Samtidigt som kärnkraften återigen debatteras pågår ett kontroversiellt projekt kring svensk uranbrytning. Nyligen avslöjades att Ingvar Kamprads bolag Ikano Investment investerat i det kanadensiska företaget Mawson Resources med stora uraninmutningar i Jämtland och Västerbotten (se Arbetaren 30/2006). – Vi är intresserade av guld-prospektering. Att Mawson nu också satsar på uran kände inte jag till och […]
Samtidigt som kärnkraften återigen debatteras pågår ett kontroversiellt projekt kring svensk uranbrytning. Nyligen avslöjades att Ingvar Kamprads bolag Ikano Investment investerat i det kanadensiska företaget Mawson Resources med stora uraninmutningar i Jämtland och Västerbotten (se Arbetaren 30/2006).
– Vi är intresserade av guld-prospektering. Att Mawson nu också satsar på uran kände inte jag till och inte heller Ingvar Kamprad, säger Ikano Investments vd Leif B Bengtsson, som ringer Arbetaren från Danmark men inte vill berätta var hans företag finns rent fysiskt.
Han vill inte heller kommentera om han diskuterat affären med Ingvar Kamprad sedan Mawsons uransatsning blev känd.
– Vår andel är mindre än fem procent och det anser jag vara en liten del. Om frågan blir alltför brännbar, eller om investeringen krockar med vår miljöprofil, får vi kanske tänka om.
Om Ikano hade gjort en mindre undersökning av Mawson, via hemsidan och myndigheten Bergstaten som utfärdar undersökningstillstånd – inmutningar – hade det framgått att Mawson inmutat uranfyndigheter sedan november 2005 samt köpt marken. Företaget startade 2004 med guldprospektering i Skellefteåtrakten.
I ett pressmeddelande från augusti 2005 berättas också att huvudsatstningen hädanefter kommer att vara företagets uranprojekt, kallat ”Doubblon”. I november talade vd Michael Hudson om flera uranprojekt på Mining interactives web-tv, en sajt för investerare i gruvnäring.
Uran bröts i Sverige fram till 1970-talet, då det blev olönsamt och upphörde. Det var främst avsett för de svenska kärnvapen som tidigare planerades. Sverige anses besitta 15 procent av världens urantillgångar. Experter jämför de svenska fyndigheterna med de norska oljetillgångarna i Nordsjön. Men idag importeras råuran för våra egna kärnkraftverk främst från Kanada, Ryssland och Namibia.
1992 avreglerades mineralmarknaden i Sverige, vilket öppnade för utländska intressenter att muta in. De svenska mineraltillgångarna är ovanligt noggrant undersökta och dokumenterade, av exempelvis Sveriges geologiska undersökning.
Mawson Resources arbetar enbart med Sverige, men huvudkontoret ligger i Kanada. Företaget har för närvarande 17 undersökningtillstånd för uran. De har inte ansökt om bearbetningtillstånd.
– Och när de gör det kommer de förmodligen att åka på pumpen, säger Gunnar Svanfeldt, gruvingenjör på Bergsstaten i Falun. Även om Bergstaten säger ja har kommunen veto. Jag har inte hört att någon kommun är positiv till uranbrytning.
Njaaerke sameby vid Flistjärn i Åre kommun har förgäves överklagat två av Mawsons tillstånd. Där litar man inte på att det stannar vid undersökningar, enligt Dagens Nyheter 8 januari i år.
Svenska naturskyddsföreningen, SNF, vill lagstifta bort undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner för att helt omöjliggöra framtida brytning.
– Uranhantering är den miljöfarligaste verksamhet som finns. Vår lagstiftning är visserligen sträng men som alla miljölagar är den enbart dämpande. Ingreppen i naturen, restprodukter och läckage är svåra att gardera sig mot. Dessutom är det märkligt att till-låta inmutningar när vi själva ska avveckla kärnkraften, säger SNF:s ordförande Mikael Karlsson
I en interpellationsdebatt i riks-dagen i våras förklarade infrastrukturminister Ulrica Messing att uranbrytning inte är aktuell i Sverige. Moderaten Per Bill ansåg däremot att det är oklokt att slå igen dörren till värdefulla tillgångar och kommersialisering av energikällor.
M, kd och fp är inte principiellt emot uranbrytning.
Flera börsanalyser av Mawsons framtid förutspår ett regimskifte som luckrar upp nuvarande hållning. Man tar fasta på Temos opinionsundersökning i juni där 85 procent av de tillfrågade vill fortsätta att använda kärnkraft. Mawsons vd, Michael Hudson, tror själv att kärnkraft är framtidens energikälla, på grund av nya satsningar i bland annat Kina och USA, och räknar med ett stigande världsmarknadspris som skulle göra svensk utvinning lönsam.
Per Brunzell, informationschef på kärnbränsleföretaget Westinghouse Electric Sweden, gör analysen att uranbrytning mest är en ekonomisk fråga.
– Om utvinning blir lönsam kommer också den politiska inställningen att förändras, säger han.