Söndagens val innebär som väntat ett maktskifte i Grekland, där socialdemokratiska Pasok fick 44 procent av rösterna. Resultatet för det konservativa regeringspartiet Nea Dimokratia, som skakats av flera korruptionsskandaler, var det sämsta i partiets historia. Röstsiffrorna innebär att S-ledaren Georgios Papandreous parti får egen majoritet i parlamentet, och alltså varken blir beroende av kommunistpartiet KKE eller vänsterkoalitionen Syriza, som fick 8 respektive 5 procent av rösterna.
– Ingenting kommer att bli lätt – vi har mycket hårt arbete att se fram emot, sade Papandreous till media på valnatten.
Den ekonomiska situationen i Grekland är ansträngd, med ett budgetunderskott som är dubbelt så stort som EU tillåter. Pasok lovat en satsning på tre miljarder euro för att få igång konsumtionen och därmed ekonomin.
Sedan militärjuntans fall 1974 har den politiska scenen i Grekland i princip helt dominerats av två partier och den nyvalde Georgios Papandreous är både son och sonson till tidigare premiärministrar. Både Pasok och det konservativa Nea Dimokratia har beskrivits som en slags klanpartier där flera generationer av familjerna Papandreou och Karamanlis omväxlande har suttit vid makten. Inte alla väntar sig några stora förväntningar i och med maktskiftet.
– Grekland får en ny regering, men ingen ny politik, säger Jannis Konstantis till Arbetaren.
Han bor sedan länge i Sverige men är medlem i det grekiska kommunistpartiet KKE och befann sig i Grekland i samband med valet.
– Pasok är systerparti till våra socialdemokrater, men liknar Nea Dimokratia på många områden, bland annat när det gäller privatiseringar av pensions- och utbildningssystemet och inställningen till EU, säger Konstantis och nämner också Papandreous hårda inställning till papperslösa.
Tidningen Euronews rapporterade om hur vissa invandrargrupper välkomnade Pasoks seger, särskilt med tanke på utfästelser om rösträtt för invandrare efter fem års uppehållstillstånd och att ge barn som är födda i landet medborgarskap – detta samtidigt som ett av Papandreous vallöften var att slå ned på illegala immigranter.
De spänningar som i december förra året utlöste kravaller i huvudstaden Aten finns enligt många bedömare fortfarande kvar, inte minst då ungdomsarbetslösheten ligger på mer än 20 procent. För Jannis Konstantis råder ingen tvekan.
– Protesterna kommer att blossa upp igen, det är jag säker på.
– Också inom den fackliga rörelsen finns ett starkt missnöje, även om flera fackföreningar är i händerna på Pasok, säger Jannis Konstantis, som också är ordförande i Seko Klubb 119.
