Fackliga konflikter för SAC 2002-2006

Hösten 2002
En socialsekreterare, tillika skyddsombud, på socialförvaltningen i Kopparberg går ut i strejk. Skyddsombudet har i flera år påtalat brister i arbetsmiljön, och gång på gång blivit utan lönepåslag. Under vintern avslutas strejken: arbetsgivaren köper ut honom för två årslöner.

Två diskare på Universitetet i Luleås restaurang går ut i strejk. De kräver att de båda, som gör samma jobb, ska ha lika hög lön. Arbetsköparen Sodhexo sätter in strejkbrytare första dagen, något som försvaras av Hotell- och restaurang-arbetarförbundet. Efter en knapp vecka återgår diskarna till arbetet – utan löneförhöjning.

Vintern 2002
Medlemmarna i den syndikalistiska sektionen på fritidshemmet Korpen på Södermalm i Stockholm varslar om strejk. Sektionen får igenom sina krav – att fritidshemsföreståndaren ska arbeta alla sina timmar på fritidshemmet och inte som skolledningen tidigare beslutat även på den intilliggande skolan – utan att behöva strejka.

Våren 2003
En LS-medlem anmäler solidaritetsorganisationen Emmaus i Björkå för förtal efter att hon jämförts med Hitler och Goebbels av arbetsledningen. Konflikten har då pågått i nästan ett år och grundar sig i Emmaus i Björkås motstånd mot en nybildad syndikalistisk arbetsplatssektion och dess kamp för rättvisa lönevillkor. SAC förlorar förtalsmålet i Arbetsdomstolen. I december 2005 får den sista syndikalisten på solidaritetsorganisationen sparken efter att Handels gått med på undantag i turordningsreglerna. Kalmar LS kräver skadestånd för brott mot anställningsrätten. Tre år senare driver Kalmar LS kampanjer mot Emmaus, i mars 2006 sätts de i blockad. Förhandlingar om eventuella brott mot Lagen om anställningsskydd, Las, pågår fortfarande.

SAC tar genom Transportsyndikatet den stora europeiska tågstrejken till Stockholm. I till exempel Frankrike står tågen helt stilla, i Stockholm ställs 17 avgångar in. Strejken riktar sig mot EU:s beslut att konkurrensutsätta godstrafiken.

Ett trettiotal syndikalister varslar om strejk mot Irakkriget. Strejken pågår under tre timmar fredagen den 4 april och samlar till slut ett tiotal medlemmar, de allra flesta från Stockholms universitet.

SAC lägger sympativarsel för Kommunals planerade strejk.

SAC:s mediesyndikat anmäler ett trettiotal medieföretag för att de inte anmäler lediga tjänster till arbetsförmedlingen. SVT, Göteborgs-Posten och Sundsvalls Tidning lovar bot och bättring.

Hösten 2003
Syndikalisten Anders Nilsson från Strängnäs LS gör en lönekartläggning på sin arbetsplats Xponcard. Det är startskottet på en lång konflikt. Anders Nilsson får, tillsammans med 15 arbetskamrater, sparken när Sif-klubben på Exponcard går med på att i flera fall strunta i turordningsreglerna. Tre personer sägs upp på grund av arbetsbrist, trots det blir Sif-klubbordförandens fru och son anställda. Ordföranden befodras. I september 2005 får Anders Nilsson ett hemligt belopp mot att han avsäger sig rätten till förtur enligt Las.

Hösten 2004
SAC sympativarslar om strejk mot Posten. Sammanlagt 2000 postanställda från Seko, SAC och Facket för service och kommunikation berörs, men innan strejken hinner bryta ut backar arbetsgivarorganisationen Almega. En lönetrappa införs och nyanställdas löner höjs med 1 300 kronor.

Vintern 2004/2005
Postanställda syndikalister på Östermalim och Norrmalm i Stockholm inleder en blockad mot utdelningen av Metros Hus och hem-bilaga. Posten svarar med lockout. Syndikatet går ut i strejk, Sekomedlemmar agerar strejkbrytare.Efter flera veckors strejk går Posten med på att förstärka bemanningen de dagar bilagor delas ut.Samma sommar strejkar postanställda på Södermalm mot samma sak, även de når viss framgång.

Johan Larsson, medlem i Göteborg LS, blir uppsagd från sitt jobb som undersköterska efter att ha protesterat mot vanvård. Arbetsdomstolen ogiltigförklarar uppsägningen, men Larsson får inte tillbaka jobbet. Däremot får han 80000 kronor i skadestånd och 16 månadslöner i avgångsvederlag.

Våren 2005
SAC:s tunnelbanesektion strejkar i två dygn, bland annat för rätten till säkra anställningar. 160 avgångar ställs in. Strejken får stort stöd, bland annat från Seko-klubben i tunnelbanan.

