Februari till november i år pågick en ockupation i anslutning till Teslafabriken i tyska Grünheide. Följ med Arbetarens reporter Tuija Roberntz över marker minerade med bomber från andra världskriget, upp i trädkojor byggda av ockupanter, vidare till Teslafabrikens portar samtidigt som hon samtalar med aktivister om allt från förorenat dricksvatten till borgmästare med kopplingar till Stasi.

Prolog

Måndagen den 18 november inleddes en polisinsats i tyska Grünheide. Skogsockupanter som hade byggt ett läger i skogen beordrades lämna området med förevändningen att polisen skulle söka efter oexploderad ammunition i ett område som spänner över 5 000 kvadratmeter.

Enligt Daniel Keip, presstalesperson för polisen i Brandenburg, erbjuds aktivisterna att vistas i området utanför den avgränsade zonen för att säkra deras mötesfrihet. Aktivisterna å sin sida ville inte lämna lägret. Sedan februari 2024 har det pågått en skogsockupation i Grünheide. Ockupanterna vill förhindra en utbyggnation av Teslas bilfabriker i området.

– Polisen har hela tiden försökt skydda makthavarnas och Teslas intressen. Sedan andra världskriget finns det bomber i marken, men det är inte en fara för människor, man kan gå där, men om du vill bygga där, och exempelvis bygga ut Gigafactory, måste du leta efter bomber, berättar aktivisten Caro Weber, talesperson för lägret, över telefon.

Grünheide kommun har inte sålt området än, men Caro Weber menar att man söker efter bomber som en förberedelse för att kunna sälja till marken till Tesla.

– Vi såg det som ett hot mot vår mötesfrihet, eftersom vi hade behövt lämna 80 procent av vårt område. Då började de vräka oss.

Enligt Daniel Keip var det på grund av brott mot allmän säkerhet och ordning som lägret upplöstes tisdagen den 19 november. Han skriver att polisen redan veckan innan kommunicerat att området skulle begränsas. Dessutom hävdar han att det inte fanns någon vilja att samarbeta från aktivisternas håll och att det var tydligt att deras handlingar syftade till att stoppa vidare arbete på platsen.

– Polisen skapade en kaotisk situation i lägret, och då är det såklart inte särskilt lätt att kommunicera med dem. Jag tror bara de ville ha en anledning att vräka oss. Hade det inte varit detta hade det varit något annat, säger Caro Weber.

Ockupationen har skyddats av rätten till mötesfrihet. När polisen tidigare tagit beslut om att riva lägret, tog aktivisterna fallet till domstol, där det i två instanser fastställdes att de fick vara kvar, något den tyska nyhetssidan rbb24 rapporterat om. 

Enligt Daniel Keip har kommunen genomfört noggranna kontroller även i områden som inte är avsedda för byggnation. Detta är en försiktighetshetsåtgärd som baseras på upptäckten av två stora bomber i närområdet, skriver han i ett mejl till Arbetaren.

Arbetaren hann besöka lägret innan det revs. Tidigt i november reste jag till skogen i Grünheide och träffade inte bara Caro Weber, utan också Manu Hoyer från Bürgerinitiative Grünheide, ett medborgarinitiativ som organiserar sig mot Tesla. Manu Hoyer mötte upp mig vid tågstationen och ledde mig genom den potentiellt minerade skogen.

”Den här processen har inget med demokrati att göra”

Manu Hoyer väntar vid stationen Fangschleuse, cirka tjugo minuter med regionaltåg från Berlin. Härifrån är det inte långt till det läger där aktivister under året byggt trädkojor för att skydda skogen och motverka en expansion av den närliggande Teslafabriken. Manu Hoyer ska visa mig vägen dit.

Vi går förbi några polisbilar.

– De skyddar byggfordonen efter att aktivister ockuperade en av maskinerna, berättar hon.

Deutsche Bahn har börjat avverka träd i skogen för att lämna plats åt en ny godsstation för Tesla, rapporterar bland andra Berliner Morgenpost. 

I mars 2022 rullade de första bilarna ut från Europas första Teslafabrik, nio månader efter planerad start. Förseningen berodde på problem med tillstånd och protester från miljöaktivister, rapporterar Business Insider. Här tillverkas bilar av modellen Y samt battericeller, uppger företaget på sin hemsida. I oktober hade det redan producerats 400 000 bilar på fabriken, vilket firades med pizza och en extra lång rast, enligt interna chattmeddelanden som den tyska tidningen Handelsblatt tagit del av.

Det har riktats kritik mot arbetsvillkoren på fabriken. Det tyska facket IG Metall gjorde nyligen en undersökning som visar på tung arbetsbelastning, över 80 procent av de 1 200 tillfrågade uppger att de känner sig överarbetade och dessutom uppger 90 procent att de ibland eller regelbundet har fysiska besvär som huvudvärk eller ryggsmärta kopplat till arbetet.

