas på att fackliga och andra organisationer vågar stå fria och tvinga politikerna att börja ta ansvar för sitt uppdrag. Att politikernas makt börjar utgå från folket som det är tänkt. Och ett tydligt avvisande av nationalism i valrörelsen – för att i stället presentera alternativen.

Håkan
– Det spelar ju så klart en stor roll. Mycket talar väl för att sossarna vinner enbart för att människor inte vill ha den brutalisering som Tidöregeringen inneburit. Men att döma av hur sossarna just nu bedriver sin opposition så är risken tyvärr stor att de förlorar. Hittills har man till exempel inte presenterat något trovärdigt alternativ för hur man ska lösa arbetslösheten. Och kriminalpolitiskt så har ju sossarna agerat som om de vore ett femte parti i Tidösamarbetet.

Vendela
– Vad jag kan se finns det två troliga utfall: att SD bildar regering med M och KD, eller att sossarna tar hem segern och går i allians med de partier de får med sig. Antingen kommer V böja sig ännu mer för S högervridning, eller så kommer de stå som opposition. De små, splittrade vänsterpartierna kommer inte komma över spärren. Det gör inte L heller. Alla alternativ är dåliga, men SD-varianten är farligast.

Amalthea
– I bästa fall kan en ny regering ge lite andrum, som ger sociala rörelser en chans att ta utrymme och initiativ. Men jag tror att det kommer bli jämnare mellan blocken än vad någon riktigt vill. Ser det inte som omöjligt att S och M båda försöker leka landsfäder och bilda en mittenregering. Än troligare är dock, tyvärr, att hela eller största delen av det borgerliga blocket bildar regering med SD. Båda fallen skulle säkerligen ge katastrofala följder för arbetares rättigheter, sjukskrivna och arbetslösa, mänskliga rättigheter, fria medier och yttrandefrihet, med mera. 

Fritt fram att önska. Hur vill du helst se löpsedeln som sammanfattar 2026?

Alva
– Jag kan inte tänka på löpsedlar utan att se Pontus Lundkvists “Nu kommer el-tortyr i pungen-kylan”.

Vendela
– ”Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär!”

Josephine
– Någonting i stil med: ”Du agerade – vi vände skutan tillsammans”

Johan
– ”Arbetaren avslöjar: 2026 var bara på skämt”

Amalthea
– ”Efter 99 dagars regeringsförhandlingar – folket tröttnade och tog över, vi har hela listan!”

Håkan
– ”Rättvis fred i Palestina” eller ”Ryssland backar ur Ukraina”.

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Podden besöker Bokkafé Angbett i Umeå

Bokkafé Angbett är ett frihetligt socialistiskt bokkafé som har rötterna i Skellefteå, men som år 2018 flyttade lokalen och verksamheten till Umeå. I det andra avsnittet av podden Kulturplats möter lyssnarna Lars Axelsson, aktiv i bokkafét.

– Det intressanta är människornas fria skaparkraft, säger Lars Axelsson som är aktiv i Bokkafé Angbett och som länge varit engagerad för DIY-kultur.

I poddavsnittet berättar han om Bokkafe Angbett och om när ockupanter fick hyra lokstallar av kommunen – för en krona om året. Lars Axelsson lyfter även kritik mot hur stadsomvandlingen sett ut i Umeå de senaste åren. Den som vill läsa mer om detta kan bland annat kika på Allt åt allas rapport ”Detta hus ska inte bli någon jävla galleria”.

Här kan du höra första avsnittet av podden Kulturplats

Lars Axelsson utanför Bokkafé Angbett. Foto: Tuija Roberntz
Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Podd: Fallet Erik Helgeson del II

Arbetarens chefredaktör Amalthea Frantz i ett samtal med Hamnarbetarförbundets vice ordförande Erik Helgeson på Socialistiskt forum i Stockholm 29 november, 2025.

Lyssna på avsnittet i ljudspelaren ovan! (Eller sök efter Arbetaren Radio i din vanliga poddspelare)

Här kan du höra del 1:

Läs gärna våra intervju med Erik Helgeson här:

Publicerad Uppdaterad
2 månader sedan
”Om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller”, sade forskaren Christer Mattson i P1 Morgon. Illustration: Toivo Jokkala

”Det gynnar bara Hitler”

Satirtecknaren Toivo Jokkala kommenterar den aktuella frågan om gynnandet av nazister.

”Det gynnar bara Hitler.” Illustration: Toivo Jokkala

– Det är en väldigt olycklig spiral mellan de högerextrema manifestationerna och motdemonstranterna, sade forskaren Christer Mattson, chef för Segerstedtinstitutet, i  P1 Morgon den 2 december, apropå mobiliseringen mot de återupptagna nazistdemonstrationerna i Sverige.

– Så om man inte vill ha nazister på gatorna ska man nog inte vara där själv heller, tillade Christer Mattsson.

Den här satirbilden av Toivo Jokkala publicerades första gången i tidskriften Brand nr 2/2021.

Publicerad Uppdaterad