1848 – en revolutionär händelse i sin egen rätt

1848 är ett ikoniskt år i arbetarrörelsens historia. Inte bara publicerades Marx och Engels Kommunistiska manifest, under februari och mars svepte också en revolutionsvåg över Europa. I Sverige har händelsen länge betraktats som en ”förhistoria” till den moderna arbetarradikalismens födelse – men en ny avhandling ger nya perspektiv på marsoroligheterna.

Radikalismens universitet

Ska man förstå styrkan i det röda 1968 måste man titta på hur det intellektuella livet omdanades. Det skriver litteraturkritikern Rasmus Landström. Han har läst den idéhistoriska avhandlingen Kampen om vetenskapen, som beskriver radikaliseringens bredd.

Skiss till populistiskt program för vänstern

Göran Greider och Åsa Linderborg har tillsammans utkommit med en programbok för vänsterpopulism. Rasmus Landström har läst den, och funnit ett medryckande och slagkraftigt manifest – behäftat med några problem.

Progressiv politik vävs ihop med klimatfrågan

Har du hört talas om ”pluggupproret”? [BOK] Om inte vi, vem? Politiken som räddar klimatet och förändrar vänstern Jens Holm Sjösala förlag, 2017 Nej, jag tänkte väl det. Det ägde rum i Storbritannien 1842 och betraktas i forskarkretsar som den första generalstrejken. Protesterna anordnades av chartisterna – ett slags embryo till arbetarrörelsen – och i 32 […]

När Karl Marx kunde ha varit socialdemokrat

I vår är det 40 år sedan som LO:s landssekretariat och Socialdemokraternas partistyrelse bildade en gemensam arbetsgrupp för att utarbeta förslag till riktlinjer för ett löntagarfondssystem. Berättelsen om löntagarfonderna är en berättelse om en tid när det gick att vara radikal i politikens mittfåra, skrev Rasmus Landström i Arbetaren 2012, i en essä som vi här återpublicerar.

Radar

Rapport från en samtida arbetarlitteratur

I år är det 50 år sedan den nyligen avlidne Göran Palm kom ut med sin bok En orättvis betraktelse och Sara Lidman gav ut sin Samtal i Hanoi. De förebådade författarnas kommande rapportböcker. Rasmus Landström menar att begreppet ”rapportbok”, starkt förknippat med 1960-talets radikala skrivande, bär på en historia som är relevant för att förstå delar av vår samtids arbetarlitteratur. Här återpublicerar vi hans essä i ämnet från 2014.

Radar

Illusionen om en feminism bortom höger och vänster

I Sverige framställs feminismens historia vanligen som en rörelse framåt. Utbyggd förskola, jämställdhetslag och ökad kvinnlig representation i näringslivet beskrivs som fenomen som brutit igenom tröghetsvallen. Som något som man unisont kämpat för. På så sätt döljer man den underliggande konfliktdimensionen inom feminismen, menar veckans radarskribent, som ifrågasätter att det skulle finnas en feminism bortom höger-vänsterskalan.

Radar

Det osynliga gemensamma

Vi är alla beroende av det gemensamma ägandet, men vi socialiseras in i en värld där det gemensamma ständigt osynliggörs.1900-talets socialdemokratiska partier är medskyldiga till att ha osynliggjort det gemensamma genom sin hybridskapelse, den offentliga egendomen, hävdar Michael Hardt och Antonio Negri i Commonwealth. Rasmus Landström menar att det i Sverige funnits brytpunkter när det offentliga kunnat bli det gemensamma, men att de radikala planerna alltid stött på problem.

Radar

Mediemakt som rasismens vägledare

I takt med att debatten om Sverigedemokraterna blir allt mer intensiv blir det också allt mer intressant att titta på hur liknande partier lyckats växa och vinna inflytande i våra grannländer.För den som vill förstå denna process är journalisten Lena Sundströms bok, Världens lyckligaste folk, en aktuell vägvisare.Det är i mitten av 1990-talet, när Pia […]