En upptrappning har skett sedan förra veckan och ungefär 45 000 offentliganställda har nu tagits ut i strejk för jämställda löner. Hela 5 400 arbetare som tidigare tagits ut i strejk har dock beviljats
dispens efter att arbetsköparsidan åberopat ”liv och hälsa”, vilket innebär att strejken skulle vara samhällsfarlig. De strejkande fackförbunden anser å sin sida att de varit generösa med dispenser och menar att strejken förs på ett ansvarsfullt sätt.
Alltfler dagis och skolor har dock tvingats stänga. Till stor del beror detta på att landets strikta renhållningsrutiner med tiden inte kunnat upprätthållas, varpå arbetsplatser stängts med stöd av bland annat arbetsmiljölagen.
– Vi beklagar de negativa verkningar denna strejk har medfört för befolkningen. Vi jobbar för att konflikten ska lösas så snart som möjligt, så att skolor, dagis och sjukhem kan återgå till normal drift snarast möjligt skriver Sigrun Vågeng, vd för Kommunesektorens Interesse- og Arbeidsgiverorganisasjon, i ett pressmeddelande.
Parterna i konflikten återupptog förhandlingarna på måndagskvällen efter en veckas stiltje. Mäklaren i konflikten, Dag Nafstad, ska ha presenterat ett nytt bud vars innehåll ännu är okänt.
Vissa kommuner anser sig ha tjänat stora belopp på strejken. Hur lönsamt det blir i slutändan beror dock inte bara på strejkens lönekonsekvenser. Konsumentorganisationen Forbrukerrådet uppmanar nu föräldrar att kräva rejäla ersättning från kommunerna och inte nöja sig med ”pengarna tillbaks” när dagis eller fritids plötsligt stänger.
– De har betalt för en tjänst som kommunen inte levererat. De har då rätt till ersättning för dokumenterbara ekonomiska förluster, säger Terje Killi, underdirektör med ansvar för offentliga tjänster på Forbrukerrådet, en statlig intresseorganisation för konsumenter, till NRK.
Kommunerna tar i dag betalt för flera välfärdstjänster, bland annat har avgiftsbelagd barnomsorg vuxit stort de senaste decennierna, och har tydliga kundrelationer till medborgarna.
Ny domstolspraxis på området, av stor betydelse för vad en strejk i offentlig sektor faktiskt kostar arbetsköparen, är därför att vänta. Enligt Terje Killi kan en ”ordinär Force Majeur” – extraordinära omständigheter som kan åberopas för att slippa betalningsskyldighet – inte tillämpas på den strejk som nu pågår.
– En strejk är ett resultat av en väl planlagd process och är ett icke osannolikt utfall av löneförhandlingar, påpekar han.
Om detta är slutet på strejkvågen i årets händelserika norska avtalsrörelse återstår att se. Landets sjuksköterskor har ännu inte kommit någonstans i sina förhandlingar med landstingen. Även deras förhandling ser vid denna tidnings pressläggning ut att ha strandat på frågan om centrala avtal för ”likelønn”, och i mindre grad på frågan om generella löneökningar.
FAKTA Strejken
• Strejken är den största i Norge på 30 år och omfattar offentliganställda från ett flertal förbund och inom flera sektorer.
• Huvudkravet är ”likelønn”, vilket innebär att kvinnor och män, med lika kvalifikationer, skall få sin lön fastställd på samma sätt.
• Kvinnor i Norges offentliga sektor tjänar omkring 85-90 procent av vad män med motsvarande kvalifikationer tjänar. Facken kräver en central pott som inte kan förhandlas bort lokalt för att komma tillrätta med löneskillnaderna, vilket avvisats från arbetsköparhåll.