Justitieombudsmannen riktar hård kritik mot Hofors kommun, som upprepade gånger kritiserat SAC-medlemmen och miljöinspektören Pär Åslund för att han yttrat sig offentligt om miljökontorets bristande tillsyn.

Sommaren 2005
Ägaren till sportbaren Gloria i Malmö ingriper i en flygbladsutdelning och går till attack med en påk. Syndikalistiska arbetssäljare hade dessförinnan tröttnat på 15 timmar långa arbetspass och uteblivna löner.

Medlemmar i Malmö LS strejkar mot företaget Sydassistans för att bryta tystnaden om sexuella trakasserier mot personliga assistenter. När en LS-medlem anmälde att hon trakasserats svarade Sydassistans med att ge henne sparken.

Hösten 2005
Seko klubb 119:s ordförande Per Johansson får sparken och vild strejk utbryter i tunnelbanan i Stockholm. Nio av tio tåg står stilla under en dags morgonrusning. SAC varslar om politisk strejk. Connex beslutar om sjukintyg från första dagen för att undvika vild strejk bland Seko-medlemmar. Trots det deltar många Seko-medlemmar i SAC:s strejk. Vart tredje tåg står stilla under ett dygn.

Tidningsutdelaren Bo Roger Nordström i Uppsala får sparken efter att först ha bytt fack från Transportarbetareförbundet till SAC och därefter försökt värva fler medlemmar till SAC på arbetsplatsen. ”Illojalitet och arbetsvägran”, säger arbetsköparen.
Nordström nekas återanställning, men får 220000 kronor i en uppgörelse med arbetsköparen UNT distribution.

Vintern 2006
Sängbutiken Sova sparkar en anställd som är medlem i Malmö LS. Blockader mot företaget inleds i Malmö, Göteborg och Stockholm. Till slut nås en uppgörelse, den sparkade medlemmen får ett hemligt belopp i skadestånd. Efter fackets hot om strejk och blockad får Maryam Torkaman, medlem i Skärholmens LS, inte bara behålla sitt arbete som vårdbiträde i Hässelby-Vällingbys hemtjänst: hennes vikariat omvandlas till en fast tjänst. Torkaman hade klagat på bristande information och frågat när hennes vikariat skulle omvandlas till en fast tjänst, när chefen svarade med ett omöjligt schema och indragna arbetspass.

Liv Marend, Malmö LS, försöker inleda en enpersonstrejk mot konditoriet Lundagård i Lund, efter en konflikt om arbetstider. Ägaren svarar med att dra ner henne i källaren och hota henne och hennes familj till livet. Hotet polisanmäls och Malmö LS utför flera blockader mot företaget.

Våren 2006
Solna LS sätter bemanningsföretaget Snille bemanning i nyanställningsblockad och utför flera bojkottaktioner mot Snilles kund Fortum värme. Kravet är att trygga anställningar. Snille stämmer Solna LS på 200000 kronor för olovliga stridsåtgärder. Efter att Fortum satts i blockad vid flera tillfällen går Snille med på att teckna kollektivavtal i maj. Den uppsagda medlemmen får 20000 kronor, Solna LS 40000 och Snille drar tillbaka sitt skadeståndskrav.

Postanställda SAC-medlemmar sätter en försändelse med propagandamaterial från Nationaldemokraterna i blockad. Flera Seko-medlemmar sjukskriver sig för att slippa dela ut den.

Strängnäs syndikalistiska kommunsektion stämmer Strängnäs kommun i Arbetsdomstolen, AD. Kommunen har vägrat förhandla om sektionsmedlemmarnas löner, eftersom sektionen saknar kollektivavtal. Istället vill de hålla individuella förhandlingar. I oktober får syndikalisterna rätt, AD slår fast att kommunen brutit mot medbestämmandelagen och utdömer ett skadestånd på 30000 kronor.

Sommaren 2006
Hemtjänstpersonal i Hässelby-Vällingbys hemtjänst går ut i strejk för bättre arbetsmiljö och för att den personal som inte fått sina vikariat förlängda ska återanställas. Efter 27 dagars strejk backar kommunen: medlemmarna får tillbaka sina arbeten, de blir dessutom fast anställda.

Medlemmar i den syndikalistiska driftsektionen Göteborgs tidningsbud strejkar och försätter distributionsföretaget VTD i blockad, efter att två medlemmars distrikt utökats utan att lönen samtidigt höjts. Strejken avslutas när medlemmarna accepterar en uppgörelse från VDT.

Ett tjugotal medlemmar i Malmö LS blockerar ingången till Fosie stadsdelsförvaltning, blockaden rör arbetsförhållandena på ett gruppboende. Polisen ingriper mot blockaden. Vid en senare blockad filmar polisen deltagarna och griper tre av dem. Nästa blockad blir våldsam. Polisen attackerar deltagarna med pepparsprej och släpar bort dem från platsen.
Vid en demonstration mot polisvåld två veckor efteråt ingriper polisen igen: med mera våld. Stödaktioner med Malmö LS genomförs i flera städer.

