– Jag tror att det handlar mer om en generell befolkningskontroll än om bekämpande av terrorism och grov brottslighet, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Han är övertygad om att det nya registret som skapats på initiativ av EU-kommissionen, SIS II, kommer att leda till en omfattande registrering och är mycket kritisk till utvecklingen.
SIS II är en förlängning av det tidigare SIS-registret som upprättats inom det så kallade Schengen-samarbetet i vilket Sverige ingår. Registret har motiverats med att det ska ge effektivare gränskontroller och brottsbekämpning.
Nu planerar EU-kommissionen att nästa år utvidga Schengenområdet och även utöka övervakningen med hjälp av nya dataregister. SIS II kommer, utöver personuppgifter, även kunna lagra så kallad biometrisk data, till en början i form av fingeravtryck och ansiktets geometri, men senare eventuellt även data om ögats iris och DNA.
I det meddelande från november 2005 där EU-kommissionen redogör för sina planer nämns också databasen EURODAC som registrerar asylsökandes fingeravtryck. Ytterligaren en databas som nämns är visumregistret VIS i vilken EU-kommissionen vill kunna registrera utomeuropeiska personers biometriska data.
Dessutom vill EU-kommissionen kunna samköra nationella DNA-databaser. Planer finns också för ett europeiskt register över pass och id-kort.
EU-kommissionen skriver att ”de flesta medlemsstater kommer att skapa egna databaser över utfärdade rese- och identitetshandlingar, vilka även kommer att innehålla biometriska uppgifter som registrerats vid ansökan”. Förhoppningen är att kunna koppla samman dessa på europeisk nivå.
I Sverige infördes redan i höstas, enligt EU:s förordning, nya regler för pass och id-kort. I alla nya id-handling registreras numera biometrisk data. Från och med 2008 kommer även fingeravtryck att registreras. All information lagras i ett elektroniskt chip som också kan rymma annan information. Att denna information kommer kunna hamna i något europeiskt register tillbakavisas av Rikspolisstyrelsen.
Tills nyligen bekräftade riksdagens EU-upplysningssida att de biometriska uppgifterna som lämnas vid pass- och id-ansökan ska lagras ”i passet, i nationella databaser och i SIS II”. Men efter att Arbetaren ringt och frågat om de nya registren har informationen tagits bort med motiveringen att man ”vill se över den”.
Kritiken mot de nya övervakningssystemen är hård. Både från svenska och europeiska myndigheter. Datainspektionen är orolig för registrens oklara syften och att den biometriska information som kommer att skapas vid varje passkontroll kan komma att sparas och missbrukas.
Registrering av EU-medborgares biometriska data vid in- och utresa skulle gå emot principen om fri rörlighet, enligt EU-kommissionen. Men som systemet är utformat kommer alla, inklusive EU-medborgare, kunna registreras vilket Datainspektionen kritiserar.
– Ska man ha biometriska uppgifter bör de bara finnas lagrade i ett chip i passen och inte i centrala databaser. Och har man centrala databaser ska dessa inte kunna samköras med andra register. Det handlar om att förhindra risken för spridning och missbruk av biometriska uppgifter och är en viktig fråga om skyddet för den personliga integriteten, säger Hans-Olof Lindblom på Datainspektionen.
Även flera europeiska tillsynsmyndigheter är kritiska och varnar för missbruk av nationella och europeiska dataregister med biometrisk information från allt fler personer:
• EU:s datatillsynsman, EDPS, oroar sig för det ökade antalet register. Nyligen kritiserade EDPS EU-kommissionens planer på att de nya registren med stor säkerhet kommer att utnyttjas på andra sätt än vad som var tänkt från början.
• Schengen-samarbetets gemensamma tillsynsmyndighet, JSA, har kritiserat hela utformningen av SIS II för det oklara syftet med registret och för riskerna med att registrera biometrisk data. JSA pekar också på problemet med att SIS II både ska användas för brottsbekämpning och omfattande personkontroll av personer utan något brottligt förflutet.
• Artikel 29-gruppen, som representerar nationella datatillsynsmyndigheter, uttrycker oro över att den omfattande och okontrollerade behandlingen av dessa nya typer av data kan bli ett hot mot mänskliga fri- och rättigheter.
Janne Flyghed menar att den stora faran är att vi inte vet i dag hur registren kommer att användas i morgon.
– Utan att specifikt gå in på SIS II, kan man utifrån historisk och internationell erfarenhet konstatera att har det skapats register så har de använts. Och efter hand har de även använts för ändamål som inte är tillåtna, till exempel att samköra dem med andra register.
– Ett av skälen till att gå med i EU var passfrihet och att vi skulle kunna röra oss fritt. Det som hänt är att man dragit bort pärmarna på passen och lagt till ett mikrochip. I själva verket har kontrollen ökat, säger Janne Flyghed.
