17 personer anhölls i veckan efter en långsam protestpromenad på en av Stockholms tyngst trafikerade gator. Polisingripanden mot klimataktioner har ökat och så även straffen för civil olydnads-aktioner. Samtidigt har högerextrema miljöer börjat hänga ut klimataktivister. Arbetaren följde med en allt mer påpassad rörelse under Återställ våtmarkers aktionsvecka.

I takt med den eskalerande klimatkrisen har motståndet också trappats upp. Motorvägar, hamnar och flygplatser blockeras allt oftare av klimataktivister som kräver akuta åtgärder för att få ner utsläppen och som vill att makthavare världen över agerar. Samtidigt ökar också repressionen mot de som utför aktionerna. Både från ytterkantshögern och från myndigheterna.

– Vi har sett en kraftig skärpning av straffen för civil olydnad. Det märks inte minst på brottsrubriceringarna som ändrats. Aktioner som tidigare klassades som ohörsamhet mot ordningsmakten ses nu som sabotage och kan ge minst sex månaders fängelse.

Det säger Pia Björstrand som är advokat och talesperson för organisationen Klimataktion. Hon har försvarat flera klimataktivister. En av dem har dömts till just fängelse efter att ha limmat fast sig på Växjö flygplats landningsbana.

Återställ våtmarker skapar debatt

En grupp som fått stor uppmärksamhet de senaste åren är organisationen Återställ våtmarker. Deras metoder har ifrågasatts av många, men samtidigt har budskapet om att förbjuda torvbrytning nått ut och skapat stor debatt.

Organisationen använder sig av fredligt motstånd genom civil olydnad när de bland annat blockerar trafiken genom sina så kallade ”slow-walks”, långsamma  protestpromenader, ute på hårt trafikerade vägar.

– Läget är ju akut. Vi lever i ett system som för oss mot massförstörelse av ekosystem på hela planeten som riskerar att kollapsa hela vår civilisation, så egentligen är jag förvånad att inte fler agerar, säger Pia Björstrand.

Hon tillägger att en trafikblockad kan leda till irritation vilket i sig kan vara kontraproduktivt för miljörörelsen.

– Men civil olydnad har ju historiskt sett varit nyckeln till förändring i många stora och avgörande politiska frågor. Med tanke på att vi befinner oss i ett klimatnödläge är det inte konstigt att människor försöker göra allt de kan för att förändra systemet.

Slow walks för klimatet

Tidig Stockholmsmorgon i slutet av april. Vårsolen värmer sakta och en bit utanför staden hoppas stressade långtradarchaufförer hinna passera innan den värsta rusningstrafiken slår till. Byggjobbare och överfulla bussar med pendlare. Jäktade människor på väg till jobbet. Plötsligt stannar allt in.

Någon trummar otåligt på ratten och tittar irriterat på klockan. Ilskan i de växande köerna sprider sig. Pengarna ska in. Inflation och skenande priser på bland annat mat har gjort att allt fler fått det svårt att gå ihop och för de allra flesta är en försening lika med avdrag på lönen.

Bilar tutar och svordomar hörs genom de nervevade rutorna. Några hundra meter längre fram lyser de gula reflexvästarna upp den trefiliga vägbanan. Återställ våtmarker står de på frontbanderollen som vecklats ut och snart hörs de första polissirenerna. En cyklist som susar förbi den stillastående kön gör dock tummen upp. ”Fortsätt kämpa”.

Aktivisterna rör sig sakta framåt. Några grips på plats och förs till en intilliggande polisstation. En stund senare rullar allt på som vanligt. Ännu en aktion som de senaste året blivit en vanlig syn i Stockholms gatubild och som kommit att dela befolkningen i huvudstaden i två läger.

– En demonstration måste störa för att få effekt.

Det säger Helen Wahlgren som är en av grundarna till Återställ våtmarker och som fortfarande deltar i de flesta av organisationens många demonstrationer.