De syndikalistiska sjuksköterskorna på Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus, Umas, inleder en strejk nattetid för bättre bemanning och bättre arbetsförhållanden. Drygt tre veckor senare avslutas strejken när klinikledningen presenterar en preliminär handlingsplan för bättre arbetsmiljö.

En grupp papperslösa utnyttjas som städare på lyxhotell i Stockholm. Efter att en av dem fått sparken påbörjar den syndikalistiska sektionen på arbetsplatsen en kamp i det tysta. Efter att de hotat att bland annat dela ut flygblad utanför hotellet valde arbetsköparen att förhandla. Resultat: den sparkade papperslösa återanställs, kollektivavtal skrivs för samtliga an-ställda.

Hösten 2006
Storstockholms postsyndikat blockerar utdelningen av valpropaganda från Sverigedemokraterna.

Borås LS inleder en blockad mot Manpower efter att en medlem fått sparken från bemanningsföretaget. Snart sprider sig blockaderna även till Kalmar, Malmö och Stockholm. Manpower drar tillbaka varslet om uppsägning. Konflikten fortsätter eftersom Borås LS menar att företaget sagt upp medlemmen på ett lagvidrigt vis. Bland annat blockeras infarten till Ericsson i Borås vilka har många anställda från Manpower.

En syndikalistisk präst från Malmö som nekats en utlands-tjänst med hänvisning till hans allergi, vinner i AD. Svenska kyrkan döms att betala Malmö LS rättegångskostnader, samt 50000 kronor i skadestånd till prästen för olaga diskriminering.

Strängnäs syndikalistiska kommunorganisation tar strid mot de båda kommunala badhusen i Strängnäs. En medlems schema har förändrats när han återvänder från sin pappaledighet, något som gör det omöjligt för honom att klara vardagen som ensamstående förälder.
Till en början genomför man blockader, men om kommunen inte visar förhandlingsvilja kommer strejk att utlysas i slutet av oktober.

Publicerad Uppdaterad
53 minuter sedan
Fotomontage: Karin Zackari,Cim-Héloïse Sävel och Anna Sanvaresa
”Utomparlamentariska panelen” är ny panel i Arbetaren där röster från olika fackliga, sociala och politiska folkrörelser uttalar sig om politik och aktuella händelser. Foto: Privat, Håkan Gustafsson, Pontus Lundahl / TT. Montage: Arbetaren

”Vi måste göra det som hela partiapparaten misslyckas med”

SD backar, S backar – det är ett stökigt parlamentariskt läge. Men hur ska fackliga, politiska och sociala rörelser utanför partisystemet tänka nu? Vi ställde frågan till Arbetarens nya utomparlamentariska panel.

Cim-Héloïse Sävel, packare och lagerarbetare, facklig organisatör – känner sig hoppfull:

Lagarbetaren Cim-Héloïse Sävel är till facklig organisatör i Malmö LS Foto: Håkan Gustafsson

Hur borde sociala rörelser utanför partisystemet göra just nu?

– Sociala rörelser måste göra det som hela partiapparaten just nu misslyckas med: artikulera sina krav och intressen, och bygga och bredda intressegemenskapen med alla som kan tänkas beröras. När vi har en tydlig bild över vilka intressen vi har, vilka vi delar dem med, hur vi ska samarbeta och har en strategi för hur vi utövar påtryckning på beslutsfattarna – då driver vi en stark politik med rötterna i folkrörelserna. 

– Några aktuella förebilder för sådana ansträngningar är kampanjen För en human migrationspolitik som vunnit stora sympatier och redan nått några delmål, samt Allt Åt Alla Malmös lovande kampanj om etisk upphandling i Malmö stad. Reformer och eftergifter kommer bara när det finns breda massor som tydligt artikulerar både sitt missnöje och en tänkbar lösning.

Karin Zackari, universitetslektor – känner sig trött:

Hur borde sociala rörelser utanför partisystemet göra just nu?

Karin Zackari forskar om mänskliga rättigheter vid Göteborgs Universitet Foto: Privat

– Ett givet svar på frågan om vad utomparlamentariska rörelser bör göra är ”fortsätt men växla upp”, för en sak som valet visar är att de viktigaste samtidsfrågorna inte direkt representerats. Jag tror rörelser i Sverige måste våga vara mer affektiva men också mindre reaktiva. Man ska identifiera var rörelsen går före den formella politiken snarare än reducera sig till proteströrelser. Man ska så klart fortsatt protestera mot attacker på jämlikhet, frihet, solidaritet, men vi måste ta chansen att försöka ändra den större berättelsen om vad som står på spel, och röra oss bort från klick-aktivism i form av ”skriv under den här protesten”. Där tror jag att rörelser måste skapa framtidsvisioner och appellera till känslor av möjlighet.

