På arbetsmarknaden är risken för olyckor högre för bemanningsanställda än direktanställda. Anställda vittnar om en tystnadskultur och om arbetsplatser med bristande arbetsmiljö. Arbetaren granskar villkoren för bemanningsanställda.

I Bro utanför Stockholm ligger Coops massiva grå lagerbyggnad, där det i dagsläget arbetar omkring 725 personer. Under julhelgen 2021 skedde en olycka på lagret där en bemanningsanställd blev påkörd av en truck. 

I anmälan som upprättades beskrivs en arbetsplats med mycket stress och hög arbetsbelastning. Detta är bara ett av alla tillbud i en bransch där mörkertalet avseende olyckor är stort. 

– Bemanningsanställda byter jobb rätt ofta och är ständigt på nya arbetsplatser. Och är man ny på jobbet är risken för att en arbetsolycka sker större i början av anställningen, än om man jobbat på samma ställe i ett år, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket. 

Olycksfrekvensen inom bemanningsbranschen beror enligt Aarnipuro främst på två faktorer. Dels är bemanningsanställda ofta nya på jobbet och dels handlar det om själva arbetsuppgifterna. De bemanningsanställda får ofta utföra tunga arbetsuppgifter och använda farliga verktyg och maskiner, exempelvis truckar, utan att ha tillräcklig erfarenhet eller utbildning. 

–   Just truckar är en av de absolut farligaste maskinerna som en bemanningsanställd på ett lager använder sig av. Bemanningsföretaget och kundföretaget har gemensamt arbetsmiljöansvar. Kundföretagen kanske tänker att det är bemanningsföretagen som utbildar sin personal i exempelvis att köra truck och hoppar då ibland över den viktiga introduktionen, säger Heli Aarnipuro. 

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsköparen och kundföretaget säkerställa arbetsmiljön. Ansvaret ligger därmed hos bägge parter, men det är just detta gemensamma ansvar som gör att bemanningsanställda ofta faller mellan stolarna.

– På olika industrier och på olika jobb så är det fler arbetsolyckor inom bemanningsbranschen. Man måste också förstå att bemanningsanställda också har svårare att anmäla incidenter, för de vill inte verka problematiska eller så vet de inte hur man går tillväga, säger Pille Strauss-Raats, researcher inom arbetsmiljö på Göteborgs Universitet. 

Enligt Arbetsmiljöverket har frekvensen av arbetsolyckor per 1000 förvärvsarbetande inom bemanningsföretag ökat från 13 arbetsolyckor år 2011 till 19 arbetsolyckor år 2021. 

Detta går att jämföra med att det i samtliga branscher skedde sju olyckor per 1000 för direktanställda mellan 2011 och 2014. Även 2019 låg olycksfrekvensen för direktanställda för samtliga branscher på sju arbetsolyckor med sjukfrånvaro per 1000 anställda. Det innebär är den som är bemanningsanställd löper nästan trippelt så stor risk att skada sig på jobbet.

Bemanningsbranschen omsatte 2021 uppemot 8,5 miljarder kronor – vilket är en stor vinstuppgång i förhållande till tidigare år. I början av 2000-talet låg omsättningen på omkring två miljarder kronor, enligt branschorganisationen Kompetensföretagen. 

Från början var det problematiskt att jobba fackligt med bemanning. Den information som vi får av kundföretaget, får inte de bemanningsanställda. 

”Peter”, huvudskyddsombud

På en bensinstation ska “Peter”, som egentligen heter något annat, lämna in sin bil för årlig besiktning. Bromsarna ska kontrolleras och kamremmen bytas ut. Han arbetar till vardags som huvudskyddsombud för lagerarbetare någonstans i Sverige. Peter har jobbat inom lager i nästan elva år och beskriver en situation där jobbet för de bemanningsanställda går ut över deras hälsa. 

– Från början var det problematiskt att jobba fackligt med bemanning. Den information som vi får av kundföretaget, får inte de bemanningsanställda. 

Peter beskriver en situation där det blir svårt att veta vem man ska vända sig till beträffande arbetsmiljöproblem. Han menar också att arbetsköparen varit likgiltig inför arbetsuppgifterna de bemanningsanställda utfört. 

– Vi hade ett område inne på vårt lager där det var mycket personal som sprang runt och plockade och även många truckar. När man varit där i en vecka ska man som anställd rotera och få nya arbetsuppgifter. Arbetet i detta område är väldigt tungt och man sliter ut ryggen och axlarna. Men de som jobbar hos bemanningen fick aldrig rotera mellan arbetsuppgifterna.

