– Nästan en sjundedel av landet har upplåtits till multinationella gruvföretag och situationen i dessa distrikt är väldigt oroande, säger Mike Anane som är journalist och samordnare för Food First Information
& Action Network, FIAN, i Ghana.
FIAN är en internationell människorättsorganisation som arbetar för rätten till försörjning och vill uppmärksamma de kränkningar som är guldbrytningens baksida i Ghana.
I fokus står diskriktet Wassa West och gruvan Iduapriem, som finansieras av Världsbanken och drivs av det sydafrikanska företaget AngloGold Ashanti. Särskilt alarmerande är enligt Mike Anane att merparten av gruvorna i Ghana expanderar och alltså gör anspråk på mer mark för guldbrytning.
– Marken vi talar om är odlingsbar jordbruksmark som människor på landsbygden behöver för att kunna producera mat till sig och sina familjer.
Enligt landets lag tillfaller alla mineralfyndigheter staten, vilket leder till att området upplåtes för gruvdrift oavsett om det för tillfället används för jordbruk. Den kompensation som i vissa fall utgår gäller utebliven skörd, inte ny mark. Även tillgången till vatten påverkas. AngloGold Ashanti använder en metod där ytjorden avlägsnas vilket leder till att den lösa jorden dras ned i bäckar och vattendrag, med uttorkade eller förgiftade vattenkällor som resultat.
Gruvbolaget har i flera år använt sig av de svenska företagen Sandvik och Atlas Copco som underleverantörer, men dessa hävdar att de bara kan hållas ansvariga för sina egna handlingar – inte sina samarbetspartners. Mike Anane berättar hur det har blivit allt svårare för befolkningen i byarna att protestera och att motstånd mot gruvdriften nästintill blivit kriminaliserat.
– Obeväpnade bönder i fredliga protester möts av säkerhetsstyrkor och det börjar bli svårt att avgöra om det är staten eller gruvbolagen som kallar in militären, säger Mike Anane.
I byn Teberebie, där Iduapriemgruvan ligger, har ingen blivit dödad men det har hänt att inkallade soldater har skjutit och skadat bybor.
Människor som fått sin rätt till försörjning kränkt har hittills inte kunnat driva någon internationell process i frågan, vilket man däremot i över 30 år kunnat göra för medborgerliga och politiska rättigheter. Men genom ett beslut i FN:s generalförsamling om ett tilläggsprotokoll till Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – ska det nu bli möjligt för individer och grupper att föra fram sådana klagomål till FN.
Enligt FIAN Sverige är detta ett stort steg framåt.
– Vi anser definitivt att Teberebie är ett fall där rätten till mat, vatten, hälsa och försörjning har kränkts, säger Lina Andéer på FIAN Sverige.
– Om dessa människor inte anser sig få upprättelse på nationell nivå kommer de nu att kunna driva fallet vidare.
