Minst fem dödsfall har kopplats till nedskärningarna på Skånes universitetssjukhus och Socialstyrelsen har utökat sin tillsyn av verksamheten. Trots det står ledningen fast vid sina besparingskrav. – Jag fattar inte hur det ska gå. De måste inse att det inte går att bedriva vård på det här sättet, säger Elin Rutqvist, sjuksköterska på akuten i Malmö. Arbetaren har besökt sjukhuset där ledningen inför en ny vårdmodell.
I slutet av augusti förra året var sjuksköterskan Elin Rutqvist, 28, på semester. Hon befann sig på en buss i Berlin när hon fick ett sms från sin chef.
Hennes avdelning, medicinavdelning 15 på Skånes universitetssjukhus, SUS, i Malmö, skulle läggas ned. Avdelningen hade öppnat ett år tidigare och rymde 18 vårdplatser.
– Det var tumultartat och jättetråkigt. Många sjuksköterskor hade sökt sig till avdelningen för att den var ny. De trodde att de skulle kunna påverka organisationen.
Nedläggningen av medicinavdelningen är en av de besparingar sjukhusledningen genomförde under 2012.
I oktober 2011 året innan rapporterade Sydsvenskan att SUS, en sammanslagning av universitetssjukhusen i Malmö och Lund, hade ett budgetunderskott på 337 miljoner kronor. Sjukhusledningen beslutade det året att 274 miljoner kronor skulle sparas före 2012 års slut.
Som en del av besparingarna har ledningen minskat antalet vårdplatser. Efter nedläggningen av medicinavdelning 15 i augusti 2012 rapporterade Sydsvenskan att antalet vårdplatser på sjukhuset minskat med totalt 90 stycken under året.
Samtidigt införde sjukhusledningen anställningstopp: inga vikariat blev förlängda och inga nya vikarier togs in. Den ordinarie personalen skulle täcka upp luckor som uppstod i schemat.
Genom anställningsstoppet minskade sjukhusledningen personalen med 350 personer.
– Så långt har personalminskningen inte påverkat produktionen av vård. Vi mäter det och tillgängligheten har till och med blivit lite bättre och väntetiderna lite kortare, säger sjukhuschefen Jan Eriksson.
Innan Elin Rutqvist gick på semester hade medicinavdelning 15 flyttat till tillfälliga lokaler. Anledningen till flytten var att barnklinikens lokaler var undermåliga vilket skapade problem i vårdarbetet.
– Hissen stannade hos dem och de hade ett barn i kuvös med sig, säger Elin Rutqvist.
Efter incidenten var barnkliniken snabbt tvungna att flytta. De hamnade i njuravdelningens lokaler som i sin tur flyttade in där medicin 15 låg.
– Vi fick höra att vi skulle öppna igen och det gick olika rykten om var vi skulle flytta.
I stället fick personalen beskedet om nedläggning.
– Jag tror anställningsstoppet bidrog till nedläggningen. Det var några som skulle sluta på vår avdelning och ledningen ville inte ersätta dem.
Enligt Jan Eriksson stängde sjukhuset medicinavdelning 15 eftersom den inte kunde bemannas upp på ett bra sätt.
– Vi kunde inte garantera en god vård och en bra arbetsmiljö på medicinavdelningen. Därför flyttade vi personalen till andra avdelningar och ökade antalet vårdplatser och bemanningen där.
Elin Rutqvist säger att majoriteten av sjuksköterskorna på medicinavdelningen var tillsvidareanställda. De hade större möjlighet att välja var de hamnade.
– Men undersköterskorna placerades ut lite varstans. Vi hade även en kollega som är ensamstående mamma. De nya tiderna hon blev erbjuden passade inte henne så hon fick sluta.
Klockan är 06.40. Nedför Inga-Marie Nilssons gata på sjukhusområdet i Malmö strömmar frusna sjuksköterskor. De ska snart börja sina morgonpass.
Ut ur ingång 49 kommer David Kjell. Han är 30 år gammal och har arbetat på SUS i fem år. Han har tidigare jobbat både på ortopeden och på hematologen.
Sedan ett halvår tillbaka arbetar han på arytmiavdelningen. Här blir patienter inlagda för rytmrubbningar i hjärtat. Deras hjärtan slår oregelbundet eller för långsamt.
– Jag ville hit eftersom hjärtsjukdomar är intressant, säger David Kjell. Det fungerar bra med vår närmaste chef. Vi har inte drabbats så hårt av nedskärningarna.
När klockan blir sju samlas sjuksköterskorna i avdelningens expedition som ligger i korridoren. Det är dags för nattpersonalen att rapportera till dagpasset.
– Läkarna kommer inte in förrän klockan åtta, säger David Kjell.