Peter förklarar att de anställda på bemanningsföretaget kommit till honom och berättat att de alltid blev placerade på just det område där skaderisken var som störst. 

– Då vände jag mig till arbetsgivaren och sa att i stället för att placera de som är inhyrda och som inte har någon variation i arbetet på platsen där jobbet är som tyngst, är det bättre att låta dem vara ute på andra verksamheter i lagret. När bemanningen är inne gör de bara en sak. De plockar. Vi som är direktanställda har en grundfunktion i våra avtal som gör att vi får rotera.

I dokument från Arbetsmiljöverket kan man läsa om brister i arbetsmiljön på Coops lager i Bro. Myndigheten som gjorde tillsynen föreskrev också arbetsköparen ett vite på 100 000 kronor om inte problemen med arbetsmiljön åtgärdades inom kort. Larmet handlade om just bristen på rotation för de bemanningsanställda.

En utredning gjordes på alla arbetsmoment på Coops lager, som senare redovisades till Arbetsmiljöverket. Arbetet för de bemanningsanställda ändrades, och de flyttades till ett nybyggt område för att det skulle kunna gå och plocka ergonomiskt. Först när skyddsombuden larmade till Arbetsmiljöverket tog företaget tog tag i problemen.

I ett mejlsvar till Arbetaren skriver Coop att ”säkerheten är god. Alla anställda får samma utbildning oavsett anställningsform. Vi följer noga upp olyckor och tillbud och ser ingen skillnad i representation mellan anställningsform”.

På frågan varför behovet med bemanningsanställda finns, svarar Coop: 

”Våra konsumenters köpmönster varierar kraftigt med väder, veckodagar, högtider eller till exempel pandemier. För att kunna parera de kraftiga volymsvängningarna mellan till exempel en mathögtid som påsken och veckorna efter behöver vi bemanningsanställda. De är ett viktigt komplement i uppdraget att leverera mat till hela landet, när konsumenterna behöver den”. 

Vidare så svarar Coop gällande den höga skaderisken för landets bemanningsanställda att “de noggrant följer skador och tillbud på vår arbetsplats och vi ser inte något sådant fenomen här på Coop”.

Över en kopp kaffe inne på macken fortsätter “Peter” att förklara. Han menar att det finns risker med att ha bemanning. Personerna kan utnyttjas av kundföretagen genom att bara jobba på de ställen där arbetet är som intensivast. 

– Man måste se över kontrakten. De som har den typen av anställning lätt kan bli utnyttjade och då kanske man inte vågar säga till. Som ni alla vet så kan man bli uppsagd efter två veckor. Det blir också svårt för oss skyddsombud att driva saker vidare när man inte vet om personen man hjälper kommer att vara kvar om en månad. 

Arbetsmiljöverket har i sin tillsyn dragit slutsatsen att de två parterna, det vill säga bemanningsföretagen och kundföretagen, bör förbättra sitt samarbete och på så sätt även förbättra arbetsmiljön för de bemanningsanställda. 

– All lagstiftning på arbetsmiljöområdet gäller även för bemanningsanställda, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket och fortsätter:

– Vi tycker att kundföretagen och bemanningsföretagen måste utveckla och förbättra samarbetet, för det finns regler för att arbetsolyckor ska undersökas och utredas. Man ska utreda vad som är orsaken till en olycka, säger Heli Aarnipuro. 

Bemanningsanställda som skadar sig kan ibland snabbt återvända till arbete.

– Det är på gott och ont. Skadar man sig på jobbet så har bemanningsföretagen oftast bättre möjligheter att anpassa arbetsuppgifterna till den person som är skadad, så man inte behöver vara sjukskriven utan kan fortsätta att jobba med något annat. 

Men enligt Peter är det inte fullt så enkelt. Han menar att bemanningsanställda ofta håller tyst om olyckor som sker på jobbet. Anställda som rapporterar till bemanningsföretaget riskerar att inte bli inringda igen. 

– När de är sjuka är det väldigt svårt att få arbetsanpassning. Kontrakten brukar avslutas när bemanningsanställda blir sjuka eller skadar sig på jobbet och detta på grund av att kontrakten är så dåliga från början. Man har inte råd att vara sjuk eller klaga på dålig arbetsmiljö, säger Peter. 

På Vårväderstorget i Biskopsgården är det för tillfället lugnt. Några pensionärer och hemtjänstpersonal är de enda som är i farten. Det är soligt ute och stämningen är god på det avlånga torget. Ovanför torget dånar spårvagnen fram. Den ska transportera människor från den här delen av Göteborg in till staden som är känd för sina stora industrier. 