Anna Sanvaresa, författare, frilansskribent, skrivpedagog – känner sig frustrerad:

Författaren Anna Sanvaresa är bland annat aktiv i Joe Hill-sällskapet i Gävle Foto: Pontus Lundahl / TT

Hur borde sociala rörelser utanför partisystemet göra just nu?

– Det krävs att vi organiserar oss. Vi är alltför många som blir isolerade och därmed – utan att ha andra att bolla tankar och strategier med – låses vi fast i tron på att rådande system är det enda alternativet. Jag drömmer dels om att vi ses och pratar – om var vi är och vart vi vill komma, vad vi saknar och behöver – i större, eller mindre, arbetsgrupper (som till exempel under Pariskommunen) med olika inriktningar och arbetsfält. Och dels drömmer jag, alltid, om en utvidgad aktivism (utifrån de olika grupperna och inriktningarna). Det behöver byggas en rörelse som jobbar underifrån och brett, och som visar och inspirerar andra till att tänka, och agera på, att det går att bygga en värld på andra premisser än den partipolitiska – som vi ju ser inte fungerar.

– Men just precis nu så tycker jag att fler föreningar och organisationer med liknande värdegrund, och liknande frustrationer, går samman och arbetar gemensamt. Det bygger på samma princip som ovanstående exempel och drömmar. Hur kan vi förändra samhället underifrån? 


Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
3 dagar sedan
Forum Noden Röster från rörelserna
Ett nytt diskussionsforum för vänstern har lanserats: Noden forum. Foto: Annika Byrde/TT, Skärmdump. Montage: Arbetaren

Nytt internetforum för vänstern: ”Behövs en mötesplats för diskussion”

På några dagar har det nya internetforumet Noden samlat ihop över 150 medlemmar som skapat lite mer än 500 inlägg. Vilka ligger bakom det och varför behövs ett nytt forum för vänstern?

Ni beskriver Noden forum som vänsterns nya mötesplats på nätet. Berätta mer, vad är tanken med forumet och hur kommer det fungera?

– Vi tror att det behövs en mötesplats där saker kan diskuteras i lugn och ro och inte försvinna direkt i sociala medie-flöden. Nu finns det en mötesplats men det är upp till användarna att möblera den.

Vilka är ni som startar upp det?

– En insatsstyrka med handplockade medlemmar som alla brinner för en stark rörelse. Redo att fylla forumet med intressanta ämnen, hålla rent och bidra till en kamratlig stämning.

Är forumet kopplat till Radio Noden?

– Vi har kopplat ihop forumet med Radio Noden för att det är en grym infrastruktur. Och så slapp vi hitta på ett nytt namn. Ingen kan ana hur många usla namn vi kom på innan.

Varför behöver den radikala vänstern ett nytt internetforum?

– Vi själva behövde det nog för att kunna snacka saker med likasinnade. Det senaste året har vi åkt runt och pratat med många kamrater och många har saknat något liknande. Om vänstern i allmänhet tänker likadant lär vi ju märka.

Vilka hoppas ni kommer hitta dit?

– Gamla rävar och unga lejon. Förhoppningsvis några som också mest är nyfikna på att organisera sig. Men vi skulle gärna se att klimatrörelsen också hittade forumet.

Vräkningarna kan stoppas efter spanska mass­protester

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
3 dagar sedan
Bildmontage: I förgrunden förhandlaren Daniel Jonzon från Linköpings LS. I bakgrunden Trädgårdstorget torg i Linköping
– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon. Foto: Toivo Jokkala, Fredrik Sandberg / TT. Montage: Arbetaen

Nu satsar fler lokala fack på migrant­organisering

Både i Linköping och i Göteborg satsar nu syndikalistiska fackföreningar på att organisera arbetare med migrantbakgrund.

I Göteborg har man precis genomfört ett flerspråkigt möte för migrantarbetare och i Linköping har man redan vunnit flera fall.

Daniel Johanzon, förhandlare för Linköpings LS, berättar att de har jobbat med flera fall både inom jordbruksektorn, frisörbranschen och på byggarbetsplatser.

– Vi hade bland annat ett fall på ett bygge där en medlem blev uppsagd, men där vi lyckades förhandla fram ett skadestånd för felaktig uppsägning och att medlemmen skulle få betalt för den tid han faktiskt jobbat.

För varje liten seger berättar Daniel Johanzon har det trillat in fler och fler medlemmar med migrantbakgrund i Linköpings LS.

– Som LS har vi växt det senaste året och jag tycker det är jättesporrande. 