Efter besöket skogslägret får Arbetaren tag på Destiny, som tidigare arbetat på Teslafabriken. Hon heter egentligen något annat, men vill vara anonym. Hon är migrant och vill inte ta några risker. 

– Arbetet är tungt. Du ska inte jobba där länge. Du får hälsoproblem, säger Destiny till Arbetaren.

Medborgarinitiativet Burgerinitiative Grünheide grundades under slutet av 2019, då det blev känt att Tesla skulle etablera en fabrik och att mycket skog skulle avverkas. 

– Vi lyckades inte förhindra att 300 hektar skog höggs ner, men nu kämpar vi för att det inte ska bli mer, säger Manu Hoyer. Hon berättar att fabriken som nu ska utvidgas är byggd i ett område som ska vara skyddat för dricksvattnets skull. 

– Konsekvensen kan bli att vi inte har något drickbart kranvatten och i stället måste köpa det i affären, säger hon.

Leibniz institut för sötvattensekologi och inlandsfiske (IGB), pekar på att Teslas vattenförbrukning adderas till övrig vattenkonsumtion samtidigt som behovet av bevattning kommer öka i takt med klimatförändringar. Dessutom ligger fabriken i en av de regioner i Tyskland med minst vatten och nederbörd. Utöver detta pekar forskningsinstitutet på risken för föroreningar i vattnet.

Med medborgarinitiativet har Manu Hoyer bland annat organiserat demonstrationer och skogspromenader där de informerar om situationen. De senaste åren har de slagit sig samman med vänstergrupper från Berlin och bildat Tesla den Hahn abdrehen, vilket betyder ”stäng av Teslas kran”.

Manu Hoyer berättar om en medborgarundersökning som gjordes i februari som visade att över 60 procent av invånarna i regionen var emot en utbyggnad av Teslas fabrik. Efter det ändrades planen, men Manu Hoyer är ändå besviken på hur beslutsfattarna i regionen agerat.

– De modifierade byggnadsplanen från 120 hektar till 50 hektar. Sen frågade de inte invånarna igen, säger Manu Hoyer. 

Manu Hoyer är kritisk till hur processen har gått till.

– Den här processen har inget med demokrati att göra.

Manu Hoyer befarar att än mer skog ska försvinna till förmån för industrin.

– Vi har hört att om tio år finns inga träd kvar här, det ska bli ett industriområde. 

I oktober kom beskedet att den tyska statens miljöverk godkänner en första del i Teslas planer på att expandera. Tesla vill successivt fördubbla sin produktion i området. Nyhetssidan rbb24 skriver att det inte kommer att behöva huggas ned mer skog för att genomföra planerna enligt miljöverket. 

Den 4 december kommer det att hållas en demonstration mot det nya vattenavtal som Tesla vill få till.

– Tesla vill ändra sitt vattenavtal till sin fördel, säger Manu Hoyer.

Tesla arbetar även för att man ska få högre gränsvärden för bland annat kväveutsläpp som företaget vill få möjlighet att fördubbla, skriver rbb24.

Kopplingar till Stasi

Grüneheides borgmästare Arne Cristiani beskriver Teslafabriken som en “lottovinst” i tidningen Politico. Han pekar på att Teslas företagsskatt kan kompensera för att gasföretaget Wingas, ägt av ryska Gazprom, försvunnit från regionen i samband med att Tyskland efter Rysslands invasion av Ukraina velat göra sig oberoende av rysk gas. Dessutom lyfter Arne Christiani behovet av jobb i regionen.

– Att han säger att det är som att vinna på lotto är ett hån, eftersom lottovinsten endast är för ett fåtal. Det är en vinst för de som förstör naturen här, säger Manu Hoyer och påpekar att borgmästaren varit kopplad till Stasi. 

Bland andra den tyska Stasi-experten Helmut Müller-Engbergs menar att Arne Christiani ska ha varit inofficiell medarbetare till den östtyska säkerhetspolisen. Arne Christiani ska ha haft kodnamnet ”IM Peter Förster” och rapporterat om 27 personer till Stasi, vilket bland andra den tyska tidningen MOZ.de rapporterat om. 

– Om han har ljugit om att han inte arbetat för Stasi anser jag att han måste avlägsnas från sin position och bli av med sin rätt till pension. En sådan befattning som han har innebär en hög pension, säger Manu Hoyer.

Att fabriken skulle vara en vinst för regionen genom fler arbetstillfällen är inte ett argument Manu Hoyer går med på. 