Sjuksköterskorna diskuterar med undersköterskorna vilka kontroller som behöver genomföras under morgonen och vilka mediciner patienterna behöver. Totalt består morgonpasset av två sjuksköterskor och två undersköterskor.
Varje par har hand om fyra patienter.
Efter nedläggningen av medicin 15 sökte sig Elin Rutqvist till akutmottagningen.
Hon ville jobba kvar med sina gamla arbetskamrater, men det gick inte.
Elin Rutqvist var trött på medicinavdelningar och ville pröva något nytt. En kollega tipsade henne om akuten.
– Det kan vara fullständigt kaos där. Det händer att jag är ansvarig för 20 patienter på samma gång. Folk ligger bakom skynken. Om en patient blir sämre och något skulle hända är det vårt ansvar. Jag vet att det beror på organisationen, men det är jag som får leva med det.
Hon säger att anställningsstoppet medför att de ofta får jobba underbemannade. De har även en skyldighet att rapportera in ”överskott” av personal, om de någon dag har för lite att göra. Elin Rutqvist har till exempel kollegor som blivit utlånade till sjukhuset i Lund.
– Problemet med akuten är att det är jättesvårt att förutsäga arbetsbelastningen. Vi vet aldrig när det kommer in mycket folk på vår mottagning.
Bristen på vårdplatser på andra avdelningar märks också av på akuten.
Elin Rutqvist säger att de fått direktiv att patienter inte ska ligga längre än fyra timmar på deras mottagning utan då slussas vidare till specialistavdelningar. Detta direktiv bryts ofta.
– Det finns brist på vårdplatser och det blir fullt på specialistavdelningarna. Jag hörde om en patient med hjärtproblem som blev placerad på handkirurgen eftersom det fanns plats där. Hon fick ont i bröstet och de hade ingen medicin mot kärlkramp. Det är fruktansvärt.
– Akuten är i dag en flaskhals och väntetiderna där är för långa, säger sjukhuschefen Jan Eriksson. Det måste bli ett smidigare vårdförlopp. Vi måste bland annat frigöra vårdplatser genom att skriva ut patienter tidigare. Om vi kan jobba så samtidigt på hela sjukhuset får det stora resultat.
På arytmiavdelningen har David Kjell inlett sin runda tillsammans med undersköterskan Jennie Aurell. Han ansvarar för att patienterna får sina mediciner medan Jennie Aurell tar blodtryck och ger frukost.
En man i 50-årsåldern har blivit inlagd på avdelningen. Han ska svälja en kamera som ska fotografera tarmen.
Eftersom mannens hjärta rusat har han en hjärtstartare inopererad. Därför måste han övervakas på arytmiavdelningen under undersökningen.
David Kjell rakar områden på mannens bröstkorg eftersom hans hjärtslag ska övervakas med en EKG-maskin.
– Tur att det inte är sommar, skojar han med mannen.
På skärmar i receptionen och i fikarummet kan personalen hela tiden se samtliga patienters hjärtslag.
– Vi har bra bemanning här. Vår chef har till och med kämpat för att vi ska få anställa en till. Men det gör inte problemen mindre på resten av SUS, säger David Kjell medan han dokumenterar i patientens journal på en dator placerad på en vagn.
Arytmiavdelningen har balans i sin budget i motsats till andra delar av SUS.
– Men budgetunderskottet märks hos oss också. Vissa tar på sig rollen som duktiga och säger att ”nu får man bara dricka en kopp kaffe” eller att man måste använda billigare förband. Det skapar bara irritation och syns ändå inte däruppe hos ledningen.
Region Skåne har infört en produktionsmodell på SUS som kallas för Lean Healthcare. Enligt information från regionen är modellens mål att använda befintliga resurser på effektivast möjliga sätt.
I broschyren står det att ”inom sjukvården handlar det om att lära sig se vad som verkligen är till nytta för patienterna, vad som skapar mervärde. Allt som inte tillför nytta ska bort.”
Elin Rutqvist är kluven till Lean. Hon säger att modellen kan gynna patienterna.
– Om ambulanspersonalen misstänker en höftfraktur kan de nu skicka patienten direkt till röntgen. Det kunde de inte innan. Jag vet inte hur länge de haft ”höftspåret”, men det är väl en sådan här Lean-grej.
Samtidigt beskriver hon modellen som ”nyliberal”. Hon reagerar starkt på att Region Skånes direktör Jonas Rastad sagt att på en åtta timmars arbetsdag lägger sjuksköterskor tre timmar på ”onödiga saker”.
