Det nya byggavtalet som tecknades i våras, innehöll förutom löneökningar enligt märket, en överenskommelse om en ny granskningsfunktion för att komma tillrätta med exploatering och arbetslivskriminalitet. Emil Boss reder i tio punkter ut varför det är intressant och hoppfullt.
Vad har hänt?
Byggnads och Sveriges Byggindustrier har startat en ny partsgemensam granskningsfunktion. Projektet Svensk Byggkontroll ska försöka stoppa oseriösa byggbolag från att etablera sig i branschen.
Varför är det intressant?
Många byggbolag lurar och exploaterar migrantarbetare. Arbetslivskriminaliteten i bryggbranschen har vuxit till ett betydande samhällsproblem. Oseriösa byggföretag släpps in i de fina entreprenadleden genom sitt hängavtal med Byggnads.
Hur stort är problemet?
Ingen vet. En fingervisning är dock att Solidariska byggare varje månad träffar hundratals byggare bara i Stockholm som har lurats på lön, arbetat orimliga arbetstider, saknat säkerhetsutrustning eller på annat sätt exploaterats grovt i byggbranschen. De flesta av dem har arbetat på bolag som har kollektivavtal. Förtrycket av migranter får följdverkningar på hela samhället i form av uteblivna skatteintäkter, osund konkurrens, fusk med lönegaranti, stora mängder kontanter i rörelse, akut fattigdom och fuskbyggande.
Varför sker detta just nu?
Byggnads medlemmar tycker att detta är en viktig fråga. Frågan om ökade kontroller väcktes i en motion på Byggnads kongress i år.
Vem kommer att utföra kontrollerna?
Kontrollerna kommer att utföras av Byggnads som enligt uppgift kommer att anställa tjugo, trettio personer som arbetar med funktionen. Detta kommer helt eller delvis att finansieras genom att alla bolag som tecknar hängavtal också måste betala en tillsynsavgift till Byggnads. En partsgemensam specialenhet kommer att hantera grövre typer av fusk och samverka med myndigheterna.
Hur kommer kontrollerna att gå till?
När det finns misstanke om fusk kommer Byggnads att kontrollera dokument som rör tjugo anställda på bolaget i fråga (alternativt trettio procent av de anställda på mindre företag). Det som begärs ut är lönespecifikationer, anställningsavtal och intyg kring lönebetalningar, pensionsavgifter och skattebetalningar. Byggnads kommer även kontrollera arbetstider genom ID06-loggar med mera. Byggnads kan därefter ställa korrigerande betalningar som bolaget måste betala inom en månad.
Vad händer om bolagen inte skickar informationen eller inte betalar?
Då blir det en tvist med Byggnads. Detta kan leda till en rättsprocess. Huruvida bolagen som ertappas slängs ut från entreprenaderna eller inte är inte tydligt formulerat offentligt.
Kommer detta att fungera?
Det återstår att se, men det är den i särklass mest ambitiösa satsningen från parterna hittills. Det är mycket hoppfullt att man riktar in sig just på att kontrollera kollektivavtalen, som i dag tenderar att bli en sorts inträdesbiljett till stora pengaflöden för oseriösa bolag.
Hur kommer vi att märka resultaten?
I dagsläget är en del av problemet att ingen har ordentlig överblick över omfattningen. Om fusket skulle minska borde det på sikt märkas ändå, till exempel genom att färre arbetare söker hjälp av Solidariska byggare. Det borde även bli färre mediala skandaler om exploatering i byggbranschen. Parterna kommer också säkerligen att föra statistik över hur många bolag de sätter åt.
Finns det några frågetecken kring satsningen?
När Byggnads kräver rättelse av bolagen, kommer man då att anstränga sig för att de drabbade arbetarna ska få det de har rätt till eller kommer man bara att kräva pengar till förbundet för att bolagen brutit mot avtalen? I dagsläget har Byggnads sällan medlemmar på de värsta bolagen. (Detta är en grundläggande orsak till problemen.) Kommer satsningen att hjälpa de drabbade byggarbetarna? Om deras arbetsköpare straffas ut hoppas jag att Byggnads försöker fånga upp dem och försvara deras intressen.