– Det är mycket jobb med varje fall. Men vi har fått mycket hjälp av både medlemmar från Stockholms LS och SAC:s nya migrantorganisatör Pelle Sunvisson, säger Daniel Johanzon.

Flerspråkiga möten för arbetare i Göteborg

I Göteborg anordnades det nyligen ett möte för migrantarbetare på ryska och ukrainska där organisatörer från Stockholms LS deltog.

I en artikel i SAC:s medlemstidning syndikalisten berättar Alex Bohlin från Göteborgs LS:

– På sikt hoppas och tror jag att vi kan stötta medlemmar till att organisera och hjälpa varandra, särskilt personer inom samma bransch och på samma arbetsplatser.

– Göteborgs LS får genom de här mötena förhoppningsvis även möjlighet att kunna se inom vilka branscher i Göteborg med omnejd som många migranter arbetar och antagligen utnyttjas och var vi kan hjälpa till att organisera arbetare.

Kollage: forskaren Rasmus Ahlstrand vid Lunds Universitet i förgrunden. Inklippt i bakgrunden en blockad med Solidariska byggare

”Solidariska byggare är en enorm framgång”

Facket på plats vid Microsoft bygge i Gävle

Facket vid bygge i Gävle växer: ”Finns ett stort behov”

Linköpings ls av SAC Syndikalisterna genomförde en blockad av den indiska restaurangen Yogi i centrala Linköping

Facket attackerat efter blockad mot populär Linköpings­restaurang

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
3 dagar sedan
Vänsterpartisten Mohamed Ali och Silas Aliki.
”Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer”, skriver Silas Aliki. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Lo River Lööf

Silas Aliki:
Tidöstyret är inte över

”Tiden efter den mest rasistiska valrörelse Sverige haft i modern tid har, föga förvånande, även den präglats av rasism. Drevet mot den vänsterpartistiske ledamoten Mohamed Abdukardir Ali, som tog sig in i riksdagen med personkryss, är en berättelse om hur högerns världsbild totalt dominerar vårt offentliga samtal”, skriver Silas Aliki.

Det verbala våld som koncentreras mot Abdukardir Ali är en spegelbild av det kapitalistiska systemets hat mot och rädsla för såväl den organiserade arbetarklassen som muslimer och svarta personer. Det lilla styrkeprov från jordens fördömda som inkryssandet av honom i riksdagen utgör är tillräckligt för att trigga både anonyma trollkonton och namnkunniga opinionsbildare till höger. 

Samtidigt pågår fortfarande Tidös paradigmskifte, som bara syftat till att ge samma rasistiska kapitalism mer muskler, i bakgrunden. Den extrainkallade riksdagen röstade under sommaren igenom enorma reformer som nu trätt i kraft och börjar få effekt. Nyligen fick jag ett mejl från en lokalradioreporter som undrade varför en åklagare i den lokala tingsrätten begärt en person utvisad. Det rörde sig bara om misstanke om ett mindre bidragsbrott, varför?

Utvisningar kan sexfaldigas

Jag tvingas svara att det beror på ny lagstiftning som trätt i kraft den 1 september i år, där åklagare gjorts skyldiga att alltid lägga till ett yrkande om utvisning, om de gör bedömningen att målet kan leda till att den tilltalade döms till en strängare påföljd än böter. Tidöregeringens förhoppning om att regeländringen ska sexfaldiga antalet utvisningar kanske är i överkant, men i praktiken innebär den att en dom för rattfylla eller flera fall av ringa narkotikabrott kan innebära deportation.

Till detta ska läggas den så kallade straffreformen, där riksdagen bland annat höjde straffen för närmare 50 olika brott och tog bort regeln om att annan påföljd än fängelse ska väljas om det är möjligt. Reformen beräknas leda till 16 000 fler utdömda fängelseår de kommande tio åren och öka antalet människor i fängelse till 40 000. Riksdagen röstade under sommaren även igenom förändringar i försörjningskravet för anhöriginvandring, som kommer att öka antalet så kallade tonårsutvisningar kraftigt.

Sossarna röstade för många av Tidös förslag

Lagstiftning är, även i Tidöregeringens antidemokratiska expressfart, ett långsamt verktyg. Det kommer att dröja månader och år innan ändringarna slagit igenom så pass att allmänheten märker det i sin vardag. När kollegor, klasskompisar och vänner som levt hela sina liv i Sverige utvisas för småsaker och anhöriga som döms för brott inte längre får vård utan enbart straff kommer sannolikt en motreaktion. Men de partier som nu vunnit valet känner redan till konsekvenserna. Socialdemokraterna röstade i den absoluta majoriteten av fallen dessutom för att införa dem. 