Det finns truckar på avdelningen som det antagligen är svårare att skicka tillbaka till företaget man hyr dem av, än vad det är att sparka en människa som är inhyrd.

Per Andersson

Per Andersson har varit bemanningsanställd i många år och arbetat på Volvo Cars. Han har även jobbat aktivt inne på fabriken med att organisera bemanningsanställda för att ställa krav på arbetsköparen. 

– Det finns truckar på avdelningen som det antagligen är svårare att skicka tillbaka till företaget man hyr dem av, än vad det är att sparka en människa som är inhyrd. Den personen behöver man bara ringa upp och säga att den inte behövs längre. De behöver nästan inga argument alls.  

Han var tidigare anställd som montör på Volvo Cars och inte via bemanning. Sedan kom finanskrisen 2008. Per och cirka tusen andra direktanställda var tvungna att gå. Efter ett tag fick han anställning på samma arbetsplats, men denna gång som bemanningsanställd och skulle hoppa in när det fanns en lucka. Hans gamla chefer ville anställa honom direkt men bemanningsföretaget vägrade. 

– Jag var fackligt aktiv när jag var direktanställd och fortsatte med det även som bemanningsanställd. Så när jag såg hur vi behandlades försökte jag organisera oss under radarn. 

Per Andersson menar att det fanns ”en risk” med att organisera de bemanningsanställda under den perioden. Arbetstagare kände sig inte trygga och trodde att de skulle förlora jobbet om de gick med i facket. Per misstänker att han även förlorade chansen att få en fast tjänst på Volvo genom sitt fackliga arbete.

– Om bemanningsföretagen behandlar sina arbetare som på 30-talet, så kommer vi organisera oss som på 30-talet. 

På ett tak ovanför en restaurang inne på Volvofabriken i Göteborg började hemliga rastmöten hållas för att undvika insyn.

– Vi hade karosseriet, måleriet och monteringsfabriken med oss. Och så hade vi även en facebookgrupp där vi öppet kunde diskutera löner och sådant. Alla som deltog och delade ut flygblad var medvetna om att de var två månader från att få sparken. Vilket hände till slut.

Jag har sett folk bli väldigt illa behandlade också bara för att de reagerat på att det inte finns ett säkerhetsräcke vid arbetsplatsen eller klagat på att någon truck inte fungerar. 

Per Andersson

Per Andersson jobbar i dag på ett annat företag, där han nu är direktanställd. Även om olyckor ibland sker i det tunga arbetet han utför som metallarbetare menar han att det är en stor skillnad. På Volvo var det uppenbart hur dåligt det fungerade. 

– De skilda förutsättningarna för direktanställda och bemanningsanställda skulle jag säga är tydliga och i vissa fall till och med synliga. Till exempel så kan du få begagnade skor som inhyrd. Jag har sett folk bli väldigt illa behandlade också bara för att de reagerat på att det inte finns ett säkerhetsräcke vid arbetsplatsen eller klagat på att någon truck inte fungerar. 

Han fortsätter och beskriver orsakerna som han tror är anledningen till att fler bemanningsanställda skadar sig.

– Man får sämre utbildning. Man får inte rätt skyddsutrustning och man får sparken om man säger till. Jag har träffat inhyrda som haft handleder stora som apelsiner. Ett tydligt tecken på muskelinflammation när de står och monterar men de vågar inte sjukskriva sig för då kan de bli av med jobbet. Vissa har till och med blivit tablettmissbrukare. Det gör så ont i mig när jag får se sånt.  

Även resurssvaga grupper i samhället utnyttjas menar Per Andersson. 

– Det är en rasistisk exploatering som pågår. Kolla bara här i Biskopsgården, de flesta människor här jobbar inom bemanning. De bästa bemanningsföretagen får ju pris för att de har en massa utlandsfödda som jobbar hos dem. Men det är för att utlandsfödda är mer utsatta för arbetslöshet och därför tar de jobben med sämst villkor och lägst lön. Kvinnor är också bland de som utnyttjas hårdast. 

På bensinmacken i norra Stockholm är Peters bil klar för upphämtning. 

– Det är modernt slaveri. Det är hur jag ser på det, säger han med eftertryck innan han går.

Studentconsulting AB, ett av Skandinaviens största rekryterings- och bemanningsföretag och ett av de bemanningsföretag som Coop använder sig av, avböjer att ställa upp på intervju.

Peter heter egentligen något annat men vill vara anonym av rädsla för repressalier.