Är inte anarkism samma sak som demokrati?, undrar en vän. Jag känner en innerlig önskan att hålla med, men kan inte förmå mig. Demokrati är att bestämma tillsammans och så långt nickar jag vänligt. Men samhällsskicket demokrati innebär något mer. Det innebär att äga.
Eller rättare sagt innebär det något mindre, för varje sak som ägs utesluts från det gemensamma bestämmandet. Ingen anledning till hicka, jag menar inte dina kläder, ditt tv-spel eller ens din extrafina cykel. Jag menar torg som glasas in och blir gallerior som ägs av bolag och därmed slutar vara offentliga, gemensamma platser. Hyreshus som kommunen nyss bestämde över som nu står utanför demokratin för huset har blivit bostadsrätter och knoppats av (som det så rart kallas) från gemenskapens träd.
Företag står också utanför demokratin. De rika får bestämma själva och facken kämpar sig blodiga för medbestämmande. OBS: inte för demokrati, för det är liksom struket, uteslutet. Men kanske man kan få vara med på ett litet, litet hörn? Den unga arbetarrörelsen gjorde motstånd mot ägardiktaturen och krävde industriell demokrati. Ett krav som begravts under nya managementbegrepp som ”dynamisk tillväxt”, ”ledarskapsutbildning” och ”affärsplan”.
Varje busslinje och vårdcentral som sålts, varje förskola och äldreboende: hej vd, styrelse, kvartalsrapport och skatteplanering. Hej då bestämma tillsammans: demokrati.
Vilka är det som går runt och äger allt egentligen, kan man undra. Lite överslagsräkning ger vid handen att män äger 99 procent av allt som just nu går att äga. För det varierar lite över tid, nyss kunde man äga människor. Det kan man förresten fortfarande om man sköter det diskret.
Stater äger också, land där gränser ritas ut och bevakas. Den som olovligen beträder gränsen jagas. Men staten kan också dela med sig av det land den tagit som sitt, som Nordkalk fick Ojnareskogen. Jord, mark och hav som tillhört alla varelser i all tid. Nu bakom taggtråd och murar och gated communities när vi egentligen måste komma bortom, igenom, själva iden om att äga. Ägandet ska inte flyttas, fördelas, begränsas; ägandet som institution måste helt försvinna, eftersom den är gemenskapens och jämlikhetens negation.
Men Jona, man vill ju bestämma själv, det vill ju alla.
Jaså, men sade du inte just att samhället vi lever i är en demokrati? Jag har alltid tyckt att det inte duger. Inte ens för den som inget äger.