Det är i ljuset av allt detta drevet mot Abdukardir Ali måste ses. Om den parlamentariska vänstern inte förmår riva upp dessa klasslagar, denna institutionaliserade rasism, finns inget existensberättigande kvar. Det åligger dessutom oss som bor i det här landet att göra våra röster hörda, om vi inte vill att den här politiken ska genomföras i vårt namn. Att en enda av folket inkryssad ledamot kan dra igång så mycket rädsla och reaktion från makten är en indikation på vad vi kan göra om fler av oss organiserar oss som och med Mohammed Abdukardir Ali.

SD röstfusk

Polis­utredning i Norrbotten: Ville köpa röster för SD

Alexandra Urisman Otto:
Skräcken för SD sitter i kroppen

Johan Apel Röstlund:
Var är V-ledningen när det stormar som mest?

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
4 dagar sedan
En lotsbåt och ett fartyg från Kustbevakningen på plats vid det 130 meter långa fartyget BBC Lagos
Fartyget i bild har inget att göra med domen. Foto: Johan Nilsson / TT

Lotsarnas arbete i Marstrand stoppas efter dom  

Lotsarnas arbete i Marstrand pausas efter veckans dom, då en lots fälldes för den uppmärksammade dödsolyckan på Tjörn i juli. 

Den 28 juli kolliderade ett fraktfartyget Misje Verde med en fritidsbåt utanför Tjörn. En mamma och dotter ombord på båten omkom, medan pappan och sonen klarade sig. 

I veckan dömdes Göteborgs tingsrätt kaptenen och lotsen för vållande till annans död, vållande till kroppsskada och vårdslöshet i sjötrafik.

Kaptenen får villkorlig dom, och lotsen villkorlig dom med dagsböter. Båda har nekat till brott.

– Det vi försöker ta reda på nu är hur många i arbetsgruppen som mår så pass dåligt att de behöver bli sjukskrivna och vår förhoppning är att de som mår bra ska kunna återgå till arbete snart, säger Björn Alverfeldt, presstalesperson på Sjöfartsverket till Svt.

Lots och kapten nekar till brott

Enligt lotsens advokat har allt för stort ansvar lagts på lotsen och han har till Svt sagt att de kommer att överklaga domen. Han hävdar att det inte är lotsen som ska ha ansvar för utkik.

– Det är fartygschefen som har ansvar för utkik, inte lotsen, säger Thomas Håkansson, lotsens försvarare till Svt.

Kaptenens försvarare håller inte med:

– Det synes vara praxis i svenska farvatten att lotsen tar över manövrering och styrning av fartyget, men då får man ta ansvar för det också, säger Taavi Tuula som är kaptenens försvarare, till Svt.

Vräkningarna kan stoppas efter spanska mass­protester

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
4 dagar sedan
Israel rullstolrar för barn Gaza
Trots ”vapenvilan” dödar den israeliska militären i snitt ett barn om dagen inne i Gaza. Foto: Abdel Kareem Hana/TT och Oded Balilty/TT

Israels blockad: Inga rullstolar till barnen i Gaza

Trots det humanitära katastrofläget vägrar Israel fortfarande släppa in rullstolar avsedda för barn i Gaza. Det rapporterar nu den australiensiska public service-kanalen ABC News.

Splitter- och skottskador, amputerade ben och söndertrasade kroppar. Enligt FN-organet Unicef har över 11 000 barn i Gaza drabbats av livsförändrade skador till följd av Israels bombningar. Trots det blockeras fortfarande en leverans av 900 specialdesignade rullstolar av de israeliska myndigheterna, avslöjar ABC News.

Rullstolarna, skänkta av bland annat hjälporganisationen Kids on Wheels Alliance, anlände till Jordanien redan vintern 2025 men har sedan dess inte släppts in i Gaza.

Över 20 000 palestinska barn döda

Israel menar, enligt ABC News, att rullstolorna kan ha ”dubbla användningsområden”.

Rullstolarna är specialdesignade för att klara svår terräng, som exempelvis rasmassorna inne i det sönderbombade landskapet, och dessutom byggda för att kunna justeras i takt med att barn växer.

Vid sidan av de många svårt skadade uppskattas över 20 000 barn ha dödats av den israeliska militären sedan oktober 2023. Trots den så kallade ”vapenvilan” som trädde för ett år sedan har FN och andra människorättsorganisationer rapporterat om att ett barn om dagen dödats inne i Gaza sedan dess.

Barn framför liksäckar i staden Deir al-Balah i Gaza

Trots ”vapenvila”: Israel dödar ett barn om dagen i Gaza

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
5 dagar sedan
Håkan Gustafsson om SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby utanför Stockholm. Foto: Mika Johnsson Kaster, Jesper Sandström Wikipedia, Skärmdumpar, SvD, Aftonbladet.

