Tre frågor till Ella Petrini från Gigwatch som i veckan släppte rapporten ”Plattformarna och politiken”. I den undersöks hur riksdagspartierna ställer sig till gigekonomin och hur dess framtid kan se ut efter valet i september.
Hur har det senaste årtiondets etablering av den så kallade gigekonomin påverkat svensk arbetsmarknad?
Ella Petrini, Gigwatch. Foto: Privat
– Det har inneburit en normalisering av tjänster som bygger på låga löner och dåliga villkor. Hela tiden lanseras nya tjänster inom allt från mat- och lastbilsleveranser, barnpassning, it-support och så vidare. Gigföretagen utgör ett tryck nedåt i de sektorer de verkar. Taxisektorn är ett tydligt exempel – andra taxibolag tvingas konkurrera med gigföretagens priser. Gigekonomin hotar också den så kallade svenska modellen. Genom att omklassificera arbetare som egenanställda, på olika sätt isolera arbetarna och tvinga dem att konkurrera mot varandra, undergräver gigföretagen grunden för facklig verksamhet och därmed även förhandlingsmodellen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Teckna en prenumeration
Få direkt tillgång till denna artikel och mycket mer
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vecka
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
✓ Få tillgång till alla våra låsta artiklar, digitala nyheter varje vardag
✓ Få tillgång till hela appen
✓ Få 10 magasin hem i brevlådan varje år
Inga bindningstider – säg upp när du vill
♡ Stöd Arbetaren med en extra slant varje månad
Inga bindningstider – säg upp när du vill