– Det är en spark i magen. Jag skulle vilja att han gick med under en av våra arbetsdagar. På medicinavdelningen där jag jobbade tidigare hade vi en koordinator som var frikopplad från övrigt arbete. På akuten tvingas vi hela tiden göra saker som inte hör till yrket, som att ringa samtal. Och vi måste ju fylla på förråd på morgonen.
Sjukhuschefen Jan Eriksson säger att det inte gjorts någon extern utvärdering av Lean Healthcare på SUS, men att sjukhusledningen regelbundet följer upp de olika Lean-projekten på avdelningarna.
– Vi ser modellen som positiv. Rätt använd kan vi producera mer vård med bättre arbetsmiljö och mindre resurser. Förändringarna måste komma underifrån. Då fungerar de bäst.
Enligt honom måste man att hålla isär budgetunderskottet och anställningsstoppet som ledningen infört från Lean-modellen.
Men finns det inte forskning som visar att Lean production används för att sänka kostnader genom att minska på personalen?
– Lean innebär bland annat att man anpassar bemanningen till de variationer som finns. Det innebär en ökad flexibilitet. Variationerna i sjukvården är jättestora. Använder man Lean rätt är det ingen som förlorar på det. Tvärtom.
Klockan har blivit tio i nio på arytmiavdelningen. Enhetschefen Yvonne Englezon har kommit för att hålla i morgonmötet. Hon har besökt andra avdelningar och tittat på patientflödet.
– Jag tycker det finns vissa saker vi kan inspireras av, säger hon.
David Kjell har varit på en föreläsning om Lean Healthcare. Han är försiktigt positiv till modellen.
– Patienternas flöde ska prioriteras och vi ska ta bort allt som inte rör dem. De säger att det inte ska användas som en besparingsmetod.
Samtidigt är David Kjell kritisk till utspel från delar av regionledningen om att personalen måste bli effektivare.
– Ingen här lägger tid på onödigt arbete. Vi lägger tiden på patienterna. Om de läggs in på vår avdelning för observation så jobbar man inte aktivt med dem hela tiden. Men vi måste övervaka dem konstant.
Han säger att han är oroad över utvecklingen på SUS.
– Jag funderar över hur det kommer att gå för sjukvården. Vi finns ju här för patienternas skull. Jag tror inte de kan skära ned mycket mer. Missnöjet börjar sprida sig.
Elin Rutqvist säger att många sjuksköterskor har en hög arbetsmoral.
– Det är den arbetsmoralen hela organisationen går runt på just nu. Men frågan är hur det kommer att gå på längre sikt. Folk kommer att bli sjukskrivna när vi sliter så hårt och inte alltid har tid att ta våra raster eller får semester när vi önskar.
Enligt henne orkar många inte jobba kvar under de förutsättningarna och slutar.
– Det är vi sjuksköterskor och undersköterskorna som får ta skiten när vi inte möter behovet. Anhöriga och patienter har ofta höga tankar om sjukvården.
Elin Rutqvist är oroad över att allmänheten inte reagerat mer på nedskärningarna på SUS.
– Folk tänker inte mycket på det. Man märker inte av det förrän man själv blir sjuk eller har en anhörig som blir sjuk.
Hon är trött. Arbetsdagen har varit lång.
– Det behövs ett regeringsskifte. Jag tror medborgarna är beredda att betala mer i skatt för att få en fungerande sjukvård.
När Jan Eriksson får höra att sjuksköterskor överväger att lämna SUS om nedskärningarna fortsätter säger han att ”det naturligtvis är bekymmersamt”.
– Men vi måste genomföra åtgärder för att få balans i budgeten. Kostnaderna måste minska ytterligare.
David Kjell är inne på rondmöte tillsammans med läkaren Anthony Prakash och överläkaren Tord Juhlin. På en skärm projiceras patientjournaler.
– Då kan vi skicka hem två imorgon, säger Tord Juhlin när de läst igenom alla journalerna.
Efter mötet går de ronden hos de fyra patienter som David Kjell ansvarar för.
En äldre kvinna är oroad över tabletterna hon får. Hon frågar om de kommer att hjälpa henne.
– Vi ger inga garantier. Det gör man bara på bilfirmor, säger överläkaren.
Ronden är avslutad runt 09.40. David Kjell ska ta en tidig lunch och går till personalrummet.
– Kardiologi är ett statusyrke för läkare. Det har nog bidragit till att det inte skurits ned på den här avdelningen, säger han.
Samtidigt är David Kjell oroad över hoten om nedskärningar som ledningen riktade mot cancervården på SUS, som de drog tillbaka.
– Farhågan är vad som kommer att hända här framöver om besparingarna fortsätter.
David Kjell tystnar.
– Det behövs politiker som vill satsa på sjukvården. Vi vill ha möjligheten att göra vad vi kan för patienterna.