Stora luckor i SvD:s och Aftonbladets rapportering om kvinnorna i Husby

”SvD:s och Aftonbladets rapportering om misstänkt valfusk i Husby grundas på anonyma vittnesmål och anklagelser som de utpekade inte verkar ha fått bemöta. Det är en journalistik under all kritik som misstänkliggör grupper av människor baserat på etniskt ursprung”, skriver Håkan Gustafsson.

Förra veckan gick SvD:s ledarskribent Peter Wennblad ut med uppgifter om att fler än hundra eritreanska kvinnor ska ha förtidsröstat i grupp, instruerade av två präster.

”Mer än hundra eritreanska kvinnor kommer i grupp för att förtidsrösta på medborgarkontoret i Husby. De har sällskap av två präster från sin församling. Alla röstar på samma parti, och kryssar samma kandidat. Prästerna instruerar kvinnorna hur de ska göra”, skriver Peter Wennblad i ledartexten.

Uppgifterna ska enligt honom komma från samtal han haft med flera valförrättare i Järvaområdet, men hur många vittnen det handlar om får vi inte veta.

Dagen efter intervjuade Aftonbladet två vittnen till händelsen. Ett av vittnena skriver i ett sms till Aftonbladet:

”Det dök upp minst 100 jag skulle snarare säga 150. Mestadels äldre damer från Eritrea som varit i den närbelägna kyrkan. Ytterst få, skulle säga 3-4 av dom yngre kunde lite svenska.”

I både Aftonbladet och SvD är vittnena till händelsen anonyma.

Deras enda brott verkar vara att de har röstat

Av artiklarna att döma verkar varken SvD:s Peter Wennblad eller Aftonbladet ens ha sökt några av de 100 till 150 kvinnorna eller prästerna, via till exempel församlingen.

Den här typen av dramatiska och spektakulära uppgifter riskerar att misskreditera en stor grupp människor på en etnisk och religiös grund. Det enda vi får veta är deras potentiella bakgrund och att de eventuellt tillhör en församling – samtidigt som de utpekas som del av valpåverkan och valfusk.

Men deras enda brott tycks vara att de har röstat, och allt på grundval av anonyma vittnen.

Händelsen verkar inte ha tagits upp av någon av de incidentrapporter som valarbetare enligt lag sedan 2026 är skyldiga att upprätta. Enligt Svt:s uppgifter från chefen för valnämndens kansli, Eva Debels, stämmer anklagelserna inte överens med de uppgifter som de samlat in under förtidsröstningen.

Den polisanmälan som valnämndens kansli har upprättat baserar sig nämligen inte på de uppgifter som de har samlat in under förtidsröstningen – utan på Peter Wennblads anonyma uppgifter.

Vem gjorde vad, var, när och varför?

Självklart ska medier undersöka röstfusk och valpåverkan oavsett om det sker i Husby, Falun eller i Norrbotten. Men bra journalistik måste ställa frågor och söka svar från flera källor. Speciellt när det kommer till den här typen av allvarliga anklagelser.

Varken i Aftonbladet eller i SvD får vi veta när den här händelsen skulle ha ägt rum, bara att det ska ha skett någon gång under förtidsröstningen.

Och här uppstår problemet när medier glömmer journalistikens viktigaste frågor: Vem gjorde vad, var, när, hur och varför?

En tidning som har gjort grundjobbet och som är värd att uppmärksamma är Nyhetsbyrån i Järva som i måndags gav sig ut i Rinkeby för att ställa frågor om valet och röstfusk direkt till dem som faktiskt röstade.

Johan Apel Röstlund:
Var är V-ledningen när det stormar som mest?

SD röstfusk

Polis­utredning i Norrbotten: Ville köpa röster för SD

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
5 dagar sedan
Dödsolycka Helsingborg, Väla Södra
Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser. Foto: Johan Nilsson/TT

Klämd till döds under truck i Helsingborg

En man i 40-årsåldern klämdes under tisdagseftermiddagen till döds under en truck vid ett industriområde i södra Helsingborg. Dödsolyckan var den tjugoandra hittills i år på svenska arbetsplatser.

Det var strax efter klockan 14 på tisdagen som larmet kom till räddningstjänsten i Helsingborg. Mannen ska då av oklar anledning fått en vältande truck över sig inne på handels- och industriområdet Väla Södra. Han fördes akut till sjukhus med svåra skador.

Senare under kvällen bekräftade polisen att han omkommit och att de påbörjat en utredning om vållande till annans död och arbetsmiljöbrott.

Hittills i år har mins 22 personer omkommit i arbetsplatsolyckor runt om i Sverige, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.

Lena Nyberg och Sanningskommissionen för det samiska folket

Kravet på staten: ”Be samerna om ursäkt”

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
5 dagar sedan
Lena Nyberg och Sanningskommissionen för det samiska folket
Lena Nyberg är ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket och hon kräver nu en lång rad konkreta åtgärder från den svenska regeringen. Foto: Per Danielsson/TT

Kravet på staten: ”Be samerna om ursäkt”

Erkänn ansvar för historiska oförrätter och kompensera för konsekvenserna. Det är uppmaningen från Sanningskommissionen för det samiska folket till den svenska staten.

