I Catia, som är ett arbetarkvarter i västra Caracas, sköts flera unga människor till döds mellan 21 till 25 januari, samtidigt som polisen och nationalgardet förstörde vägspärrar och barrikader som byggts upp av sopor och lyckades på det sättet slå ned protesterna.

‒ De lyckades göra det. De som bor i kvarteren säger att gatorna är tysta och övergivna efter klockan 18, säger sociologen Rafael Uzcátegui, som är chef för organisationen Provea som dokumenterat kränkningar av de mänskliga rättigheterna i landet under flera årtionden.
De som bor i kvarteren säger att gatorna är tysta och övergivna efter klockan 18.
Rafael Uzcátegui, sociolg och chef för Provea
Protesterna har ägt rum i kvarter där regeringen tidigare hade en stark bas, och visar på den ilska som finns bland de fattiga över den långa och djupa ekonomiska och sociala krisen i landet.

Krisen har lett till att Venezuela nu har två utropade presidenter och där USA och andra länder i Amerika och Europa stöder den ena sidan, medan Kina, Ryssland och Turkiet stöder den andra.

Nicolás Maduro, 56 år, som styrt landet från 2013 till 2019, återvaldes i ett kontroversiellt val i maj förra året som inte ansågs legitimt av de flesta bedömare. Presidenten inledde en ny sexårig mandatperiod den 10 januari, medan en majoritet av regeringarna i Amerika och Europa meddelade att de inte erkände hans regering. Juan Guaidó, 35 år, svors in som ordförande för landets nationalförsamling och den 23 januari utropade han sig till interimpresident för republiken, samtidigt som massdemonstrationer genomfördes i omkring 50 städer i landet.

Demonstrationer har brutit ut i fattiga kvarter i Caracas och i andra städer efter att en grupp militärer gjort revolt mot Nicolás Maduros styre. Butiker har plundrats i flera städer.

I samband med att demonstrationerna slagits ned har 35 personer dödas och dussintals skadats, och minst 850 personer har gripits mellan den 21 och 25 januari.

‒ 696 personer greps den 23 januari och det är det största antalet som gripits på 20 år, under en enda dag, säger juristen Alfredo Romero, chef för Foro Penal som är en organisation som dokumenterar när personer grips av politiska eller sociala skäl.

Foro Penal har dokumenterat över 12 400 godtyckliga gripanden från och med februari 2014, när de första massprotesterna mot Nicolás Maduro genomfördes, till oktober 2018. Under perioden har 1 550 personer gripits av politiska skäl.

Enligt Provea och andra människorättsgrupper har minst 250 personer dödats i samband med gatuprotester sedan Nicolás Maduro tillträdde 2013.

Rupert Colville, FN:s talesperson för mänskliga rättigheter, meddelade den 29 januari att strax över 40 personer dödats under demonstrationerna och av dessa hade minst 26 skjutits till döds av säkerhetsstyrkor eller väpnade grupper som stödjer regeringen.
Det är inte styrkor som är utbildade för att kunna hantera den allmänna ordningen vid sådana här situationer.
Rafael Uzcátegui, sociolg och chef för Provea
Enligt Provea har minst åtta personer dödats i Caracas och två andra städer i utomrättsliga avrättningar genomförda av FAEZ, den venezuelanska statens specialstyrkor, när de gått in i bostäder.

‒ FAEZ tränas för att ingripa i skarpt läge, i samband med utpressning eller kidnappning. Det är inte styrkor som är utbildade för att kunna hantera den allmänna ordningen vid sådana här situationer, säger Rafael Uzcátegui.

Han säger att regeringen har flera strategier.

‒ Förtryck för att hantera missnöjet bland majoriteten av befolkningen, med hopp om att den politiska konflikten kommer att avta, och samtidigt försöker regeringen begränsa krisens synlighet genom att ge sig på medier och journalister.