Arbetaren fyller 100 år och på fredag släpps Arbetarens jubileumsbok – en antologi om tidningens historia som frihetlig socialistisk pressröst i Sverige. Arbetaren ställer tre frågor till Amalthea Frantz som är en av bokens redaktörer.
Den 30 september släpper Federativs förlag en antologi med 50 texter om tidningen Arbetarens historia. I boken finns bland annat texter om tidningens antinazistiska hållning under andra världskriget, dess största avslöjanden av korruption och missförhållanden, och artiklar med den radikala feministiska prägeln som Elise Ottesen-Jensen införde redan på 1920-talet.
På fredag släpps jubileumsboken Arbetaren – 100 år som fri tidning. Hur har arbetet med boken sett ut?
– Kul, lagom rörigt och mycket intensivt! I stort sett allt textarbete gjordes mellan sensommaren 2021 och mars 2022. Det har varit väldigt givande att ha kontakt med både nya och gamla medarbetare. Och att rota i tidningslägg och arkiv, säger Amalthea Frantz som varit redaktör för boken tillsammans med Fanny Hökby.
Vad kan en läsare förvänta sig?
– Att lära sig nytt och samtidigt ha ganska roligt. Vår ambition är att ha texter på flera nivåer: vissa passar en nyfiken nybörjare på arbetarrörelsens historia, andra går djupare och innehåller nyheter även för experterna. Det är en väldig bredd på ämnena, men den rödsvarta tråden finns där.
Är det någon särskild del av Arbetarens historia som du tror kommer överraska läsarna?
– Säkert – men olika läsare kommer att bli överraskade av olika saker! Till exempel av vad folk kunde skriva om varandra på 1920-talet. Eller vilka stora avslöjanden tidningen har gjort. Eller det envisa arbetet med en fond för grävande journalistik på 1980-talet.
– Om jag ska försöka sammanfatta, så tror jag att läsarna kommer slås av hur Arbetaren varit såväl modig som aktivistisk, men också humoristisk under nästan alla de hundra åren.
Följ oss på Mastodon
Följ oss via rss