Den statliga utredningen som tillsattes av regeringen 2021 har under de senaste åren kartlagt och granskat hur den svenska staten behandlat samerna genom historien. Under onsdagen presenterades slutbetänkandet och domen är lika hård som tydlig: Be om ursäkt och betala för konsekvenserna.

– Vi har gått igenom hur beslut som fattats av staten och Svenska Kyrkan påverkat den samiska minoriteten. Nu vill vi se en ursäkt för de övergrepp och kränkningar som skett, säger Lena Nyberg som är ordförande för Sanningskommissionen, till Arbetaren.

Det handlar bland annat om markstölder, tvångsförflyttningar och omfattande diskriminering som satt djupa spår i stora delar av den samiska befolkningen i Sverige. I utredningens slutrapport beskrivs konsekvenserna av den svenska statens politik som ”förödande”.

Vill se nationell försoningsprocess

Sanningskommissionens slutrapport lämnades över till regeringen på onsdagen. Foto: Per Danielsson/TT

Nu kräver Sanningskommissionen därför att regeringen agerar.

Bland annat vill de se ett särskilt center för upprättelse och försoning. Det här för att sprida kunskap om övergreppen som pågått i århundraden.

– Förutom det behövs också en lång rad konkreta åtgärder för att möta alla andra oförätter. Samer i dag drabbas fortfarande av hat och hot och därför krävs det att den svenska regeringen mer aktivt börjar arbeta för de mänskliga rättigheterna, säger Lena Nyberg.

Hon och kommissionen vill också se en nationell försoningsprocess samt stärkt samiskt inflytande när det kommer till frågor som rör exempelvis gruv- och vindkraft.

Rapporten överlämnades under onsdagen till kulturminister Parisa Liljestrand i samband med presentationen av den vid Mittuniversitetet i Östersund.

Right Liveliehood 2026

Det alternativa fredspriset: Här är årets vinnare

Greta och Alexandra: Resan slutar – kampen fortsätter!

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln
5 dagar sedan
Right Liveliehood 2026
Timnit Gebru och Zakithi Sibandze från organisationen Rural Women's Assembly och den georgiska människorättsaktivisten Tamar Oniani är några av årets pristagare. Foto: Right Livelihood

Det alternativa fredspriset: Här är årets vinnare

Kampen mot patriarkalt våld, auktoritära styren och en allt mer okontrollerad AI-utveckling. Det är temat på årets Livelihood-pristagare som presenterades under onsdagsmorgonen.

– Ett system byggt för att tjäna ett fåtal kommer aldrig att hålla. I år hedrar vi kvinnor som vägrar att vänta på tillåtelse. De skriver om reglerna som auktoritära och patriarkala ledare samt Silicon Valleys mäktigaste män tagit för givet att de fick skriva själva, säger Ole von Uexkull, verkställande direktör för Right Livelihood i ett uttalande.

Det prestigefyllda så kallade alternativa Nobelpriset har i över 45 år delats ut till människor och organisationer som leder väg för en mer rättvis och hållbar värld. Pristagarna garanteras livslångt stöd i sin kamp och uppmärksammas varje år i stora internationella medier. 

På onsdagsmorgonen tillkännagavs vinnarna av 2026 års Right Livelihood-pris vid en presentation i Stockholm med följande motiveringar:

Jalila Haider. Foto: Right Livelihood

Jalila Haider. Som den första kvinnliga advokaten från den hazariska minoriteten i Pakistan kämpar hon mot etnisk, statlig och patriarkal förföljelse, driven av övertygelsen att ingen människa är illegal.

Rural Women’s Assembly. Organiserar kvinnor på landsbygden i södra Afrika. Enligt juryn ”i en förenad kraft som försvarar land, fröer och kroppslig autonomi mot företags och patriarkala strukturers övertygande”.

Nona Kurdovanidze och Tamar Oniani från Georgian Young Lawyers’ Association kämpar för demokrati och mot auktoritär repression. Foto: Right Livelihood

Georgian Young Lawyers’ Association, GYLA. Människorättsorganisation av frivilliga jurister som kämpar för demokrati och medborgerlig makt inför ”auktoritär repression” i Georgien.

Timnit Gebru. Amerikansk forskare inom artificiell intelligens. Enligt juryn utmanar hon maktkoncentrationen inom AI och banar väg för digital teknologi som är rotad i rättvisa, levd erfarenhet och mänsklig handlingskraft.

Vräkningarna kan stoppas efter spanska mass­protester

Demokrati­aktivister i Hongkong dömda till fängelse

Publicerad Uppdaterad
Läs hela artikeln