17 anhållna

Hon får medhåll av Tina Kronberg, tidigare förskollärare från Malmö som sagt upp sig från sitt jobb för att ägna all sin tid åt klimataktivism. När vi pratar sitter 17 av hennes kamrater från Återställ våtmarker fortfarande anhållna efter måndagens aktioner i Stockholm. Vid ett annat tillfälle har även journalister gripits och fått sin utrusning beslagtagen sedan de rapporterat om en liknande aktion i slutet av augusti förra sommaren. Något som fått hård kritik från bland annat organisationen Reportrar utan gränser.

– Det är helt ofattbart, suckar hon.

– Jag vill bara skrika, så förbannad är jag. Människor som demonstrerar, som använder sin grundlagsskyddade rättighet, grips för sabotage. Det är som att rättsväsendet försöker skrämma människor till tystnad samtidigt som vi lever i en akut och eskalerande klimatkris.

Tina Kronberg berättar om sin aktivism. Hur hon den där rekordvarma sommaren 2018 började förstå att något inte stod rätt till. Sveriges skogar stod brand samtidigt som allt fler internationella forskningsrapporter pekade på samma sak. Läget är akut.

– Jag gick på ett möte med Extinction rebellion och det var egentligen först då jag började förstå det här med sociala rörelser och civil olydnad, det var något nytt för mig. Sedan starten 2022 har jag varit med i Återställ våtmarker. Vi vågar göra vad som krävs.

Hårdare klimat

Även Tina Kronberg märker av det hårdare klimatet. Polisen ingriper allt oftare och tonen mot aktivisterna höjs. Inte minst på sociala medier där högerextrema grupper lägger ut namn och bild på aktivister som varit med och stoppat trafiken. Allt i syfte att skrämma och förhindra fortsatt engagemang.

Under en av helgens samlingar i Kungsträdgården dyker den högerextrema mediaprofilen Christian Peterson upp med sin kamera. Närgånget följer han aktivisterna som samlats innan dagens vägblockader. På den högerextrema alternativa nyhetssajten Exakt24 och andra liknade sidor har klimataktivister hängts ut.

När Christian Peterson upptäcker att även Arbetaren är på plats för att rapportera skiner han upp och närmar sig snabbt med både mobiltelefon och filmkamera. Bara någon timme senare har jag som reporter hängts ut med en inte allt för smickrande bild som snabbt sprids via flera högerextrema konton på så väl twitter som instagram och telegram.

I inlägget handlar ingenting om själva klimatmanifestationen vi båda är där för att bevaka. Snarare är det något slags mumbo konspiratorisk jumbo-snack om att min fru skulle bytt efternamn då hon enligt Christian Peterson inte vill förknippas med mig.

Sedan följer, och där måste jag ge dem en poäng, flera kommentarer om min tveksamma kroppshållning och mitt inte överdrivet heta utseende. Hur som helst.

Tina Kronberg suckar igen.

– Det är därför jag inte använder så mycket sociala medier. Men det blir ju väldigt tydligt när de är här och att de är efter oss, förklarar hon.

Den så kallade kallade alternativa högern, med allt från fascister till renodlade nazister, men även en hel del moderater har upprepade gånger rasat mot aktionerna som får trafiken runt huvudstaden att stanna. Med hjälp av ursinniga utspel på sociala medier med ett allt högre tonläge hoppas de vinna frustrerade bilisters sympati.

Moderaterna vill se obligatorisk häktning

Så sent som i april förra året meddelade Moderaterna exempelvis att de vill se strängare lagstiftning mot klimataktivister med bland annat obligatorisk häktning för de som blockerar vägar.

– Självklart kan jag förstå att folk som fastnar i en bilkö kan bli arga. Men vi lever också i en tid där klimatkatastrofen är här och nu. Miljontals människor tvingas fly från sina hem på grund av klimatförändringarna och då måste man göra vad som krävs för att förändra, säger Tina Kronberg.

Är du aldrig rädd när du kliver ut på en tungt trafikerad motorväg?

– I början ville jag inte vara med, jag var verkligen jätterädd och skrev till och med ett avskedsbrev för jag trodde att jag skulle bli påkörd. Nu känner jag mig mer lugn när jag sätter mig mitt i vägen och jag är stolt över vad vi åstadkommer trots den ökade repressionen mot oss.