I slutet av veckan samlas internationella fredsmedlare, kvinnoorganisationer och experter från olika discipliner för en konferens i New York om sexuellt våld i post-konfliktsituationer. Syftet är att kampen mot dessa brott ska få större plats i framtida fredsprocesser.
– Vi har i många fall sett hur sexuellt våld gått från att vara en krigsstrategi till en utbredd samhällelig praktik och våldtäkterna står i vägen både för långsiktig fred och för ekonomisk återväxt, sade Anne Marie Goetz, från Unifem, FN:s utvecklingsfond för kvinnor, i en intervju med BBC tidigare i veckan.
I juni förra året antog FN:s säkerhetsråd resolution 1820, som erkänner sexuellt våld som ett vapen och ett hot mot internationell fred och säkerhet. Veckans konferens är inplanerad för att kunna bidra till diskussionerna kring den kommande rapport som FN:s generalsekreterare ska lägga fram senast den 30 juni om resolutionens implementering, samt kring utbredningen av sexuellt våld i konflikthärdar världen över. Även om många välkomnade resolution 1820, väckte den också kritik för att inga kvinnoorganisationer konsulterades i den process som föregick den. Detta trots att dokumentet bygger vidare på resolution 1325 som berör kvinnors deltagande före, under och efter väpnade konflikter.
Den dominerande bilden är, enligt FN, också att frågan om våldtäkt är frånvarande i nästan alla fredsprocesser. Sedan kalla krigets slut har sexuellt våld bara nämnts i en bråkdel av genomförda fredsförhandlingar och en förklaring till detta är enligt Unifem just att andelen kvinnor som deltar är så liten (se faktaruta). De uteblivna diskussionerna kring våldtäkt får konsekvenser för fler än de direkta offren.
– En utbredd straffrihet för förövare av sexuellt våld underminerar möjligheten att få till stånd en fungerande rättsstat, vilket är själva kärnan i allt fredsarbete, menar Anne Marie Goetz.
Hon anser att förekomsten av sexuellt våld måste övervakas mer i post-konfliktsituationer och att det även ska kunna definieras som ett officiellt brott mot en överenskommen vapenvila.
– Våldtäkterna kan i dagsläget ofta fortsätta ostört och vi måste därför hitta nya sätt att angripa fredsbevarande arbete och skydd för civila, säger Anne Marie Goetz till BBC.
Fakta / Fredsförhandlingar och sexuellt våld
Unifem har studerat 300 fredsavtal i 45 konflikter sedan 1989 och funnit att sexuellt våld bara har nämnts i tio fall, i Uganda, Darfur, Nepal, Indonesien/Aceh, Sudan, Burundi, Demokratiska Republiken Kongo, Filippinerna, Chiapas och Guatemala.
En genomgång av 22 fredsprocesser sedan 1992 visar att kvinnor har utgjort 7,5 procent av deltagande förhandlare och mindre än 2,2 procent av medlarna. De högsta representationsnivåerna fanns i El Salvador och Guatemala och detta var före år 2000.
