Antalet mål i Arbetsdomstolen, AD, har ökat sedan Solidariska byggare inledde en juristsatsning. Förra året var syndikatet part i 21 av 77 domar – varav facket vann eller förlikades i alla mål förutom ett.
Solidariska byggare växer så det knakar. Syndikatet, som tillhör Stockholms LS av SAC, organiserar migrantarbetare inom bygg och har sedan det bildades 2021 vuxit till att ha närmare 800 medlemmar.
Enligt Emil Boss, förhandlare på Stockholms LS, har facket i genomsnitt 150 ärenden på gång samtidigt. Något som lett till att Stockholms LS valde att rekrytera juridiska assistenter i början av 2023.
– I dag är vi tio personer som arbetar med domstolsärenden. Innan dess var vi tvungna att lägga ner vissa fall eftersom vi var för få, men nu kan vi driva vidare alla, säger han.
Han menar att det nya arbetssättet med ökat antal stämningar till Arbetsdomstolen är oerhört arbetseffektivt.
Ökat antal ärenden i AD
Den arbetsrättsliga tidningen Lag och avtal har sammanställt alla Arbetsdomstolens domar från 2021, 2022 och 2023. För 2023 redovisas 77 domar, året dessförinnan var antalet 60 och 2021 kom 69 domar.
– Vi är nöjda med vår juristsatsning. I takt med att medlemsantalet växt och vi fått mer resurser har våra juridiska muskler också ökat. Det viktiga är att vi har fått in flera hundra tusen till migrantarbetare via dessa rättsprocesser, säger Emil Boss.
Solidariska byggare organiserar endast byggarbetare i Stockholm. Sett till alla domar från Arbetsdomstolen under 2023 är syndikatet inblandat i nästan en tredjedel.
– Det här är en tydlig förändring som skett efter strejkrättsinskränkningen 2019. När SAC inte längre får utföra stridsåtgärder i samma utsträckning så blir det i stället många ärenden i domstol, säger han.
Solidariska byggare drog in över 11 miljoner kronor
Majoriteten av målen som Solidariska byggare driver handlar om lönefordringar och förhandlingsvägran – alltså att en arbetsköpare struntar i att komma till förhandling.
– När detta sker kräver vi ett skadestånd via Arbetsdomstolen. Inte sällan förlikas vi i både skadeståndet och i sakfrågan som oftast handlar om en lönefordran, säger han.
Emil Boss tillägger även att ungefär 80 procent av Solidariska byggares alla ärenden löser sig utan en AD-stämning.
– Förra året fick vi ut pengar till 280 byggare, säger han.
Solidariska byggare drog in över 11 miljoner kronor i löner och skadestånd till medlemmarna förra året – vilket är nästan 4 miljoner kronor mer än året innan. Majoriteten av indrivningarna har skett via förhandlingar och blockader.
LO-facken driver få fall i AD
LO-facken var part i 19 av 77 domar – trots att de organiserar fler branscher och arbetare över hela Sverige, i motsats till Solidariska byggare som endast organiserar arbetare i Stockholm och inom en bransch.
– Det här visar på hur lite ärenden LO-förbunden driver. Det är anmärkningsvärt hur försiktiga fackförbunden är när det kommer till att gå till domstol, säger Emil Boss.
Han menar även att siffrorna visar på att det finns oerhört mycket obetalda löner ute på den svenska arbetsmarknaden.
– Om dessa ärenden drevs i större omfattning, skulle domstolen översvämmas av ärenden. Om fack skulle hjälpa migrantarbetare rättsligt över hela landet – vad skulle hända då?
“Lagkrav att förhandla innan AD”
Byggnads är det LO-fack som drev flest ärenden i AD förra året. Byggnads förbundsjurist Anneli Ohlsson Anderbjörk berättar att majoriteten av deras arbetstvister avgörs i förhandling, utanför Arbetsdomstolen. Via mejl skriver hon:
”Den största anledningen är att SAC inte har kollektivavtal och därför inte har någon förhandlingsskyldighet innan de stämmer in tvisten till Arbetsdomstolen. Fackförbund med kollektivavtal måste enligt förhandlingsordningen förhandla innan de kan stämma i AD. Om man skulle gå till AD utan att förhandla så skulle AD avvisa stämningen.”
John Nordmark, juridiskt ombud för Stockholms LS och Solidariska byggare, menar att det inte stämmer och hänvisar till lagen om rättegång i arbetstvister.
– Vi måste alltid förhandla innan vi går till domstol, det är inte ett kollektivavtalskrav utan ett lagkrav att förhandla innan vi går till Arbetsdomstolen.
