Inrikes

Kvinnors lön ökade efter pappareform

Sedan Island för några år sedan ändrade reglerna för föräldraförsäkringen har mycket hänt, inte bara vad gäller uppdelningen i hemmen. Att nästan nio av tio pappor utnyttjar sin rätt till föräldraledighet har också gett effekter i arbetslivet. När Island 2003 slutförde sin tredelning av föräldraförsäkringen – så att tre månader öronmärktes till mamman, tre till […]

Sedan Island för några år
sedan ändrade reglerna för föräldraförsäkringen
har mycket hänt, inte bara vad gäller uppdelningen i hemmen.
Att nästan nio av tio pappor utnyttjar sin rätt till föräldraledighet
har också gett effekter i arbetslivet.

När Island 2003 slutförde sin
tredelning av föräldraförsäkringen – så
att tre månader öronmärktes till mamman, tre till
pappan och den resterande tredjedelen får användas fritt
– ökade pappornas uttag dramatiskt. 1998 utnyttjade ungefär
0,1 procent av papporna sin rätt till betald föräldraledighet
inom det system som fanns då. Nu har siffran sensationellt
nog höjts till närmare 90 procent.

En av förhoppningarna med lagändringen
var att situationen på arbetsmarknaden också skulle
jämnas ut mellan könen.

Ingólfur V Gíslason är
sociolog och arbetar på Islands Jämställdhetscentrum.
Han ser nu flera indikationer på att ändringen har gett
resultat även i arbetslivet.

– Flera mansdominerade arbetsplatser har
tvingats göra om sin budget. Hittills har de aldrig behövt
planera för föräldraledighet, men nu tvingas de göra
det. Senast är det brandkåren här i Reykjavik som
har fått gå till kommunen och begära ökat
anslag, eftersom budgeten sprack när de upptäckte att
en fjärdedel av brandmännen väntade barn och alla
hade tänkt att använda sin rätt att vara hemma, berättar
han.

En annan effekt är att även Islands
manliga befolkning får känna på den diskriminering
som förut enbart drabbat kvinnor som är barnlediga.

– För några veckor sedan gick
en av de största fackföreningarna här i staden ut
och berättade om en stor ökning i andelen män som
fått sparken efter att ha talat om att de skulle vara föräldralediga.
Det är naturligtvis olagligt och för det mesta backar
arbetsgivaren när de får veta det, men förut var
det endast kvinnor som hamnade i den situationen, säger Gíslason.

Under de tre år som den nya ordningen
gällt har lönegapet mellan kvinnor och män minskat
med fyra procentenheter. Ser man till taxerad inkomst, utan att
ta hänsyn till arbetstid och andra faktorer, tjänar kvinnor
på Island nu 61 procent av vad deras manliga landsmän
tjänar. Innan ändringen låg den siffran på
57 procent.

– Det är en snabbare minskning av lönegapet
än vi har sett tidigare, men det är inte helt säkert
att det beror på föräldraledighetslagen. Det kommer
ju ständigt ut fler välutbildade kvinnor på arbetsmarknaden
och det pågår diskussioner om lönegapet. Men teoretiskt
borde lagen åtminstone bidra, säger Ingólfur V
Gíslason.

Islands tredelning av föräldraförsäkringen
var Nordens första och infördes etappvis. 2001 fick männen
en öronmärkt månad, året därefter två
och år 2003 tre månader.

Ingólfur V Gíslason berättar
att den politiska enigheten kring lagändringen var i det närmaste
total.

– Det berodde mycket på att man lyckades
skapa en ”win-win situation”, det var ingen som fick det
sämre i och med att pappamånaderna var ett tillägg
till den tid som fanns innan, säger han.

En annan orsak till framgångarna för
lagen menar Gíslason var att den ekonomiska ersättningen
höjdes. Förut fanns en fast ersättning utan koppling
till lönen, medan föräldralediga nu får ut
80 procent av sin inkomst.

Genomsnittsuttaget för män är
94 dagar. För kvinnor är det 180 dagar, vilket innebär
att det fortfarande till stor del är kvinnorna som tar den
del av föräldraledigheten som är fritt disponibel.

– Så länge de flesta kvinnor
vill amma i uppemot sex månader tror jag inte att det kommer
att ändra sig, säger Ingólfur Gíslason.

Den diskussion som nu förs handlar
om att förlänga ledigheten upp till ett år, med
bibehållen tredelning. Men att dela hälften/hälften
finns inte på dagordningen.

– Det här var en väldigt radikal
förändring. Att den har gått så bra och att
enigheten har varit så stark hade jag inte förväntat
mig, säger Gíslason.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984