– De flesta av de 12 000 som jobbar på Tesla kommer inte från regionen och deras skatteinkomster tillfaller inte regionen. Borgmästaren är inte villig att säga hur många av arbetarna på Tesla som kommer härifrån.

Enligt Manu Hoyer är inte elbilar lösningen på klimatfrågan.

– Elektromobilitet är inte lösningen. Det globala syd utnyttjas och deras vatten förstörs för att framställa batterierna till de här bilarna. Det kan inte vara lösningen med vilken globala nord hävdar sig vara klimatneutrala. Enligt henne borde man decentralisera elnätet med hjälp av solpaneler.

I stället borde man enligt Manu Hoyer satsa på kollektivtrafik.

– I den del av Grünheide där jag bor, har vi bara bussar två gånger om dagen och ingen på helgen, säger hon.

Det har också förekommit mer direkta aktioner. I mars 2024 meddelade aktionsgruppen Vulkan Group att de stoppat Teslafabrikens strömförsörjning genom attacker mot en elmast. Tysk polis meddelade samma dag att de fått larm om en brinnande högspänningsmast.

– Vi har distanserat oss från dem. Det var många av oss som bor här inte heller fick någon ström. Vi fördömer våld, säger Manu Hoyer.

Manu Hoyer leder mig vidare och vi viker av från gångstråket. Solen silar sig in mellan trädstammarna och snåren. Vi får lyfta på grenarna för att ta oss fram. Det luktar höstlöv. När vi kommer fram till lägret är det tyst och lugnt. Ett belgiskt filmteam intervjuar aktivister som har halva ansiktet täckta så att bara ögonen syns. Manu Hoyer pekar på hur de satt in kilar för att inte skada träden när de satte upp kojorna.

Samarbete mellan medborgarinitiativ och vänsterradikaler

Efter en stund dyker Caro Weber upp. Hon är talesperson för Tesla Stoppen. Vi slår oss ner på en trähammock byggd av lastpallar som har hängts upp mellan två träd. Hon beskriver hur de började bygga lägret den 27 februari 2023 och hur årstidernas växlingar påverkat livet i skogen.

– Nu ser vi hur löven blir orangea och jag tycker att ljuset är väldigt fint. Under sommaren var skogen alldeles grön och på våren såg vi blommorna komma. När vi började var det däremot kallt och isigt och vi fick ha varmvattenflaskor för att hålla värmen. Det är vackert att följa naturens skiftningar.

Caro Weber berättar att det var vattenfrågan som fick henne att engagera sig.

– Dricksvatten är så viktigt. Det här är en av de torraste regionerna i Tyskland och Tesla bidrar till att förorena grundvattnet, det kan vi se redan i dag men det kommer nog dröja några år innan vi inser omfattningen av problemet, säger hon.

Caro Weber pekar på hur konkreta problemen blir när de handlar om vatten.

– Det handlar också om klimaträttvisa och vem som får vilka resurser. De som bestämmer här tar beslut till Teslas fördel. Kapitalismen kan kännas abstrakt och svår att tackla. Men här, genom att det handlar om dricksvatten, blir det begripligt. Det är en gemensam resurs som vi alla behöver, säger Caro Weber och berättar att man redan börjat ransonera vattnet i regionen. 

I början var det runt 80 personer i lägret. Antalet på plats ökade kraftigt under aktionsdagarna Disrupt Tesla i maj då runt 800 aktivister vandrade från skogen och in på Teslas område, vilket organisationen Disrupt Now skriver om i ett pressmeddelande. Under sommaren var det färre och nu är det runt 15 personer. 

– Nu är det ganska lugnt och det pågår förberedelser inför vintern. Med vintern kommer antagligen också dåliga nyheter, säger Caro Weber ännu omedveten om att lägret inom några veckor kommer att vräkas.

Caro Weber sov i campet under ungefär två och en halv månad i början av ockupationen. Men eftersom hon har både jobb och studier att sköta är hon nu här på helgerna. Att sköta kommunikationsarbetet med media och andra grupper är något hon kan bidra med även när hon är i Berlin.

– Det är viktigt att vi tar hand om varandra. En viktig poäng med att vara här i skogen är att knyta an i kampen. Och att vi ser till att det inte bara är kvinnor och queera personer som gör omsorgsarbetet, säger Caro Weber.

Caro Weber lyfter fram hur olika grupper arbetat tillsammans i Grüneheide.

– Det är inte alltid lätt att koppla samman lokala medborgarinitiativ med den mer vänsterradikala antikapitalistiska rörelsen. Men här ville man verkligen ha kontakt. Självklart har vi olika åsikter om vissa saker, men vi jobbar ändå tillsammans.

I bakgrunden hörs de taktfasta slagen av någon som hamrar. I början var gensvaret från lokalbefolkningen nyfiket.

– Folk kom hit med hembakta kakor.

Aktionerna under Disrupt Tesla i maj är en av de saker som det fanns delade åsikter kring bland lokalborna.

–  Vissa var arga och frustrerade och undrade “vad gör folk här?”. Efteråt hade vi en del diskussioner med medborgarinitiativet som fick hantera att folk var skeptiska. Vi har inte direkt kommit till en slutsats om det värt det, det är ju inte så svartvitt. Vi lärde oss mycket och fick uppmärksamhet i pressen. 

I medierna blev narrativet att aktivisterna stormade Tesla, och varför man tog sig in på fabrikens område säger Caro Weber var svårare att kommunicera, än att man ockuperar skogen för att skydda den.

– För oss var det klart att Tesla är den destruktiva parten här. Det är förstörelse mot förstörelse vilket i längden handlar om att skydda.

Svårt att knyta kontakter med Teslaarbetare

Under oktober bjöd de människor till lägret för två veckor av aktiviteter, workshops och konserter. Parallellt med det började Deutche Bahn hugga ner träd. 

– De högg ner träd mitt i natten, och ingen varnade oss. Det var inte på vårt område, men precis bredvid oss.

Hon beskriver lägret som en mötesplats.

– Vi är här och skyddar skogen med våra kroppar. Här lever man också tillsammans som ett community. Du har möjligheten att knyta an till natur och till människor: att knyta an till hela miljön här.

Hon återkommer till hur abstrakta problem blir konkreta när de kopplas till lokal miljöförstörelse.

– Föroreningar och koldioxidutsläpp är abstrakta, men att förebygga förstörelse av en skog, av natur som lever och andas, gör att man kan känna en emotionell koppling. Jag tror att det är viktigt för högerpolitiker spelar på vår rädsla och jag ser det som att vårt mål är att hitta styrkan i gemenskap och hopp. 

Utifrån den lokala horisonten, berättar Caro Weber, att det även knyts globala kontakter. 

– Vi har haft besökare från Chile där det pågår litiumextraktion, men också från Kongo där folk kämpar mot utvinningen av nickel och kobolt.

Men det finns också områden där de inte har lyckats slå samman kamperna.

– Det har inte varit lätt att knyta kontakter med personer som arbetar på Teslas fabrik, men vi står i solidaritet med dem för det är en väldigt dålig arbetsplats. En kritik mot vår organisering skulle kunna vara att vi inte har produktionsmedlen i våra händer. I framtiden hoppas jag att vi ska kunna kämpa tillsammans för att göra om bilindustrin till producera något som har ett verkligt värde för samhället, säger Caro Weber.

”Grön kapitalism är en lögn”

Likt Manu Hoyer anser Caro Weber att det snarare behövs satsningar på kollektivtrafik, än fler Teslabilar.

– Du kan inte ha en grön omställning där bara de rikaste har råd med den. Här är det tydligt att en omställning med grön kapitalism är en lögn. 

Caro Weber påpekar att Teslas VD Elon Musk också äger rymdfarkostföretaget SpaceX.

– Det är så långt från grön omställning man kan komma, det är så mycket föroreningar. Produktionen här är inte för folket utan för profiten. Kanske leder det här till att du har en bil, men inget vatten, säger Caro Weber och skrattar, kanske åt de paradoxer hon ser i den nuvarande situationen.

När intervjun med Caro Weber är över är det bråttom. Manu Hoyer har erbjudit sig att köra ett varv runt Teslas fabrik och nu går solen snart ner. I rask takt tar vi oss genom skogen tillbaka till bilen. Manu Hoyer kör genom tallskogen och vi hinner fram precis lagom för att se dagens sista solstrålar träffa fabrikens fasad. Fabriksbyggnaden är gigantisk. 

Epilog

Jag ringer upp Caro Weber mitt under vräkningen den 20 november, fortfarande befinner sig ett antal aktivister högt upp i träden. Aktivister utanför skogen har kontakt med dem via walkie-talkie. Enligt Daniel Keip, presstalesperson på polisen, är de sista deltagarna nere från träden klockan 14:40 samma dag. Även trädkojor har börjat tas ned.

Jag frågar Caro Weber hur de ska gå vidare. Om de än en gång ska ta fallet till domstol.

– Nej. Även om vi skulle få rätt skulle lägret redan vara borta. Men vi kommer absolut fortsätta kampen. Vi har redan planer för en demonstration i december. Vi är så klart arga, de kanske kan ta ned våra trädhus, men de kan inte vräka en rörelse.

Arbetaren har sökt Tesla samt Arne Christiani, borgmästare i Grünheide. Utan resultat.

Flera av bilderna i det här reportaget är tagna av fotografen Sasa Schramm, mer av hennes arbete kan ni se på instagramkontot @sasaflorenxe.