Varför gör man fiktion på sanna historiska händelser? Lite fuskigt är det allt att använda en sexhundra år gammal berättelse, dessutom som vanligt beskriven långt efteråt av segrarna, för att roa en nutida publik eller läsarskara. I filmen Drottning Margareta blandas falskt och sant på ett ståtligt och underhållande sätt.
Drottning Margareta
Regi: Charlotte Sieling
Man kan invända att all historieskrivning egentligen är tillrättalagd eftersom den berättar om människor som inte kan verifiera sanningshalten. I den typ av berättelser som filmen Drottning Margareta är det också fullt tillåtet att slå ihop karaktärer, ändra släktskap eller förlägga skeenden närmare varandra i tiden de egentligen utspelade sig.
Oväsentliga detaljer, som väderlek vid en viss tidpunkt eller om en viss maträtt åts, kanske man kan acceptera. Vem bryr sig om ifall det regnade eller inte dagen då Sixten Sparre sköt ihjäl Elvira Madigan eller om Alex Schulmans mormor hade hatt och vita skor eller inte när hon uppvaktades av Olof Lagercrantz.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill
